Arvsfondens fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Kring millennieskiftet initierade regeringen vidare (under dåvarande statsminister Göran Persson) tre särskilda satsningar. De byggde på två tidigare regeringsbeslut där medel ur Arvsfonden avsattes i särskild ordning. Stödet fördelades i detta fall via Allmänna arvsfonden. Regeringen fattade beslut om dessa treåriga särskilda satsningar 2000. I till exempel den särskilda satsningen Bemötande med kultur ingick totalt 27 projekt. Följande särskilda satsningar av denna typ finns utvärderade i vårt material:

Tabell 2.3 Särskilda satsningar initierade av regeringen med medel ur Arvsfonden

Namn Medel Målgrupp

Bemötande med kultur Bengt Lindqvist, SOU 1999:21

15 mkr Barn

Personer med ‘funktionshinder’ Brukarstödscentra Bengt Lindqvist,

SOU 1999:21 30 mkr Personer med ‘funktionshinder’ Regeringens satsning mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering Skr 2000/01:59, Mona Sahlin 15 mkr Barn Personer med ‘funktionshinder’

Arvsfondsdelegationen fördelade även stöd till ytterligare två av regeringens särskilda satsningar under perioden 2000–2005:

x Alternativa stöd- och boendeformer x Ungas arbete med konsumentfrågor

Målgruppen för Alternativa stöd- och boendeformer var ’personer med funktionshinder’ och inom ramen för satsningen fördelades medel till två projekt på totalt 700 000 kr åren 2004 och 2005. Ungas arbete med konsumentfrågor var en treårig särskild satsning som startade 2002 där totalt 10 mkr avsattes. Den sistnämnda särskilda satsningen utvärderades av Centrum för konsumentforskning (CFK), Göteborgs universitet, vilka publicerade en forskningsrapport om ett av projekten samt en sammanfattande rapport för satsningen i sin helhet: Barbro Johansson

35 (2006), Ungdomars arbete med konsumentfrågor, Kun(d)skap är makt i sin helhet. Därtill skrev några studenter uppsatser om projekten (totalt sex rapporter om enskilda projekt):

x Att bli kritisk, en studie av informationsprojektet ’Reklamen – påverkar den mig?’

x Man måste veta vad som händer! En studie av ett

konsumentupplysningsprojekt för unga bosnier i Sverige

x Unga konsumenter på bostadsmarknaden, en studie av Nätverket Trombsprojekt

x Att göra skillnad, en studie av projektet Konsumentupplysning – rättvis handel x Kristen konsument, en forskningsstudie om projektet Schysst konsument x Ung konsumentmakt i en varumärkt värld, Ideum Europas projekt Brand New

World”

Under perioden 2004–2017, har man slutligen inom Allmänna arvsfonden, på eget initiativ och genom beslut i Arvsfondsdelegationen, genomfört följande särskilda satsningar: Tabell 2.4 Särskilda satsningar initierade av Arvsfondsdelegationen

Motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa

2004(5) – 2008 Utveckling av barns och ungdomars

möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande

Barn- och ungdomars kulturengagemang 2007 – 2008

Fördel barn 2009 – 2015

Vi deltar. Ungdomar och demokrati 2009 – 2015

Lokalstödssatsningen 2012 – 2013

Egen Kraft 2013 - 2016

Nyanländasatsningen 2016 – 2018

Äldre med funktionsnedsättning 2017 – pågående

Två av de senast genomförda särskilda satsningarna kallades Egen Kraft! och Nyanlända- satsningen. Arvsfondsdelegationens mål med Nyanländasatsningen var att ge minst 400 mkr till 150 projekt under perioden 2016–2018. Målsättningen med den särskilda satsningen Egen Kraft! var att fördela minst 250 mkr. Under perioden 2013–2016 fördelades 590 mkr till totalt 202 projekt. I Egen Kraft! samverkade ideella föreningar med skolor för att förbättra och stärka rättigheter och inflytande för elever med funktionsnedsättningar samt för att utveckla metoder och ta fram hjälpmedel. Vidare gavs stöd till etablering av sociala arbetskooperativ. Den största delen av medlen gick till området ”en aktiv fritid i livets alla faser”. Vidare var det specificerade syftet med Nyanländasatsningen att:

x stärka förutsättningarna för det lokala mottagandet av nyanlända barn och unga x stärka målgruppens nätverk, etablering och delaktighet i samhället

36 x stötta metod- och verksamhetsutveckling

x ge möjligheter till språkträning.

”Att stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering” är ett av de tolv områden som regeringen har valt ut som prioriterade för Arvsfonden.På Allmänna

arvsfondens hemsida står att de arbetar särskilt med att få in ansökningar inom något eller flera av dessa av regeringen 12 prioriterade områden (Allmänna arvsfondens webbplats). Arvsfondsdelegationens målsättning är att inom ramen för Nyanländasatsningen ”fördela minst 400 mkr till 150 projekt under perioden mars 2016–2018”:

”Det finns en stor variation vad gäller teman för de beviljade projekten. Projekten arbetar bland annat med jämställdhet, entreprenörskap, odlingsprojekt, vatten- och simträning, friluftsliv, sex- och samlevnad, sport och fritid, hälsofrämjande aktiviteter, formgivning samt språkträning genom sång, film- och skrivarverkstäder.”

(Verksamhetsberättelse 2016:34)

Satsningarna Egen Kraft! och Nyanländasatsningen har enligt verksamhetsberättelsen 2016 ”ökat antalet projekt för respektive målgrupp och starkt bidragit till att såväl antalet projekt som volymen utdelade medel ökat under 2016. Volymmässigt utgör de båda satsningarna tillsammans drygt 35 procent av projekten som beviljades medel under året”.

Arvsfondens särskilda satsning Barns och ungdomars kulturengagemang startade officiellt den 1 maj 2005 och avslutades tre år senare, den 30 april 2008. Initiativtagare var dåvarande kulturminister Marita Ulvskog och beslutet fattades 2004. Inledningsvis avsattes 60 miljoner kronor för Arvsfondsdelegationen att fördela under tre år.

”De 60 miljoner regeringen ursprungligen satsade på ungdomar och kultur har egentligen aldrig anslagits som nya pengar. Pengarna har hela tiden funnits inom Arvsfonden, och eftersom satsningen dessutom ligger inom ramen för de riktlinjer Arvsfonden har för sin verksamhet […] har det inte funnits något hinder att spränga taket för de 60 miljoner regeringen ursprungligen angav vilket medförde att summan stannade på cirka 100 miljoner kronor.” (Hugardt 2008:5)

Satsningen tillkom utifrån de resultat som framkommit av Satsningen för ungas kultur- och fritidsverksamheter, vilken Allmänna arvsfonden genomförde under perioden 1999–2003. Aktionsgruppen för barnkultur överlämnade betänkandet Tänka framåt men göra nu 2006 (SOU 2006:45).

”I den ursprungliga avsiktsförklaringen från regeringen baserades satsningens inriktning i väsentlig grad på resultaten från Satsningen för ungas kultur- och fritidsverksamheter som genomfördes med medel om totalt 35 miljoner från Arvsfonden mellan 1999 och 2003. Där konstaterades att

x ungdomar prioriterar aktiviteter och verksamheter utanför kulturinstitutionerna snarare än i dem

x offentliga kulturstöd går endast i låg utsträckning till de uttryck och genrer som ungdomar prioriterar

37 x ungdomar prioriterar eget skapande men kulturpolitiska insatser på alla nivåer satsar

mest på produktion av ett professionellt utbud till unga.” (Hugardt, Barns och ungdomars kulturengagemang, 2008:5)

Satsningen uppkom som en regeringssatsning i övergångsperioden när Arvsfondsdelegationen blev en egen myndighet.

”Denna myndighetsbehäftade pånyttfödelse har inneburit ett helt nytt intresse att profilera och visa på Arvsfondens verksamhet i allmänhet och kanske speciellt riktade satsningar som denna i synnerhet. Satsningen har dessutom drivits som en samlad verksamhet med en särskild handläggare som ägnat sig speciellt åt denna satsning och som började med detta när Arvsfonden blev myndighet, eftersom förändringen också i stort sammanföll i tid med satsningens start.” (Hugardt, Barns och ungdomars kulturengagemang, 2008:5) Som vi ser det är särskilda satsningar en tydligare form för staten att styra hur medel ur Allmänna arvsfonden ska användas, vilket vi diskuterar mer utförligt i senare i rapporten.