Bearbetningen och analysen av materialet, liksom tolkningen av resultaten av analysen präglas av valet av etnografiska metoder. Under forskningsprocessen har jag erfarit att det inte går att skilja mellan de olika faserna i arbetet utan att förståelseprocessen är avhängig en ickelinjär rörelse fram och tillbaka mellan dessa. Analysarbetet har skett i flera steg och påbörjas egentligen redan i samband med materialinsamlingen. I synnerhet gäller det, om man som jag använder sig av klassrumsobservationer, som dokumenteras med hjälp av observationsanteckningar och av intervjuer, som transkriberas. Fangen (2005) beskriver analysen som påbörjad i samma stund som själva fältarbetet inleds. Hon menar att det inte går att skilja dokumentation och bearbetning åt och att det krävs en medvetenhet om att processen, såväl som förståelsen förändras, efterhand som nya saker framträder. Hammersley & Atkinson (2007) menar på samma sätt att ett analytiskt förhållningssätt måste intas under hela fältarbetet.
Mitt analysarbete påbörjades redan i anslutning till de olika observationstillfällena, i samband med bearbetningen av fält- och
117 observationsanteckningar och under arbetet med att lyssna igenom och transkribera intervjuerna.
5.6.1 Transkriptionen
Transkriberingen innebär ytterligare bearbetning av materialet. Som transkriberingsverktyg använde jag Express Scribe som är ett nedladdningsbart gratisprogram. Det erbjuder möjlighet att justera taltempot, pausa och spola fram och tillbaka med hjälp av enkla tangentkommandon. Eftersom innehållet står i fokus för min studie, det vill säga vad som sägs och inte hur, har transkriberingen gjorts i form av så kallad grov transkribering. Det betyder att läsvänlighet har prioriteras genom att tal återges på ett skriftspråksanpassat sätt, med undantag för vissa ord, i ett försök att återge hur personer uttrycker sig. Jag har använt mig av följande markeringar för att återskapa och ge liv åt samtalssituationen:
• ny rad = nytt yttrande
• understrykning = överlappande tal stryks under. Det första yttrandet skrivs färdigt och den som faller in i samtalet får nästa tur i den ordning den faller in.
• (P) = paus
• /… / utelämnande av ord eller stycke
• VERSALER utgör metakommentarer för ickeverbal kommunikation till exempel, BULLER, OHÖRBART,
• VERSALER inom hakparentes utgör forskarens förklarande metakommentarer [MENAR LÄROBOKEN]
• SKRATT = flera skrattar, SKRATTAR = talaren skrattar • kursivering = uttalande som sägs med emfas
• ? = frågeintonation • - = avbrutet ord
• ( ) = osäker transkription
Transkriptionsnycklen bygger, till dels, på Norrbys (2004) principer för bastranskriptioner där utgångspunkten är en varsam skrift- språksanpassad återgivning av personernas tal. Talspråksformer, som till exempel dom, har inte anpassats till skriftspråk, om inte
118
citaten uttryckligen innehåller pronominet de. Däremot skrivs sej och mej, sig och mig, för att underlätta läsningen. Tvekljud, hummanden och andra småord, som till exempel, eh, öh, hm, mm, skrivs ut. Om de som talar avbryter eller talar i munnen på varandra, om de skrattar eller gör pauser, har också markerats.
5.6.2 Analysen
Analysarbetet influeras av läsning av vetenskaplig litteratur, från medverkan i konferenser och seminarier, och av att olika teorier, metoder och begrepp prövas. Det innebär att analysarbetet förändras allt eftersom, parallellt med att det också blir tydligt vilka delar av det insamlade materialet, som är mest intressant i relation till forskningsfrågorna, som även de förändras under arbetets gång. I mitt fall har det bland annat inneburit att frågor som rör hur eleverna skriver och vad tillgången till ett digitalt redskap betyder för deras skrivande, har fått mindre utrymme än vad som från början var tanken. Vidare har elevers skrivande i SO efterhand snävats in till att omfatta skrivande i geografi och samhällskunskap i den initiala analysen, för att sedan ytterligare avgränsas genom att de empiriska exemplen hämtas från ämnet samhällskunskap och ett arbetsområde om lag och rätt. Analysarbetet har därmed inneburit, både medvetna och omedvetna, val från min sida, när det gäller det urval som gjorts i bearbetningen av materialet och hur det organiseras.
5.6.2.1 Analys – skrivhändelser och skrivhandlingar
Att analysera innebär att bryta ned ett material i mindre enheter, genom att organisera, bearbeta, systematisera och kategorisera det, för att sedan kunna urskilja mönster. Därefter kan resultaten tolkas i relation till teori och tidigare forskning, som kan bidra till förståelse av helheten. Analysen i avhandlingen kan beskrivas som tematisk och deduktiv. Vetenskapsteoretiskt innebär deduktion att analysen utgår ifrån en teori (se t.ex. Bryman 2011) i förekommande fall representerat av triadmodellen (Christensen et al. 2014).
Ett första steg i analysen innebar att identifiera vilka skriv- händelser och skrivhandlingar som observerats i undervisningen och
119 kategorisera dem med hjälp av Berges et al. (2016) skrivhjul. Syftesformuleringarna i skrivhjulet tillhandahåller begrepp för att sätta ord på vad elevers och lärares skrivande syftar till. Denna inledande analys omfattar insamlat material från samtliga tre arbetsområden, Massmedier, Lag och rätt i ämnet samhällskunskap och Kartor och klimat, i ämnet geografi.24 Resultatet av analysen
redovisas i inledning av kapitel 7.
Med utgångspunkt från skrivhändelser, som analytisk enhet, gjordes flera genomläsningar av materialets olika delar. De bearbetade anteckningarna från klassrumsobservationerna lästes upprepade gånger och för varje lektion noterades vad lärare och elever skriver, varför de skriver och hur. Vad handlar om vad skrivandet används till dels det direkt observerbara, det förväntade och det som eleverna uppmanas till, dels de skrivhandlingar och texter som det resulterar i. Varför svarar på vilka syften och motiv skrivandet har och slutligen hur avser vilka fysiska redskap och semiotiska resurser som används. Hur de analytiska begreppen används förtydligas i nedanstående översikt.
Tabell 2: Översikt över användning av analytiska begrepp.25
I anslutning till läsningen har jag lyssnat till och tittat på de ljud- och filminspelade lektionsobservationerna för att kunna tillföra saker, som varit otydliga i observationsanteckningar. På samma sätt har det skriftliga material som använts i anslutning till lektionerna
24 För en detaljerad genomgång, av avhandlingens empiriska material, hänvisas till
materialöversikten i föreliggande kapitel (se 5.5.2).
25 Tack till Ann-Christin Randahl som vid slutseminariet 20190304 inspirerade till denna
120
bearbetats, det vill säga lärarens skriftliga planeringar för arbetsområdena, elevarbetsblad, läxprov, skriftliga slutprov samt elevernas loggböcker. Vid genomgången av de olika dokumenten har anteckningar gjorts över vad, varför och hur eleverna uppmanas till, eller förväntas att skriva, och vad frågeformuleringar, elevsvar och reflektioner säger, om vilka skrivhändelser och skrivhandlingar, som förväntas av dem. Iakttagelserna utifrån analysen har dokumenterats under rubrikerna, Lektion (datum), Vad (skriv- händelse/skrivhandling), Varför (syfte) och Hur (mediering /teknik och modalitet), (se bilaga 8). Denna del av analysen har gett en samlad bild av de skrivhändelser och skrivhandlingar, som observerats i undervisningen, för både läraren och eleverna. I avhandlingen är det elevernas skrivande som är studieobjektet. Lärarens skrivande analyseras utifrån att det har betydelse för elevernas skrivande.
Nästa steg i analysen innebar att skrivhändelser och skriv- handlingar färgmarkerades, beroende på hur de svarade mot frågorna vad, varför och hur (se exempel bilaga 9). En sådan systematisering kan, enligt Bryman (2011), liknas vid en form av kodning. Ur färgmarkeringarna framträdde ett mönster för hur skrivhändelser och skrivhandlingar operationaliseras i undervisningen. Ur detta mönster kunde några, för den aktuella undervisningen dominerande, skrivpraktiker synliggöras. De kunde sedan ordnas utifrån vad som förenar dem, ifråga om till vad och hur skrivandet används, när och hur det återkommer, i vilket sammanhang och andra gemensamma drag som stod att finna. Förståelse för hur skrivpraktiker formas och omformas krävde ytterligare bearbetning av materialet och utgjorde nästa steg i analysen.
5.6.2.2 Analys – skrivpraktiker
Hur skriftspråklig litteracitet manifesteras måste förstås utifrån det aktuella undervisningssammanhanget, och i relation till att elever inte bara skriver, utan också läser, samtalar och lyssnar. Därför kontextualiserades skrivhändelser och skrivhandlingar med hjälp ett analysschema (se bilaga 10) hämtat från projektet Fagliged og
121
skriftlighed (Christensen et al. 2014). Det bygger i sin tur, till dels, på begrepp från Berge et al. (2016) genom att skrivhjulet används, liksom Berges (1988) handlingstyper. I samband med att de bearbetade observationsanteckningarna från samtliga lektioner lästes ytterligare en gång, kompletterades dokumentationen av skrivhändelserna dels utifrån vilka skrivuppgifter eleverna fick, dels vilka skrivhandlingar det ledde till, i vilket konkret sammanhang skrivhandlingarna skedde, samt med hjälp av vilka redskap och resurser. Därutöver noterades syftet med skrivandet och elevernas motiv för att skriva, om det var rituellt, strategiskt eller kommunikativt (jfr Christensen et al. 2014, s. 242). På samma sätt bearbetades elevernas loggböcker.
Intervjuerna analyserades på samma sätt som materialet i övrigt, med utgångspunkt från frågorna vad, varför och hur och vilka syften med skrivandet som framträder i lärarens och elevernas utsagor. Noteringar gjordes över vilka skrivhändelser som nämndes och vilka bilder som framträdde av skrivkulturer och skrivpraktiker utifrån de attityder, förväntningar och värderingar av skrivande som kom till uttryck i intervjuerna. Därutöver lästes observationsanteckningar, reflektionsloggböcker och transkriptioner av intervjuer, med pennan i hand och noteringar gjordes över vad som utmärker bruket av digitala redskap.
Reflektionsloggböckerna har i första hand varit till för att få kunskap om lärarens och elevernas reflektioner över införandet av, och arbetet med Ipad, samt vilka möjligheter och hinder det innebär. Även elevenkäten och intervjuerna har bidragit med information för att kunna beskriva den digitala skolkulturen och skolpraktiken. Genom att kombinera lärarens och elevernas utsagor i intervjuer, loggböcker och enkät, med observerade skrivhändelser och skrivhandlingar, kunde skrivpraktiker formuleras, förstås och beskrivas.