Skrivande i alla ämnen

Forskning om skrivande i alla ämnen utgår, enligt Anna Malmbjer (2017), från två olika perspektiv, ett kognitiv och ett sociokulturellt. Det kognitiva, med ursprung i amerikansk skrivpedagogisk forskning, Writing Across the Curriculum (WAC) eller Writing to learn, har som utgångspunkt att skrivande stärker tänkande och lärande genom expressivt utforskande skrivande.7 _{Enligt detta}

synsätt utvecklas förståelse genom att tankar verbaliseras informellt i skrift. Ett kognitivt perspektiv på skrivande i alla ämnen intas till exempel av Applebee och Langer (2013), som förespråkar ett förståelseinriktat skrivande, istället för ett skrivande som enbart inriktas på att lära till proven. De framhåller även betydelsen av att skrivandet sker ämnessituerat och kontextbundet, eftersom “one learns the content in a subject not merely by reading it but also

49 writing with it and about it in ways that are discipline specific” (s. 7).

Applebees (1980) omfattande empiriska undersökning, A Study of Writing in the Secondary School, jämte undersökningen tillsammans med Langer (2013) trettio år senare, Writing in the Secondary School: English and the Content Areas, visar att även om skolskrivandet domineras av fylla i uppgifter eller att skriva kortare svar på uppgifter, så skriver elever totalt sett mer idag. Kortare elevtexter av reproducerande karaktär är, menar Applebee och Langer (2013), tecken på att skrivande i skolan är inriktat på ytinlärning snarare än på att fördjupa kunskap. Uttrycket ”show- you-know” (s. 15) beskriver enligt dem en typ av skrivande som innebär att eleven försöker lista ut vilken information läraren vill ha, och som utmärks av en undervisning med fokus på att lära till prov. Applebee och Langer (2013) säger, utifrån sin studie, att synen på skrivande har förändrats:

[…] the tradition of writing as a valued aid to learning has, by and large been set aside, with goals having shifted from teaching to ensure disciplinary competence to teaching to ensure test competence. Not a lot of writing was taking place in social studies/history classes, and where it was, much of it was not engaging students in thoughtful learning of the material through writing. (s. 55)

Det sociokulturellt inriktade perspektivet, Writing in the Disciplines,

WID eller Learning to Write, baseras på att kunskap om skolämnen nås genom kunskap om språket och att språkanvändning är specifikt för varje ämne och därför lärs bäst genom explicit skrivundervisning i detsamma (se t.ex. Coffin 1996; Rose & Martin 2013). En pedagogisk syn på språk och lärande, som något intimt förbundet, har sin grund i Michael Hallidays (1993) systemisk funktionella lingvistik, förkortat SFL.8 _{Ett exempel på en språkinriktad skriv- och}

8 _{SFL (Halliday 1971/2007) betonar hur språket används för att skapa mening med hjälp}

av dess grundläggande sociala funktioner, den ideationella funktionen, som handlar om innehållet och hur det skapas utifrån våra föreställningar om och erfarenheter av världen, den interpersonella funktionen som rör mottagaren i betydelsen hur betydelse skapas beroende av vår interaktion med andra och med omgivningen och den textuella funktionen, som handlar om hur betydelse skapas genom hur vi organiserar och strukturerar meningsskapande (jfr Holmberg & Karlsson 2006; Rose & Martin 2013).

50

ämnesundervisning är genrepedagogiken vars grundantagande enligt David Rose och James R Martin (2013) är att metaspråkliga kunskaper gynnar ämnesspecifik inlärning (se t.ex. Walldén 2019). Ett språkligt och sociokulturellt perspektiv på skrivande och lärande intas av Mary Macken-Horarik (1996) som förespråkar utvecklandet av ett funktionellt ämnesspråk, ett register, genom explicit skrivundervisning i ämnena. Baserat på SFL har hon utformat registermodellen som betonar betydelsen av att elever får möta ämnesinnehållet i olika texter och skrivuppgifter, med varierande svårighetsgrad, för att utvecklingen av deras kunskap om ämnet och deras språk i ämnet ska gå hand i hand. Macken-Horarik framhåller bland annat det reproducerande skrivandets lärandepotential genom att visa hur imitation med förståelse är gynnsamt för elevernas skrivutveckling, till skillnad från skrivande som sker utan förståelse. Exempel på svenska studier om skrivande i alla ämnen, varav flera med teoretisk utgångspunkt i SFL, är bland annat Caroline Libergs, Agnes Edlings, Jenny Wiksten Folkeryds och Åsa af Geijerstams projekt: Elevers möte med skolans textvärldar, (2001; Liberg et al. 2009), Per Ledins, Per Holmbergs, Karolina Wirdenäs´ och Daroon Yassin Falks projekt: TOKIS – text och kunskapsutveckling i skolan (2006; Ledin et al. 2013) samt Åsa af Geijerstam (2006), Eva Bergh Nestlog (2012), Anna Maria Hipkiss (2014), Pia Nygård Larsson (2011), Yvonne Hallesson och Pia Visén (2018), Robert Walldén (2019). Några av dessa studier återkommer jag till mer specifikt, i nedanstående avsnitt om skrivande som grundläggande färdighet i alla ämnen.

3.2.1.1 Skrivande som grundläggande färdighet i alla ämnen

Synen på skrivande, som grundläggande färdighet, har under senare år etablerats som ett grundantagande i undervisningen av skolans samtliga ämnen. När det gäller hur denna grundsyn fått genomslag i styrdokumenten kan Norge beskrivas som pionjärer. Genom införandet av en ny läroplan 2006, Kunnskapsløftet, gjordes läsande och skrivande till en angelägenhet för alla ämnen. Flera forsknings- projekt har initierats i anslutning till detta, till exempel KAL-

51

projektet, Kvalitetssikring av læringsutbyttet i norsk skriftlig, 2000- 2002 (se t.ex. Berge, Evensen & Hertsberg 2005; Berge, Evensen, Hertzberg & Vagle 2005), SKRIV, Skriving som grunnleggende ferdighet og utfodring, 2006-2010 (se t.ex. Lorentzen & Smidt 2008; Smidt 2010) och senast NORM-projektet, Developing national standards for the assessment of writing. A tool for teaching and learning, 2012-2016. Samtliga har ett ämnesövergripande perspektiv och står för en syn på skrivande som centralt för lärande. Bland dessa projekt är NORM-projektet av särskild relevans för föreliggande avhandling, inte minst genom användningen av Kjell Lars Berges (1988) teoretiska begrepp och modeller som relaterar till hans tidigare forskning om genrer i skrivundervisningen inom norskämnet. Bland annat visar han att elevers skolskrivande är strategiskt och rituellt och motiveras av en strävan att få betyg och att kommunikativt handlande är sällsynt och om det alls förekommer är det fingerat, vilket för elevernas del innebär dubbla genreförväntningar. En senare delstudie inom NORM-projektet är Jannike Ohrem Bakkes (2019) avhandling Skriveforløpets dramaturgi: Å iscenesette et skriveoppdrag – En kvalitativ studie av skriveundervisning i norsk, samfunnsfag og naturfag på 7. trinn, gjennomført i Normprosjektet. Utifrån sin analys, för vilken Berges et al. (2016) tankemodell skrivhjulet9 _{är central, visar hon bland}

annat att tydlig inramning av skrivuppgifter är mer avgörande för elevers förståelse av uppgifter och för kvaliteten i deras texter än själva uppgiftsformuleringen. Teoretiskt bidrar studien med begreppet ”skriveoppdrag” som inbegriper uppgiftens idé, hur den formuleras, iscensätts, ramas in och realiseras i skrivhandlingar. Ett metodiskt bidrag som jag tycker är värt att uppmärksamma är den dramaturgiska analysen av skrivförlopp.

Utgångspunkten att skrivande ska ses som en grundläggande färdighet i alla ämnen ligger till grund för det tidigare nämnda forskningsprojektet: Elevers möte med skolans textvärldar (se t.ex. Liberg 1999, 2001) som undersöker textpraktiker i ämnena svenska, NO och SO, från mellanstadiet upp till gymnasiet. Två av projektets delstudier har särskild relevans för mitt eget arbete. Agnes Edlings

52

avhandling Abstraction and authority in textbooks: the textual paths towards specialized language (2006) handlar visserligen om elevers läsning av lärobokstexter men kan i flera avseenden relateras till elevers skrivande i SO. I avhandlingen beskriver hon SO-ämnes- undervisningen som monologisk och klassrumsaktiviteterna liknas vid recitation av text som syftar till kontroll och bedömning av att eleverna har läst, vilket Edling benämner ”fact-fishing-reading” (s.158). Vidare menar hon, i likhet med Applebee och Langer, att den sortens läsning leder till att eleverna fokuserar på detaljer istället för att utveckla förståelse för innehållet. Hennes resultat visar att det vanligaste sättet att följa upp textläsning i SO är genom att eleverna svarar på frågor iläroboken.

Den andra delstudien är Åsa af Geijerstams avhandling Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan (2006) som behandlar skrivande i NO i årskurs 5 och 8. Hon kommer fram till att NO är en muntlig diskurs och att skrivandet är en ”perifer verksamhet” (s. 168) som har låg status som ett resultat av att läraren inte följer upp eller ger respons på elevernas texter. I analysen av elevtexterna visar hon att skrivande i NO resulterar i reproducerade texter, vilket hon menar inte behöver vara negativt om imitationen sker med förståelse. Samtidigt ser hon utifrån sina resultat brister i elevernas förmåga att skriva för att sammanfatta, diskutera och förklara ett ämnes- innehåll. Hon uttrycker med hänvisning till Berge (1988) att skrivandet i NO reduceras till att enbart omfatta rituella och strategiska handlingar (s. 163).

Skolskrivande i NO aktualiseras också i en avhandling av Ann- Christin Randahl (2014) Strategiska skribenter skrivprocesser i fysik och svenska. Genom att studera avancerade gymnasieelevers skrivprocesser i svenska och fysik visar hon att elevers skrivprocesser är något högst individuellt när det gäller valet av kontextuella resurser såväl som skrivaktiviteter och skrivstrategier och hur olika ämnesdiskurser driver fram utvecklingen av olika skrivprocesser. Elevers skrivprocess relateras till skol-, ämnes- och elevkulturen och till ett skolskrivande som är situerat både till skol- och hemmiljö och den betydelse det har för vilka resurser som är tillgängliga. Randahl menar att forskning om kontexters och specifikt ämneskulturers betydelse för elevers textskapande processer är relativt outforskat,

53 vilket känns igen när det gäller bristen på forskning om skrivande i SO.