• No results found

SO-ämnesundervisningen

6.4 Spelplanen där lärare, elever och ämne möts

6.4.3 SO-ämnesundervisningen

SO-ämnesundervisningen i klass 7 är förlagd till tre olika dagar, tre eftermiddagar, fördelat på tre 60-minuterslektioner varje vecka. I regel befinner sig läraren redan i klassrummet när eleverna släntrar in och placerar sina mobiltelefoner i en låda framme vid whiteboardtavlan för att sedan slå sig ned på sina platser. De småpratar med varandra, och med läraren, innan hon inleder lektionen genom att påkalla deras uppmärksamhet med ett ”hör upp klass 7!” Efter att ha observerat några lektioner kunde jag konstatera att de första minuterna av SO-lektionerna vanligtvis går åt till att avhandla diverse praktiska spörsmål, som sjukfrånvaro, ledigheter och insamling av diverse blanketter, vilket faller sig naturligt, eftersom läraren är klassens mentor.

Den egentliga undervisningen inleds med lärarens muntliga presentation av innehåll och mål för lektionen som hon skrivit på whiteboardtavlan. Exemplet nedan visar hur det kan se ut:

1. Kan du orden? Läxprov

2. Var är du i planeringen? Individuell avstämning 3. Avsnittet ”Normer och regler” i boken sid 88-89

139 4. Elevblad lag o rätt och elevblad 44,50,52  välj hur du

vill arbeta dig igenom detta för att du ska kunna det. Du vet själv hur du lär dig bäst och tänk på det vi arbetat med i svenskan/studieteknik och olika sätt att läsa på. Du väljer vilka redskap du vill använda själv och du väljer hur du vill redovisa vad du lärt dig på tisdagen efter lovet.

5. Utvärdering loggbok v.43.34

Av taveltexten framgår, utöver lektionens innehåll, arbetsordningen, vad eleverna förväntas göra, vilka sidor som ska läsas, vilka frågor och elevarbetsblad som ska besvaras samt läxan till nästa tillfälle. Lektionens inledande del tar drygt halva tiden i anspråk, beroende på hur mycket eleverna involveras och hur många ord och begrepp som kommer upp och som behöver förklaras. Det återkommande lektionsförloppet, som sedan följer, kan i korthet sammanfattas enligt följande: presentation av lektionens innehåll och mål  återkoppling till föregående lektion, rekapitulation och förhör av läxa  genomgång av nytt ämnesinnehåll  självständigt elevarbete  gemensam uppföljning, genomgång och sammanfattning  avrundning, praktiska frågor och läxa.

Ämnesinnehållet som läraren presenterar bygger på lärobokens faktatexter som i första hand utgörs av skriftligt verbalspråk. Visuella inslag förekommer i form av illustrationer, foton, grafiska modeller, tabeller, diagram och kartor. Att andra faktatexter används är sällsynt, liksom att information hämtas via Internet. Däremot framgår det av elevernas loggböcker att de i samband med skolarbete hemma använder sig av Internet för att söka information. Att läraren i första hand utgår från läroboken under sina genomgångar motiverar hon med att det underlättar för elevernas fortsatta enskilda läsning.

Under sina muntliga genomgångar skriver läraren alltid på tavlan för att strukturera det som sägs. Fotot på nästa sida, från en lektion om världshaven, är ett exempel på hur läraren skriver på tavlan för att sammanfatta under det att hon och klassen muntligt samman- fattar vad de har läst om världshaven.

140

Bild 1: Foto whiteboardtavla.35

Så småningom övergår läraren alltmer till att skriva direkt i Powerpoint, eftersom hon anser att det underlättar för henne att behålla ögonkontakt med eleverna. I intervjun motiverar hon varför hon tycker skrivande i SO är viktigt:

Jag vill ju alltid att dom ska skriva. Jag vill inte att dom bara ska skriva svar på frågor och så utan jag vill ju att dom ska kunna göra en sammanfattning och jag vill ju att dom ska kunna berätta om någonting, eh olika personer vi stöter på. Dom ska kunna berätta det och dom ska kunna beskriva. Där tycker jag att skrivandet är viktigt. På något vis så omvandlar man lärandet och kunskaperna på ett sätt när man skriver ner det. I min värld är det så.36

Av intervjun framgår vidare att hon ser arbetet, med att eleverna ska skriva, som ett långsiktigt och målmedvetet arbete som inte nödvändigtvis ska ske på hennes initiativ. Även om jag under observationerna aldrig hör att hon direkt uppmanar eleverna att skriva uppfattar jag, det faktum att hon själv skriver på tavlan, som

35 Observationsanteckningar Kartor och klimat: lektion 4, 20160218. 36 Lärarintervju 20151026.

141 ett sätt att förmedla en skrivpraktik i vilken man möter ämnesinnehållet genom att skriva.

Elevernas självständiga arbete innebär att de läser och skriver svar på lärobokens frågor med därtill hörande elevarbetsblad, ofta i samarbete med bänkkamraterna. Under tiden rör sig läraren runt i klassen för att vara behjälplig men också för att tillrättavisa, kontrollera arbetet och se hur eleverna ligger till, i förhållande till vad de förväntas göra enligt planeringen. Eleverna bestämmer själva hur och var de vill skriva sina svar för att kunna delta i uppföljande samtal. Några skriver i sina skrivhäften och andra på Ipadplattorna. Läraren samlar inte in elevernas texter för att rätta, ge respons eller bedöma. Uppföljning sker i helklass genom att frågorna gås igenom muntligt. Lektionerna avrundas alltid med praktiska frågor om läxan och, om det är veckans sista lektion, med att de skriver loggbok

Inför varje nytt arbetsområde får eleverna en skriftlig planering, av vilken det framgår vad de ska lära sig, vad de ska hinna med under respektive vecka, vilka sidor som ska läsas, frågor och elevarbetsblad som ska göras och hur arbetet ska redovisas och utvärderas. Planeringen på nästa sida från ett arbetsområde om

Massmedier är exempel på hur det kan se ut när det presenteras skriftligt för eleverna.

142

Bild 2: Planering, arbetsområde Massmedier, ht2015.

Mängden uppgifter som planeringen innehåller ger intryck av att eleverna förväntas skriva mycket i SO.

SO-ämnesundervisningen utmärks vidare av att begreppskunskap prioriteras, vilket av läraren framhålls som helt avgörande, för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i SO. Att det kan

143 röra sig om ämnesspecifika begrepp för respektive SO-ämne och

abstrakta skriftspråkliga ord såväl som vardagliga ord (jfr Lindberg & Johansson Kokkinakis 2007; Nygård Larsson 2011), framgår av nedanstående utdrag från en av de först observerade lektionerna:

Under läsningen dyker följande ord upp som eleverna tycker är svåra: astronomisk, att gå på ett ut, bärkoncern, uppehälle, ruinerad. Det är mycket krångliga ord i SO-boken och läraren lägger stor möda och tid på att förklara dem. Hon uppmanar hela tiden eleverna att fråga och att det är viktigt för att de ska kunna förstå och lära. Eleverna vågar fråga mer och mer eftersom de märker att de blir lyssnade till och tagna på allvar.37

Att ord- och begreppskunskap är centralt för lärarens SO-ämnes- undervisning visar sig bland annat genom att lektionstid avsätts för att lyfta fram och förklara ord och begrepp som eleverna inte förstår och att de själva frågar om ord som de möter. De uppmanas också av läraren att söka förklaringar till och lära sig nya ord och begrepp.

Lärarens svar på min fråga, i nedanstående utdrag, om hur hon tycker undervisningen i SO ser ut när den fungerar som bäst, får avrunda beskrivningen av den aktuella undervisningen:

Läraren: Jag vill ge dem [ELEVERNA]grundförutsättningar, tala om att det här är vad det handlar om, det här ska ni lära er och sen vill man ju att de själva ska söka den kunskapen och hitta vad det är de ska lära sig på sitt sätt. Men eh ofta så är de ju lite fega och det ska vara den texten och så har jag lite frågor till det och kan jag göra så här och sssså jag vet inte. Ibland blir en sådan lektion så himla bra så kommer vi lite grann utanför de frågorna som vi sen kan jobba oss igenom så de börjar bli lite ifrågasättande. För ibland är det så korkade frågor som de sitter och jobbar med och när de börjar tänka till om dem då blir det bra!38

Läraren ger här uttryck för en önskan om att eleverna ska arbeta mer varierat ”på sitt sätt” och bryta ritualen med att svara på frågor efter att ha läst i läroboken. Hennes svar rymmer en idealbild av vad hon vill uppnå med undervisningen, som för läraren innebär att

37 Observationsanteckningar Massmedier: lektion 1, 20150907. 38 Lärarintervju 20151026.

144

eleverna ska få ”grundförutsättningar” för att själva kunna söka kunskap, urskilja fakta och förhålla sig mer kritiska. Det reser frågor om vilka redskap eleverna har att tillgå för sina studier och hur bruket av olika redskap regleras av skolkulturen, till exempel hur den förhåller sig till att ett digitalt redskap blir en del av SO- ämnesundervisningen.

6.5 ”Stäng ner och lägg undan paddorna så vi kan sätta

igång!”

Den period då jag följer klassen präglas av att eleverna i årskurs 7 får tillgång till ett digitalt redskap i form av var sin Ipad. Det aktualiserar frågan om vilken betydelse det digitala redskapet får för elevernas skrivande i SO. Klassrumsobservationerna av arbets- områdena Lag och rätt och Kartor och klimat, enkäten, reflektions- loggböckerna och intervjuerna ger underlag för att beskriva hur en- till-en-satsningen på Ipadplattor kan förstås, som en del av skolskrivandets kontext, och hur den tas emot i en skolkultur som, för elevernas del, bygger på användningen av, i första hand, analoga redskap. Vad som händer när nya redskap tillkommer och vad det betyder för skolarbetet, för elevers skrivande och för hur skrivpraktiker utvecklas måste förstås utifrån den etablerade skolkulturen och befintliga skrivpraktiker. I föreliggande avsnitt utgör Ipad en del av kontexten snarare än att analyseras som ett redskap.