7.3 Normer och lagar en avvikande uppgift
7.3.1 Det skriftliga provet närmar sig
Arbetsområdet Lag och rätt ska avslutas med ett skriftligt prov, som när det börjar närmar sig, får allt större fokus under lektionerna vilket följande händelser visar. Det sammanhang, som beskrivs nedan, som utmynnar i ett samtal om skillnaden mellan en rättsstat och en polisstat är bakgrunden till två på varandra följande skrivhändelser av betydelse för hur skriftspråklig litteracitet manifesteras i SO. Den ena händelsen utgörs av att eleverna använder Ipadplattorna för att fotografera av text vilket i sin tur föranleder den andra händelsen som innebär att de, med hjälp av Ipadplattorna, delar texter med varandra. Händelserna återges nedan med hjälp av utdrag ur observationsanteckningar och ljud- och filmfiler från de två sista lektionerna före provet.62
61 Reflektionslogg 3, lärare, ht 2015.
62 Observationsanteckningar Lag och rätt: lektion 10, 20111503 och lektion 11,
177 Läraren har aviserat, vad hon kallar för, ett skriftligt förhör eller prov som avslutning på arbetsområdet Lag och rätt. Hon inleder den näst sista lektionen före provet med att säga:
Läraren: Snart har vi gått igenom allting och vi ska avsluta arbetsområdet med ett litet skriftligt förhör tisdag nästa vecka, /…/ och det är Lag och rätt som ni har prov på /…/ och då är det på allt som vi har gått igenom.63
Genom detta tillkännagivande riktar hon elevernas uppmärksamhet mot det förestående provet. Därefter hänvisar hon till planeringen (se 7.2, s. 164-165) av vilken det framgår exakt vad som gåtts igenom och vad de förväntas kunna. Särskilt pekar hon på frågorna de arbetat med i läroboken, ord och begrepp, som de gått igenom och övat på samt den särskilda uppgiften Normer och lagar. Eleverna har frågor:
Joel: Du vet det där provet, förhöret, eller vad det nu är, vi ska ha nästa vecka? Kan inte du skriva på Edwise vad vi ska kunna? Läraren: Ni har ju planeringen och på den står det också om ni tittar på den, vad är det man ska kunna? Kunskapskrav [VISAR PÅ PLANERINGEN] och på det här kommer du att bedömas, står ju här med blå text på er planering. Ser ni? [PEKAR]. Anna: Så vi ska inte göra egna frågor då?64
Genom sitt svar understryker läraren att eleverna ska använda sig av planeringen. Hon uppmärksammar dem också på vad hennes bedömning kommer att grunda sig på genom att läsa högt ur planeringen. Anna får gehör för sin önskan om att ”göra egna frågor”, då lektionen avslutas med att arbetsområdet Lag och rätt
sammanfattas genom att klassen gemensamt formulerar några frågor (se 8.4).
7.3.1.1 Kruxet med komprimerad lärobokstext
Påföljande lektion, som är den sista före provet, inleds med att läraren går igenom svaren på frågorna som de formulerade under
63 Ljudfil lektion 10, 20151103. 64 Ljudfil lektion 10, 20151103.
178
föregående lektion och som de flesta elever har skrivit svar på hemma. Flera av dem säger att de med frågornas hjälp har sammanfattat det viktigaste i läroboken, att de ska använda svaren för att läsa på till provet och att deras föräldrar ska förhöra dem på frågorna. Den gemensamma genomgången av svaren blir därför ett tillfälle för eleverna att rätta och komplettera sina svar för att få ett så bra underlag som möjligt att läsa på. I mina observations- anteckningar skriver jag:
Den sista lektionen före provet är eleverna nervösa och spänningen inför provet är påtaglig. Gemensamt går de igenom frågorna och flera elever skriver på eget initiativ för att komplettera eller korrigera sina svar när läraren och klasskamraterna diskuterar olika svarsalternativ. En del skriver i skrivboken och andra skriver på sina Ipadplattor. Jag noterar att fler än vanligt skriver. Resten av lektionstiden ägnar de åt att öva till provet och alla elever verkar angelägna att använda tiden effektivt, var och en på sitt sätt.65
Under genomgången ställer eleverna frågor om sådant som de inte har förstått. Exempel på en fråga som väcks är vad som skiljer en polisstat från en rättsstat. Joel räcker upp handen och läser sitt svar högt för de andra i klassen.
Joel: I en rättsstat så finns det ju lagar som styr vad domstolar och myndigheter får göra och inte göra, och i en polisstat är det ju raka motsatsen, att polis och makthavare gör som dom vill och ingen kan ställa dem till rätta eller svars.
Eric: De behöver inte följa lagarna själva. Joel: -och ingen kan ställa dem till svars.66
Läroboken, Samhälle idag 7, förklarar att det är ” lättare att förstå vad en rättsstat är om vi jämför med motsatsen – polisstaten. Där gör polis och makthavare som de vill, oavsett om det finns lagar eller inte, och ingen kan ställa dem till svars”(s. 97). Joels svar är således en reproduktion av lärobokens förklaring till vad som utmärker en polisstat medan Erics formulering, ”de behöver inte följa lagarna
65 Observationsanteckningar Lag och rätt: lektion 11, 20151109. 66 Ljudfil lektion 11, 20151109.
179 själva”, indikerar ett försök till en friare formulering utifrån lärobokens förklaring.
För att eleverna ska kunna reda ut skillnaden mellan rättsstat och polisstat behöver de läsa, förstå och koppla samman information som presenteras i tre separata avsnitt i läroboken med rubrikerna:
Rättsstaten och polisstaten, I en polisstat, och Att lita på lagen.
Texterna i avsnitten är exempel på hur förenkling av ett komplicerat ämnesinnehåll kan försvåra för eleverna att förstå innebörden av några ämnesspecifika begrepp som till exempel: ”rättsstat”, ”polisstat”, ”rättssäkerhet”, ”rättssystem”. Lärobokstexten, som förklarar begreppen, är komprimerad och exemplen följer på varandra utan att problematiseras vilket försvårar för eleverna att sortera i informationen och att använda bokens exempel för att förstå begreppens innebörd. Exempelvis förklaras begreppet ”rättssäkerhet”, i läroboken, med att ”rättssäkerhet innebär att varken myndigheter eller mäktiga personer står över lagen. Om de bryter mot lagen ska de kunna ställas till svars inför domstol” (s. 97).67 Det är alltså den formuleringen som Joel använder för att
förklara vad som utmärker en polisstat. Under den fortsatta genomgången visar läraren förståelse för att eleverna tycker att lärobokens förklaring är svår. Utdraget nedan visar hur samtalet fortsätter genom att hon ber Joel förklara vad han menar med uttrycket, ”att ställa någon till svars”, som han använder i sitt svar. Läraren vänder sig till Joel och frågar honom genom att citera vad han tidigare svarat.
Läraren: ”Kan ställa dem till svars”, vad betyder det Joel? Fina ord du använder.
Joel: Ja alltså, typ inte göra, eller ja, jag fattar men- Gustav: inte få nåt straff
Joel: ja säga emot, eller så Gustav: Dom kan inte straffas.68
67 I avhandlingen görs inga anspråk på att värdera lärobokens sätt att återge eller förklara
sakförhållanden eller hur ämnesinnehåll presenteras. Frågan aktualiseras enbart i samband med att läraren använder lärobokens förklaring vid genomgång av två för arbetsområdet centrala begrepp.
180
Medan eleverna hjälps åt att reda ut uttrycket, genom att berätta vad de svarat med hjälp av läroboken, skriver läraren vad de säger på tavlan. I två spalter sammanfattar hon bokens förklaring till skillnaden mellan polisstat och rättsstat:
Tabell 8: Lärarens sammanfattning på tavlan.69
Polisstat Rättsstat
polis och makthavare, de som styr, rättar sig ej efter lagar
kan ej straffas
alla lika inför lagen alla följer lagen
alla straffas som bryter mot lagen
Lärarens sammanfattning på tavlan föranleder eleverna att handla på ett sätt som de inte tidigare gjort i undervisningen. En av flickorna, Ida, frågar om hon får fotografera av texten med hjälp av sin Ipad, vilket hon får, även om läraren uttrycker sin tvekan till att texten på tavlan alls går att läsa eftersom hon tycker sig ha skrivit slarvigt.
Bild 5: Elever fotograferar av text från tavlan.70
69 Observationsanteckningar Lag och rätt: lektion 11, 20151109.
70 Observationsanteckningar Lag och rätt: lektion 11, 20151109. Bilden är bearbetad i
181 Ida är inte nöjd med bilden utan tar sin Ipad och går fram till tavlan med förhoppning om att skärpan ska bli bättre. När hon återvänder till sin plats ser hon belåten ut. Febril aktivitet utbryter bland eleverna när de följer Idas exempel med en ny insikt om att Ipaden kan användas för att ”skriva av” lärarens anteckningar. För att om möjligt förbättra skärpan ber någon elev att lamporna över tavlan ska tändas. Vid det laget har en hel grupp elever samlats framme vid tavlan (se bild 5) för att ”skriva av” sammanfattningen genom att fotografera med hjälp av sina Ipadplattor.
7.3.1.2 ”Det går ju att lära sig av någon annans text”
Eleverna har, som de uttrycker det, ”pluggat” till provet hemma genom att skriva svar på de gemensamt formulerade frågorna. Svaren, som de refererar muntligt under genomgången i helklass, är längre och mer utvecklade än hur jag hört dem svara under tidigare uppföljningar av läxa, då de läst innantill ur sina skrivböcker. Följande utdrag ur mina observationsanteckningar visar, med utgångspunkt från eleven Joel, hur flera elever läser på inför provet genom att skriva egna sammanfattningar:
Joel är ivrig att visa för både läraren och klasskamraterna hur mycket han har övat hemma inför provet. Han går fram till läraren och håller upp sitt skrivhäfte för att visa henne resultatet av hans hårda arbete. Han säger sig ha suttit hela gårdagen och han pekar, vänder sida för att visa hur mycket han skrivit för att kunna läsa på. ”Plugga” som han säger. På sin väg tillbaks till bänken visar han stolt upp texten för klasskamraterna vilket väcker en del nyfikenhet hos flera av dem. En som är nyfiken är Nils som stoppar Joel för att fråga vad det är för papper han har. Joel svarar att det är allt som han ska plugga på till provet. Nils tar fram sin Ipad och frågar om han får fotografera av texten. Joel är nöjd över att kunna hjälpa till och bläddrar tjänstvilligt mellan sidorna medan Nils fotograferar. Snart ansluter sig Måns som också vill ta bild av texterna. Joel delar frikostigt med sig. Nils deklarerar högt och tydligt att han minsann tänker plugga med hjälp av Joels text som han just har fotograferat av.71
182
Bild 6: Foto Joels text för att öva till provet.72
Bild 7: Elever delar text med hjälp av sina Ipadplattor.73
72 Observationsanteckningar Lag och rätt: lektion 11, 20151109.
73 Observationsanteckningar Lag och rätt: lektion 11, 20151109. Bilden är bearbetad i
183 Efter att ha tittat närmare på den fotograferade texten experimenterar Nils med sin Ipad för att förbättra skärpan. Han testar också ifall det går att göra understrykningar i texten och konstaterar besviket att det inte går. Han vänder sig till läraren för att fråga om det är exakt de frågorna som kommer på provet. Det säger läraren att hon inte kan lova, men understryker för hela klassen att de utgör en god sammanfattning och att hon kan lova att de kommer att känna igen innehållet i frågorna på provet. Efter den gemensamma genomgången ägnas resten av lektionen åt att öva till provet. Av observationsanteckningarna framgår att eleverna inte bara läser på till provet utan att de också kommer att tala med varandra om hur de gör när de ska lära sig något, vilket de likställer med att ”plugga”. Exempel på ett sådant samtal utspelar sig mellan klassens tre flickor som sitter bredvid varandra och jämför sina svar på frågorna. De kommer att prata om skillnader och likheter i de sammanfattningar som de skrivit hemma. Ida tycker att hennes är för kort när hon jämför med Annas. Olga läser Annas sammanfattning och tycker att den är så bra att hon ber om att få den skickad till sig. Ida, som haft synpunkter på att Annas sammanfattning är alltför omfattande ber, trots det, att få ta del av den för, som hon säger, ”det går ju att läsa, stryka under och lära sig av någon annans text.”74
Flickorna enas om att dela med sig av varandras texter genom att skicka dem till varandra med hjälp av Ipad. I anslutning därtill kommer de att prata om vilka svårigheter det kan innebära att läsa och förstå vad någon annan har skrivit. De kommer fram till att de kan skicka mejl eller sms till varandra om det är något som de inte förstår och på det sättet hjälpa varandra. Fotot på nästa sida visar exempel ur en chatt där eleverna provar att ställa frågor till varandra om texterna som de delat för att se om det fungerar.
184
Bild 8: Textdelning via chatt.75
Flickorna avslutar sitt samtal med att konstatera att det kan vara nyttigt att läsa vad någon annan skrivit, och att det går att lära sig av hur någon annan har förstått en text.