När jag frågade gruppledaren hur hon tyckte att den fysiska arbetsmiljön är på terminalen svarar hon “Ja, den skulle jag nästan säga är under all kritik.
Det är alldeles för tunga paket att hantera, med tanke på att vi hanterar paket upp till 35 kg, vilket jag tycker är alldeles för mycket.” Detta tycker även flera som jag har pratat med, där de säger att det är för tungt att bära på 35kg paket. Både för kroppen men även för att de oftast mosar andra paket om de hamnar i kläm. Det drar även ner produktiviteten eftersom de tar längre tid att hantera tre stora säckar djurfoder som de har tryckt ner i en alldeles för liten kartong i jämförelse med en plastpåse med kläder från Zalando, enligt Gunilla.
För att lätta på belastningen för medarbetarna, använder de sig av vaculexer på inabanorna för att lyfta paketen om de är för tunga och försöker ha mycket rotation mellan arbetsuppgifterna. Många använder däremot inte vaculexerna eftersom de oftast inte funkar såvidare inte man har det perfekta paketet som inte är för tungt, stort eller konstig form, enligt Gunilla. Flera gånger som hon har använt sig av dem tar det antingen inte upp paketet eller så går paketet sönder istället. Det tar även för mycket tid att använda sig av dem.
Hon säger att cheferna vill se inbanan full när man lastar på paket och det går inte om man ska sig ta tid och använda sig av den.
För att minska belastningen för medarbetarna, arbetar de även med
arbetsrotation enligt gruppledaren Christina. När Christina började sin tjänst som gruppledare införde hon att de skulle ha rotation mellan
arbetsuppgifterna, något som inte hade förut på arbetsplatsen när de gjorde schemat. Utan förut placerade de ut folk efter vad man var bra på. Men för att inte orsaka arbetsbelastning för vissa personer, försöker de att varierar arbetsuppgifterna i bästa mån. De ser även till medarbetarnas behov och önskemål, exempelvis om någon har ont i ryggen försöker man anpassa arbetsuppgifterna efter det. Sedan kan det vara folk som önskar att vara på ett område och då försöker de göra så att personen i frågan få vara där. Hon tycker sig ha bra koll på vad folk gillar för typ av arbetsuppgifter och utformar bemanningen efter det.
Detta tycker hon är bra för båda parterna där man gör bättre ifrån sig om man trivs med arbetsuppgifterna. Hon tycker att de brukar vara ganska flexibla på denna plan och frågar även ibland medarbetarna om de har några önskemål vart man ska vara dagen därpå för att ge dem lite valmöjligheter (Christina).
Terminalarbetaren Fredrik tycker däremot inte att arbetsuppgifterna varierar utan att han oftast hamnar på samma ställe eller att han varierar mellan två arbetsstationer. Samtidigt är det de avdelningarna han tycker mest om så han tycker samtidigt att det är skönt. När jag pratar med folk ute gå golvet, verkar det som att alla har varit på alla avdelningar, men att de sedan oftast brukar variera mellan två avdelningar som de oftast är på. Gunilla tycker ändå att arbetsuppgifterna varierar, där hon oftast inte är på samma avdelning mer än 2 gånger per vecka vilket hon föredrar så att man inte gör samma sak varje dag, dag in och dag ut.
Daniel går även in på om arbetsuppgifterna ska variera under produktionen.
Om han föredrar det eller inte varierar beror på vilka arbetsuppgifter det är där han ger exempel på inflödet och stupen. Vid inflödet gör det exempelvis ingenting för honom att hoppa runt från inbana till inbana. När han däremot står vid stupen vill han gärna vara kvar på samma stup för att kunna ta hand om sitt och röja upp så att det ser fint ut där, istället för att sedan behöva gå till någon annans stup och börja om igen. Han föredrar isåfall att få det jobbigaste stupet än att hoppa runt och inte bli klar med sitt stup. Han fortsätter med att berätta att många vill nog ha varierande arbetsuppgifter men att det är nog en 50/50 fråga, men han anser inte att gruppledarna brukar rotera folk utan de oftast är på samma ställe där han berättar om händelser där folk har varit på samma avdelning i nästan 1 månad.
När jag frågade medarbetarna ute på golvet vad de föredrog varierade svaren.
Mycket likt vad intervjupersonerna redan ha sagt, att ja de flesta gillar att ha varierande arbetsuppgifter, men inte inom alla avdelningarna. Utan folk verkar ha sina favoriter platser och där de vill vara. Exempelvis pratade jag med en medarbetare när vi båda var på utflödet där han berättade att han inte förstod varför de satte honom på utflöde eftersom han inte har varit där på över 8 månader utan har annars kört truck mestadels. Vid flera tillfällen lyste det gult i hans stup, och när jag gick för att hjälpa till sa han till mig “du behöver inte hjälpa mig, de borde förstå att det ser ut såhär när jag inte har varit här på evigheter”. Andra gånger ser jag även folk sucka när de ser vart de ska och säger att de redan har ont i kroppen utan att ens ha börjat dagen.
Själva arbetsbelastningen tycker Fredrik varierar i perioder, där det är gånger som det är alldeles för mycket för en person att hantera. Han fortsätter med att förklara att oftast löser det sig och man får hjälp om det verkligen skulle behövas och om det finns personal till det. Gunilla tycker att det är en väldig hög arbetsbelastning, där det finns dagar som är mer lugna men att de
dagarna egentligen borde vara standard för hur mycket en person ska hantera.
Att när det kommer så mycket paket och man vet att man aldrig kommer att hinna klart i tid, minskar motivationen en del. Att man inte får göra klart det man påbörjade. Daniel förklarar en dag på jobbet som ett gympas, där man ständigt behöver hålla ett högt arbetstempo “för håller du inte ett högt tempo kommer arbetsledaren och undrar vad det är som händer, skäller lite granna och det gör att man jobbar ännu hårdare.” Nu under corona tiderna är det även fler som beställer paket hemifrån, vilket har gjort att pressen att prestera har ökat hos medarbetarna.
Flera medarbetare berättar att de idag är underbemannade där de inte förstår varför de inte tar in mer personal och är trötta på att det är samma höga nivå av stress varje dag i flera veckor. En som jag pratade med under
observationerna hotade att säga upp sig för att hon inte orkar mera. Erik och Daniel säger att det är en kostnadsfråga, där företaget vill spara pengar. Erik menar däremot att personalen blir utslitna och om det fortsätter såhär
kommer långtids sjukfrånvaron att öka. Bengt menar att PostNord i en position där de inte har den finansiella möjligheten att anställda för mycket folk även fast paket volymerna ökar. Deras behov av att tjäna pengar är större än tidigare och behöver därför engagerade och motiverade medarbetare för att få det att funka.
Fortsättningsvis, tycker Fredrik att det låter en aning mycket från
maskinerna. Ljudnivån som är i lokalen att något de dessvärre inte göra så mycket åt eftersom det är maskinerna som låter och det går inte att bygga in på något sätt för att minska ljudet från dem, säger Christina. Annars kan man använda sig av öronproppar för att ta bort det värsta bullret. Detta är däremot inget de använder idag utan en idé hon fick under intervjun. Fredrik tar även upp temperaturen där han tycker att det är ganska kallt vid utebanorna. Detta beror främst på att ett av vindskydden är trasiga men han tycker ändå att det
borde finnas något mera för att det ska bli varmare framförallt på vintern.
Han upplevde att flera medarbetare tog pauser för att värma sig förra vintern när det var -20 grader ute. Han har hört att de tidigare hade fläktar för att värma sig men är ingenting de har idag. Att vindskyddet är trasigt har han även sagt till sin chef, men att det ännu inte är fixat. Annars tycker han att temperaturen är behaglig i terminalen men att det är dålig luft och mycket damm.