Skrivhjulet

Skrivhändelser aktualiserar olika skrivhandlingar som alltid har ett eller flera syften. Att allt skrivande har ett syfte ligger i språkets grundläggande funktioner att förmedla något (ideationell funktion) till någon (interpersonell funktion) och på något sätt (textuell funktion) (se t.ex. Holmberg & Karlsson 2006; Rose & Martin 2013; Walldén 2019). För att sätta ord på syftet med skrivandet, och de texter som skrivhandlingarna resulterar i, använder jag Kjell Lars Berges, Lars Sigfred Evensens och Ragnar Thygesens (2016) skrivhjulet17_{. Skrivhandlingarna är kopplade till att skrivandet har}

17 _{Norge genomförde 2006 en litteracitetsreform som gick ut på att alla lärare formellt}

bär ansvar för att elever kan läsa, tala och uttrycka sig i skrift i skolans samtliga ämnen. I reformen ses skrivande som en grundläggande färdighet som lyfter fram språkets betydelse för lärande och kunskapsutveckling (se t.ex. K. L. Berge, 2005). Skrivhjulet utvecklades som ett led i genomförandet av denna reform.

85

olika syften som blir synliga i text. Skrivhjuletär enligt Berge et al.

(2016) tänkt att täcka in alla typer av skrivande som kan tänkas förekomma i undervisningen i skolans alla ämnen. Enligt Berge (2005) är skrivhjulet ”[…] en slags generalisering over alt hva vi kan bruke skriving til” (s. 17). Det utvecklades från början i anslutning

till det norska NORM-prosjektet, (se t.ex. Berge 2005; Berge & Skar

2015; Evensen 2010; Matre et al. 2011; Solheim & Matre 2014) som ett didaktiskt redskap för lärare att utforma och bedöma skrivuppgifter. Utgångspunkten var frågor om skrivandets grundläggande funktioner, om olika skrivsituationer, att skrivande förekommer i alla ämnen, att texter kan vara multimodala, att olika skrivsituationer ger texterna olika betydelse, att skrivkompetens är komplext och att det finns svårigheter med den bredd som skrivandet representerar. Skrivhjulet ska alltså förstås som en tanke- modell som möjliggör en funktionell förståelse av skrivande.

Figur 3: Skrivhjulet (Berge et al. 2016).

Having sketched a number of derived functions in literate cultures, we begin to see that the full set of cultural purposes is larger than the core characteristics of writing. Writ- ing is used in literate cultures for purposes of interaction and information, knowledge stor- ing and structuring, knowledge development, construction of textual worlds and purposes of persuasion. Over cultural-historical time, such purposes have given rise to a wide range of writing practices and genres.

A national curriculum and a theoretical model

Writing as a key competency, was implemented in the Norwegian curriculum through par- liamentary decision in 2006. Every teacher, regardless of subject, is now responsible for the teaching of writing. As a consequence of this curriculum the Norwegian parliament decided that national tests in writing should be developed, assessing the quality of writing after four and seven years of teaching. On an initiative from the Minister of Education in 2003, a group of professors was asked to develop the tests. It was as a result of this invita- tion that the Wheel of Writing was developed. In the following section of this article, we present the model and discuss its different parts. The Wheel of Writing is presented in Figure 4.

The outer circle of the Wheel of Writing captures that writing is understood as an activ- ity. When writing, we express ourselves through different acts. For instance, when describ- ing something, we try to present to ourselves and others as accurately as possible how something is put together, organised, looks like etc. A working plan is a typical description. It depicts what kind of operations we are supposed to work through, and which parts the

Iden�ty forma�on, self-evalua�on and meta- communica�on Knowledge organiza�on and storing Knowledge development Crea�on of textual worlds (fantasy worlds or other virtual worlds,

e.g. theories) Persuasion To interact, cooperate To reflect upon own experiences, thoughts, feelings and work To describe, organize and structure content To explore, inves�gate, compare, analyze, discuss, interpret, explain, reason

To imagine, narrate, create, theorize To convince, express meanings, argue, discuss, recommend Semio�c media�on Purposes of wri�ng Acts of wri�ng

Focus on acts and purposes of wri�ng Exchange of informa�on, being in dialogue Cultural contexts Situa�onal contexts Figure 4.The Wheel of Writing: focus on intentionalities of writing: act and purpose.

THE CURRICULUM JOURNAL 9

86

På bilden visas skrivhjulet i sin grundposition. Själva tanken med dess konstruktion är dock att de olika hjulen ska kunna vridas för att åskådliggöra hur förhållandet mellan skrivhandlingar, syfte och mediering kan varieras och utmynna i olika texttyper. Om hjulet förblir i sin grundposition leder det tanken till genrespecifikt skrivande, vilket står i direkt opposition till dess grundtanke. Enligt Berge (2005) tar skrivhjulet inte upp olika genrer eller skrivsätt, men det kan ”användas till att skilja mellan allt det vi använder skrivande till på ett systematiskt sätt” (s. 178). Skrivhjulet är en idealtypisk modell som enligt Berge et al. (2016) fokuserar vad som skrivs, det vill säga vilken skrivaktivitet som aktualiseras, skrivhandling, varför det skrivs, det vill säga skrivhandlingens syfte, och hur det skrivs,

skriftens resurser och redskap. Dessa tre står alltid i relation till varandra: skrivandet är alltid avsiktligt, kulturellt/situationellt och ett resultat av semiotisk mediering. Situationen och sammanhanget är avgörande för att kunna förstå komplexiteten som präglar skol- skrivandet och de skrivpraktiker som formas där.

I avhandlingens analys används skrivhjulet på två sätt. Dels används de sex grundläggande syftena, som skrivhandlingarna, enligt skrivhjulet, kan ha för att tala om varför eleverna skriver. Följande grundläggande syften18 _{omfattas av skrivhjulet:}

- utväxla information och hålla kontakt

- skapa identitet, självreflektera, metareflektera och självbedöma

- lagra, organisera och strukturera kunskap

- utveckla kunskap

- konstruera textvärldar

- påverka

Dels används skrivhjulets syftesformuleringar, ”purposes”, i den inledande analysen för att kategorisera de skrivhändelser och skrivhandlingar som eleverna och läraren deltar i.

18 _{Jag har valt att använda mig av de svenska översättningar som presenteras i en artikel}

87 Skrivhjulet, som från början var tänkt som ett stöd för prov- konstruktion och bedömning och ett didaktiskt stöd för lärare i alla ämnen att planera sin skrivundervisning, har även använts analytiskt i olika studier för att, till exempel, definiera det skrivande som sker i skolan (Skar 2013), beskriva och klassificera skrifthändelser19

(Westman 2009), att analysera skrivkulturer (Christensen et al. 2014) och att förstå betydelsen av hur skrivuppdrag20 _{formuleras i}

förhållande till hur elever genomför skrivuppgifter och vilka texter det resulterar i (Ohrem Bakke 2019). En invändning mot att använda skrivhjulet analytiskt är att skrivhandlingar och syften sällan syns renodlade i elevernas texter. De är enligt Sindre Dagsland (2015):

[…] idealtyper, det vil si at skrivehandlingene aldri vil finnes i «ren form» i virkeligheten, gjør det utfordrende og komplekst å nærme seg spørsmål om hva skriving og oppgavelaging ut fra de ulike skrivehandlingene kan innebære. (s. 205)

Svårigheterna med att använda modellen analytiskt visar sig till exempel i att en och samma skrivhandling kan ha flera syften samtidigt. Det finns också exempel på skrivhandlingar som inte så lätt låter sig inordnas i skrivhjulets kategorier, som är gränsfall mellan det ena eller det andra. Texter kan vara resultat av en kombination av skrivhandlingar och ha flera olika syften. Exempelvis kan en informativ text ha berättande form med fiktiva inslag, en självreflekterande text kan samtidigt syfta till att organisera eller kommunicera kunskap, eller en kommunikativ text kan samtidigt vara metakognitiv och så vidare. Detta kan skapa otydlighet, vilket Jon Smidt (2008) lyfter fram som en svaghet i användningen av skrivhjulet. Han skriver att ”Skrivhjulet kan hjälpa oss att se vad för slags skrivande som särskilt betonas, men det rymmer inte alla skrivhandlingar och syften i skolan” (s. 32).

19 _{Westman använder ”skrifthändelser” som översättning av literacy event.}

20 _{Skrivuppdrag är enligt Ohrem Bakke (2019) överordnat skrivuppgiften genom att det}

inbegriper uppgiftsformuleringar, inramning, iscensättning såväl som form för utvärdering och bedömningskriterier (s. 11).

88

Skrivhjulets innersta cirkel rymmer hur eleverna skriver, i betydelsen, vilka semiotiska resurser och medierande redskap som tas i bruk.