Att genomföra en undersökning inom ramen för ett avhandlings- projekt är förenat med noggranna förberedelser, överväganden och beslut. I synnerhet gäller det forskning som involverar verksamheter med enskilda människor eller grupper av människor. I det följande avsnittet redovisas hur undersökningen planerades och genomfördes. Utöver en beskrivning av hur kontakt etablerades med fältet och hur urvalet gick till, görs en kort redovisning av den miljö och de deltagare som involverades. Skolan, klassen, läraren och eleverna presenteras utförligare i ett inledande empiriskt kapitel 6.
5.3.1 Urval av skola, lärare och klass
De hänsyn som tagits i urvalet av deltagare benämner Bryman (2011) som ”målinriktat urval” (s. 392), vilket betyder att det är strategiskt utifrån de forskningsfrågor som ska besvaras. Kriterierna för urval av lärare och skola var att undersökningen skulle genomföras i en för mig igenkännbar verklighet, det vill säga SO- ämnesundervisning på högstadiet. Vidare var önskemålet att följa en SO-lärare som jag inte hade någon tidigare relation till, varken yrkes- eller vänskapsrelaterad. Av betydelse var också att läraren hade tillräcklig yrkeserfarenhet för att ha mod, trygghet och vilja att låta sitt klassrum beforskas av en utomstående person under en längre period. Några urvalskriterier om skrivintensiv eller digitaliserad undervisning fanns inte. Även bekvämlighetsaspekter har inverkat på urvalet genom valet att hålla mig inom en kommun som för mig var geografiskt lättillgänglig.
Arbetet med att etablera kontakt med lärare som kunde tänka sig att delta visade sig var mer problematiskt än förväntat. Våren 2015 inleddes en förstudie genom att kontakter togs med, för undersökningens syfte, lämpliga deltagare. För att få kontakt med lärare, som stämde överens med det Fangen (2005) kallar för det ”selektiva urvalet” (s. 55), sökte jag, via den aktuella kommunens webbplats, upp ett trettiotal namn på SO-lärare i årskurserna 7-9. Via mejl skickades en förfrågan om möjligheten att under innevarande termin följa deras SO-ämnesundervisning under en dag. Responsen uteblev helt. Tack vare en så kallad ”grindvakt” (se t.ex.
101 Bryman 2011, s. 284) riktades en ny personlig förfrågan via mejl till en mindre grupp SO-lärare, vilket renderade svar från två lärare på olika skolor. Under senare delen av vårterminen gjordes besök hos båda vilket ledde till vidare kontakter med en av dem, om deltagande i undersökningen med start hösten 2015.
Avgörande för valet av lärare var dels att den aktuella läraren skulle börja med en ny klass, en årskurs 7, dels att de skulle ingå i ett pilotprojekt om en en-till-en-satsning. Det sistnämnda väckte mitt intresse och gav upphov till funderingar över delvis nya infallsvinklar. Möjligheten att följa en klass från skolstarten på en för dem ny skola med ny lärare och helt nya klasskamrater kändes också lockande. Dessutom gav läraren intryck av att vara både erfaren och trygg, något som jag bedömde skulle underlätta genomförandet av klassrumsobservationer. Läraren, tillika klassens mentor, har en lärarexamen med inriktning mot SO för undervisning i årskurs 4-9 och undervisar i svenska och SO. Hon har arbetat på samma skola sedan sin examen för femton år sedan. I avhandlingens empiriska kapitel benämns hon som läraren.
Efter att skolledningen gett sitt medgivande till att jag fick vistas på skolan, inleddes arbetet med att informera de närmast berörda. Förutom den enskilda läraren informerades hela det lärararbetslag som skulle undervisa klassen, eleverna och deras föräldrar. Informationen gavs både muntligt och skriftligt. Samtliga lärare gav sitt medgivande till att delta i undersökningen.
Det första mötet med eleverna skedde en vecka in på terminen då jag presenterade mig och redogjorde för projektet. För att konkretisera för eleverna vad det innebär att vara forskarstuderande berättade jag om utbildningen och att arbetet så småningom skulle resultera i en bok, som en form av slutprov. Eleverna fick veta att jag skulle närvara vid samtliga SO-lektioner och att jag skulle anteckna, filma och samla in deras texter. Vidare skulle de besvara en enkät, skriva loggbok och delta i intervjuer. Jag var noga med att informera om anonymitetsskyddet, att deras deltagande var frivilligt samt att det när som helst kunde avbrytas. Eleverna gav intryck av att de skulle tycka det var kul och spännande att delta.
Undersökningen följer regler och riktlinjer för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och tillämpar de forskningsetiska
102
principer som gäller för god forskningssed (codex.vr.se). De innebär bland annat att kravet på information, samtycke, konfidentialitet och nyttjanderätt ska uppfyllas i relation till deltagarna. Eleverna fick själva läsa igenom och underteckna ett dokument för samtycke (se bilaga 1).23 Läraren, som var orolig för föräldrarnas reaktioner i
fråga om filmandet, bad mig delta vid klassens första föräldramöte för att personligen informera om undersökningens syfte och genomförande. Vid föräldramötet fick jag tillfälle att ge föräldrarna ett ansikte på den person som deras barn skulle tillbringa flera timmar varje vecka tillsammans med, vilket kändes viktigt ur förtroendehänseende. Eftersom eleverna var under 15 år vid genomförandet ombads även föräldrarna att ge sitt skriftliga medgivande (se bilaga 2). Eleverna fick veta att deras föräldrars ord vägde tyngre än deras, för den händelse de skulle visa sig ha olika uppfattningar. Samtliga föräldrar och elever gav sitt skriftliga medgivande till att delta. I avhandlingen har eleverna fått fingerade namn, vilket gör att de inte går att identifiera. Att referera till dem som enskilda individer ger, enligt min uppfattning, mer liv åt den etnografiska beskrivningen.
En preliminär plan för materialinsamlingen diskuterades med läraren för att i möjligaste mån undvika störningar i undervisningen. Av avgörande betydelse för dess utformning var ämneslagets gemensamma terminsplanering (se 6.2) som i hög grad styrdes av den begränsade tillgången till läromedel. Terminsplaneringen för SO-ämnesundervisningen innebar att jag kom att följa eleverna under tre olika undervisningsförlopp, omfattande tre arbets- områden, i två olika ämnen. Tidpunkten för när material- insamlingen skulle påbörjas var också avhängigt introduktionen av Ipadplattorna. Efter samråd med läraren bestämdes att klassrums- observationer skulle inledas den andra veckan in på terminsstarten genom att jag skulle följa eleverna under tre hela dagar både i undervisningen och under deras raster. Dessa tre dagar gav möjlighet att prova olika former för dokumentation, samtidigt som eleverna vande sig vid min närvaro. Under de här dagarna ansträngde jag mig för att komma nära eleverna och jag fick
23 Bilagan speglar det faktum att jag i inledningen av avhandlingsarbetet hade ett större
103 möjlighet att bekanta mig med den fysiska skolmiljön, omgivningen och stämningen.