Inför arbetsområde Lag och rätt har eleverna fått sina Ipadplattor och de är i full färd med att undersöka vad de kan användas till. Planeringen som eleverna har fått tillgång till dels på papper, dels digitalt via lärplattformen Edwise följer lärobokens innehålls- struktur vars ämnesinnehåll i sin tur är baserat på det centrala innehållet i kursplanen för ämnet samhällskunskap. Som framgår av planeringen nedan anges för varje vecka vilka avsnitt i läroboken som ska gås igenom, vilka sidor som ska läsas, frågor som ska besvaras och elevarbetsblad som ska göras. Läroboken, Samhälle idag 7 (Wergel & Hildingsson 2013) är den huvudsakliga kunskaps- källan som eleverna möter det svenska rättssystemets lagar och regelverk genom. De övningar som anvisas domineras av att lärobokens frågor, som avslutar varje avsnitt, ska besvaras skriftligt, att anvisade elevarbetsblad till läroboken ska göras och att de ska arbeta med ordkunskap. Av planeringen på de två följande sidorna framgår vidare att målet är att eleverna ska få kunskaper om de lagar och regler som gäller i Sverige och att de ska undersöka vilka i samhället som arbetar inom rättsväsendet och hur det går till.
164
166
uppmärksamma eleverna på vilka kriterier som ligger till grund för den kommande bedömningen. ”Vi kommer att ha läxprov och prov” står det avslutningsvis som en information om hur eleverna kommer att utvärderas på sina kunskaper för att läraren ska kunna göra en bedömning och sätta betyg.
När arbetsområdet Lag och rätt introduceras har lite drygt sex veckor av höstterminen förflutit och eleverna och läraren håller fortfarande på att lära känna varandra. Genom att prova sig fram, läsa av varandras förväntningar och testa varandra sker en anpassning i ett slags socialisationsprocess. Följande utdrag beskriver en händelse som testar läraren och blir upprinnelsen till att eleverna introduceras för en uppgift som avviker från hur de brukar arbeta.
Håkans penna landar med en smäll i boken och han utropar: Håkan: Åh, herre jävlar!
Han tittar sig fundersamt omkring och konstaterar att klasskamraterna, liksom han, arbetar med frågorna i läroboken. Han gnider ansiktet mot handflatorna, suckar och fattar sedan pennan redo att ta sig an uppgiften. Han hejdar sig och utbrister:
Håkan: Kommer vi å göra detta (P), [SVARA PÅ FRÅGORNA I BOKEN] alltså, sjuan, åttan, nian, alltså svara på frågor å sånt? Håkan tittar upp mot läraren som vänder sig mot honom och svarar:
Läraren: Vi kommer att göra på lite olika sätt men vi kommer nog alltid att ha en bok med fakta i, antingen analog eller digital. Någonstans måste du få faktan ifrån och kunna läsa [FRÅGANDE].
Hon tittar på honom och nickar som för att säga eller hur? Från klassrummet hörs någon elev utropa ”Internet!” Håkan möter lärarens blick och nickar utan att säga något mer. Läraren kliar sig fundersamt i huvudet och vänder sig sedan till hela klassen och frågar:
167 Läraren: /…/ och sen varför svarar vi på frågor? Gustav: För att se vad vi har läst.
Läraren: Ja, det ska vara ett sätt. Kommer ni ihåg studietekniken som vi lärde oss nu? Ni får flera sidor i kemin nu som ni ska lära er. Vad var ett av sätten att lära sig på? Jo, att ställa egna frågor till texten, eller hur? Här [MENAR PÅ SO-TIMMARNA] slipper ni ställa egna frågor till texten. Men det gör vi också ibland. Håkan: Vadå stödcentrum? [LÄSER I LÄROBOKEN] Vad är det för nåt?
Läraren: Det står i texten. Håkan: Nej
Läraren: Jo, läs i texten Håkan. Håkan: Ska jag läsa allt? [UPPGIVET]
Läraren: Kolla om där är några rubriker som kanske stämmer in på svaret. /…/.
Läraren går vidare för att hjälpa en annan elev samtidigt som hon vänder sig till klassen med en ny fråga:
Läraren: Vilket är det bästa sättet att lära sig? Läsa eller lyssna eller se? Vad tror ni? Kan alla lära sig något av en text? Olga: Det är olika från person till person.
Läraren: Ja, men tror du alla kan lära sig någonting av en text? eller jobba med lite ord eller nåt?
Olga: Ja, nånting kan man väl lära sig.
Läraren: nånting kan man lära sig, men man behöver inte alltid göra såhär utan man kan göra på olika sätt. 51
Frågan från Håkan, om de ”alltid ska svara på frågor i läroboken”, utmanar läraren genom att ifrågasätta både arbetssättet och att läroboken används som enda kunskapskälla. Eleverna föreslår ”Internet” som ett alternativ och någon säger att hur man lär ”är olika från person till person”.52 Läraren tar tillfället i akt att
påminna eleverna om att de nyligen arbetet med studieteknik på svensklektionerna och att ställa frågor bara är ett exempel på hur man kan gå till väga för att lära sig. På det sättet talar hon om för eleverna att de kan använda sig av vad de lärt sig i svenskämnet och i andra ämnen, samtidigt som hon bygger en bro mellan skolämnena.
51 Ljudfil lektion 7, 20151020. 52 Ljudfil lektion 7, 20151020.
168
Elevens fråga och det påföljande klassamtalet, om hur man bäst lär sig, får läraren att reflektera över hur hennes didaktiska val avgör hur eleverna arbetar. Följande transkription av intervjun med läraren, då vi talade om den aktuella händelsen, visar hur hennes tankar gick:
Läraren: Så det tänker man ju på när man planerar både vad de ska lära sig och hur de ska lära sig. Ehh, sen blir det väl inte alltid som man har tänkt sig men som sagt man har ju (P) o jag planerar ju alltid sådär väldigt fyrkantigt, bestämt SKRATTAR. CL: Hur menar du när du säger fyrkantigt? SKRATTAR Läraren: Ah, SKRATTAR, att man har skrivit ner exakt och dessutom har eleverna också fått ta del av det [MENAR PLANERINGEN], (…) att dom vet det, att det är faktiskt det här vi ska lära oss denna veckan, och jag försöker vara tydlig med det. /…/ Jag kände ju att dom gjorde precis det som jag hade sagt att dom skulle göra utan att jag, tänk-, utan att jag tänkte dom lär sig ingenting. Men vad har dom lärt sig på detta egentligen? /…/53
Läraren ger uttryck för att den struktur och det stöd för eleverna, som planeringen var tänkt att åstadkomma, har styrt dem för mycket och inskränkt deras initiativtagande och alternativa sätt att ta sig an ämnesinnehållet. Istället har eleverna socialiserats in i en elevroll som innebär att läraren styr och instruerar dem ifråga om vad som ska göras och hur det ska gå till. Elevernas följsamhet visar att de har accepterat lärarens sätt att undervisa och de rutiner, arbetssätt och arbetsformer som det innebär. Att låta läraren bestämma underlättar deras möjligheter att förstå vad som förväntas av dem och hur de ska navigera för att leva upp till dessa. Liksom eleverna har behov av att förstå läraren, har hon behov av att lära känna deras vanor och specifika behov, så att undervisningen kan anpassas därefter.
Händelsen, som beskrivits ovan, blir avgörande för det fortsatta arbetet då den leder till att eleverna introduceras för en uppgift som avviker från undervisningens invanda mönster. Läraren motiverar sitt handlande med att eleverna behöver träna sig i att använda
169 planeringen för att de ska veta ”att det är faktiskt det här vi ska lära”, och för att ta eget ansvar, genom att tänka efter ”hur de ska lära sig”. Den självständiga uppgiften resulterar i en följd av skrivhändelser som beskrivs i nästa avsnitt.