Asien (ap 6)

Tabell 4.4.1: Bedömning av strategigenomförande

Bedömning av: 2017 2016 2015

Regional Asien

Strategins förväntade resultat Insatsportföljens genomförande Afghanistan

Strategins förväntade resultat Insatsportföljens genomförande Bangladesh

Strategins förväntade resultat Insatsportföljens genomförande Kambodja

Strategins förväntade resultat Insatsportföljens genomförande Myanmar

Strategins förväntade resultat Insatsportföljens genomförande

Regionalt Asien

Sida bedömer att utvecklingen mot strategiresultaten har delvis gått i önskvärd riktning. Bedömningen görs mot att utvecklingen inom både miljö och mänskliga rättigheter går åt fel håll i Asien och Oceanien. Rele- vansen för Sidas arbete har samtidigt stärkts.

Sida bedömer att insatsportföljen har genomförts enligt plan. Bedömningen görs trots motvinden i kon- texten då det arbete som samarbetsorganisationer genomför är i linje med deras planer.

Afghanistan

Sida bedömer att utvecklingen mot strategiresultaten inte har gått i önskvärd riktning. Situationen i Afgha- nistan har försämrats både avseende fattigdom, säker- het och konflikt sedan strategin antogs. Situationen i landet – inte minst säkerhet och konflikt – påverkar partners genomförande negativt.

Sida bedömer att insatsportföljen i huvudsak har genomförts enligt plan. Förseningar uppstår dock beroende på situationen i landet, såväl i projekt- genomförande som i framtagande av nya projekt- dokument. Sida har därför en nära dialog med sam- arbetspartner i Afghanistan för att kunna anpassa och ställa om stöd utifrån en förändrad kontext. Halvtids- översynen ledde till en portföljöversyn, bland annat för att öka stöd till fredsbyggande, social trygghet och ökat fokus på ekonomisk utveckling.

Bangladesh

Sida bedömer att utvecklingen mot strategiresultaten har delvis gått i önskvärd riktning. Bidragande till detta är att de valda insatserna är designade så att de

Strategi för Sveriges regionala utvecklings­ samarbete i Asien och Oceanien 2016–2021 Förutsättningar för strategigenomförande

Asien och Oceanien präglas av stora fattigdomsrelate- rade utmaningar orsakade av miljöförstöring, klimat- förändringar, bristande respekt för de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna samt avsaknad av jämställdhet18_{. Regionens ekonomiska}

tillväxt har på många håll fått negativa konsekvenser för miljön och de mänskliga rättigheterna. Resursef- fektiviteten minskar och föroreningarna ökar i Asien och Oceanien. 2015 stod regionen för 60 procent av den globala resursförbrukningen, men endast 32 pro- cent av global BNP.19 _{2017 års kraftiga oväder, torka}

och översvämningar, som drabbat människor i fattig- dom hårdast, anses kopplade till klimatförändringar och konsekvenserna förvärras av ohållbar infrastruk- turutveckling. Föroreningar, hälsoproblem, landrättig- hetskonflikter och tvångsförflyttningar följer av ohåll- bara investeringar och produktionsmetoder.20

Situationen för mänskliga rättigheter (MR) och demokrati i regionen fortsätter att försämras Civila samhällets begränsade utrymme har krympt ytterli- gare i många länder. Yttrande-, förenings-, och med- iefriheten inskränks allt mer i stora delar av regio- nen.21 _{Miljö- och MR-försvarare hotas i allt större}

utsträckning. De ekonomiska intressena och den utbredda straffriheten bidrar till utsatthet för indivi- der och organisationer som ställer krav på exempelvis miljökonsekvensbedömningar eller publicerar doku- mentation kring MR-övergrepp. Vissa av Sidas sam- arbetspartner har med anledning av utvecklingen bli- vit försiktigare när det gäller genomförande och deltagande i konferenser och möten samtidigt som de kalkylerar med risker som handlar om åtal eller tra- kasserier. Sida stödjer därför dessa partners anpas- sade arbetssätt, som kan innefatta säkerhetsträning för personal, förflyttning av möten eller omplanering av aktiviteter.

Utvecklingen i regionen tydliggör sambanden mel- lan miljö, klimat, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. För att bidra till hållbar utveckling och fattigdomsminskning krävs därför ett integrerat arbetssätt. Ett sådant arbetssätt följer av Sveriges nya Strategi för Sveriges regionala utvecklingssamarbete i Asien och Oceanien 2016–2021. Sidas insatser inom ramen för strategin ska stödja utveckling inom mänskliga rättig- heter, demokrati och jämställdhet respektive miljö och klimat på sätt ett som är ömsesidigt förstärkande. Sida har börjat ställa om insatsportföljen i linje med strategin och utvecklingsutmaningarna. Strategin ytterligare i syfte att begränsa yttrandefriheten genom

till exempel arresteringar av journalister.

Sida bedömer samtidigt att insatsportföljen har genomförts enligt plan och noterar att den samlade insatsportföljen har förutsättningar att bidra till resul- taten i strategin.

och regionalt samarbete, och Sveriges integrerade perspektiv gällande miljö och mänskliga rättigheter är särskilt utmärkande. Sveriges arbete är därför en rela- tivt liten men viktig faktor i regionens totala utveck- ling.

Genom att utlandsmyndigheten också genomför forskningssamarbete inom ramen för Strategi för forsk- ningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015–2021 har tydliga synergier mellan de två strate- gierna utvecklats. Stöd till forskningsnätverk sker inom den regionala strategins tematiska områden och resultaten bidrar till båda strategiernas förväntade resultat. Det regionala samarbetet möjliggör forsk- ning om känsliga och ibland farliga frågor som mänskliga rättigheter som annars inte skulle vara möjligt på nationell nivå. Synergier med de bilaterala strategierna i Asien utnyttjas genom dialog mellan utlandsmyndigheterna och samverkan inom program, till exempel det regionala stödet till förbättrad klimat- finansiering och det bilaterala stödet på samma område i Kambodja. Dialog förs också med ”utlands- myndigheter utan biståndsverksamhet” i regionen för ökade synergier mellan diplomati och utvecklings- samarbete. Här kan Sidas samarbete med ambassa- den i Jakarta gällande bland annat ASEAN nämnas. Ambassaden i Jakarta har öppnat konferenser, delta- git i möten och skickat rapporter, som stärker Sidas uppföljning och planering av insatser och dialog.

Tabell 4.4.2: Prestationer och förvaltningsanalys

Prestation/nyckeltal: 2017 2016 2015 Utbetalat belopp inom strategin (mnkr) 278 185 174 Förvaltningskostnad (mnkr) 22 20 17

Förvaltningskrona 13 9 10

Antalet giltiga avtal 84 83 48 Antalet avtal med avtalsstart 15 14 4 Genomsnittlig avtalslängd (Månader) 59 60 69 Genomsnittligt avtalsbelopp (mnkr) 37 30 32 Antalet godkända avtalsförändringar 22 21 - Antalet godkända avtalsvillkor 130 95 82 Antalet avtal med avtalsslut 14 10 5

Prestationer och nyckeltal: Strategi för Sveriges regionala utvecklings- samarbete i Asien och Oceanien 2016–2021.

Prestationer

Utbetalat belopp har ökat kraftigt över tid. Portföljen är relativt arbetsintensiv till följd av sin regionala ansats och samarbetet med främst enskilda och inter- nationella organisationer. Under 2017 fortsatte utlandsmyndigheten sitt höga tempo med beredning och avtal av nya insatser under den nya strategin, dock med relativt oförändrad avtalslängd, men med klart ökande avtalsbelopp i takt med den utökade innebär också en geografisk och volymmässig expan-

sion. Den tematiska fokuseringen ger en effektivitets- vinst relativt den geografiska expansionen, samtidigt som det nya integrerade angreppssättet är en utma- ning att genomföra, både för Sida och för samarbets- partner. Ett flertal nya insatser har startats som inte- grerar miljö, klimat, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Ett nytt samarbete med Oxfam22

fokuserar på gräns överskridande floder i Sydasien, och i Oceanien stödjer nu Sida mänskliga rättigheter genom en regional institution23 _{samt samfinansierar}

en insats för hållbart fiske tillsammans med EU24_.

Sverige bedriver samtidigt dialog och kapacitetsut- veckling med partnerorganisationer för att stärka det integrerade arbetssättet samt vissa särskilda perspek- tiv så som jämställdhet. Sidas nya upphandlade stöd- funktion för jämställdhetsintegrering har haft god efterfrågan och effekt hos partnerorganisationer.25

Utlandsmyndighetens årliga regionala workshop för Sveriges samarbetspartner främjade organisationer med olika tematiska expertområden att skapa nya samarbeten eller metoder för att bidra till Agenda 2030 och de Globala målen.26

Utvecklingsutmaningarna i Asien och Oceanien är ofta av regional eller gränsöverskridande natur. Sam- tidigt är välbehövligt regionalt och gränsöverskri- dande samarbete mellan asiatiska länder politiskt trögrörligt, och Sverige är en av få givare som stödjer regionalt samarbete i regionen. Få andra givare stöd- jer regionala organisationer med kärnstöd, en brist som försvårar för civila samhällets möjligheter att agera effektivt och långsiktigt. Under året har likväl ett antal framsteg gjorts i regionala processer, samar- beten och institutioner. FN:s sociala och ekonomiska kommission för Asien och Oceanien (UN ESCAP) antog 2017 en regional arbetsplan27 _{för genomföran-}

det av Agenda 2030 och de Globala målen. Processen för framtagandet och genomförandet av arbetsplanen har inneburit ökade möjligheter för civilsamhällets deltagande, med stöd av Sverige. Arbetsplanen bedöms bli ett viktigt verktyg för Sveriges fortsatta strategigenomförande. ESCAP och FN:s miljöorgani- sation anordnade 2017 för första gången gemensamt en ministerkonferens med fokus på miljö och utveck- ling i Asien och Oceanien. Konferensen tog fram ett utkast till en regional ministerdeklaration om miljö och utveckling för de kommande åren, vilket var en framgång.28 _{Efter stöd av Sverige och andra givare}

har Mekongs flodkommission (MRC) reformerats och har nu fler och bättre strukturer för samarbete med det civila samhället.29 _{Sverige är en av få givare i regi-}

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014–2019

Förutsättningar för strategigenomförande

Utgångspunkten för det svenska utvecklingssamarbe- tet med Afghanistan är att under pågående konflikt bidra till minskad fattigdom och stats- och fredsbyg- gande. För att en långsiktig hållbar utveckling ska vara möjlig behöver Afghanistan få fred. Flertalet insatser riktas därför mot konfliktens grundorsaker, inte minst bristande legitimitet för staten. En av slut- satserna från halvtidsöversynen av strategin för Afghanistan, som genomfördes under början av 2017, var att därutöver stärka den fredsbyggande aspekten av de av Sida finansierade insatserna.30 _{Detta arbete}

kommer att genomföras under 2018. En betydande del av det svenska biståndet genomförs av multilate- rala organisationer, inte minst Världsbanken, och det blir då deras regelverk som styr i vilken mån verksam- heten utgår från och genomsyras av ett miljö- och kli- matperspektiv. I den mån som lokala konflikter i lan- det relaterar till naturresurser31 _{så kommer detta att}

beaktas i det fortsatta arbetet.

Utvecklingssamarbetet i Afghanistan domineras av USA, som med sina 1,8 miljarder USD står för 40 procent av det totala biståndet till landet.32 _{De fem}

största givarna står tillsammans för 71 procent av biståndet. Sverige är sjunde största givare, med 2,6 procent av biståndet. Kvaliteten på givarsamord- ningen varierar, men är genomgående låg. Detta beror bland annat på bristande kapacitet i den afghanska förvaltningen att samordna givarna, och att biståndet till Afghanistan ursprungligen var geo- grafiskt uppdelat, men den stora personalomsätt- ningen bland givarna bidrar troligtvis också. Sverige har en relativt ensam ställning som givare inom sexu- ell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Under 2017 har Sida arbetat för att åstadkomma synergier mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. Ett konkret resultat av detta arbete är stödet som beslutades under året33 _{till ett}

sysselsättningsintensivt program som genomförs i områden med många återvändande flyktingar och internflyktingar. Stödet har på så sätt aspekter av såväl resiliens som konfliktförebyggande.

Konfliktens fortsatta eskalerande kommer att ha efterverkningar på strategins genomförande. Bland givarna i Kabul pågår en diskussion om hur biståndet ska förhålla sig till områden som staten saknar kon- troll över – talibankontrollerade områden uppgår till omkring 16 procent av landets yta, och drygt 20 pro- cent av landets yta är omstritt.34 _{Det politiska besluts-}

delegeringen. Uppföljningen av avtalsvillkor skärptes ytterligare med fler godkända villkor som resultat. Förvaltningsanalys

Förvaltningskostnaden ökar över tid, delvis som följd av stärkta personalresurser på utlandsmyndigheten. Förvaltningskronan har ökat över tid som följd av att utbetalat belopp ökar mer i förhållande till förvalt- ningskostnaden.

Tabell 4.4.3: Utfall för strategin redovisat per region

och land, mnkr

Land 2017 2016 2015

Regionalt Asien 242 145 117

Regionalt Oceanien 7 - -

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd till Bangladesh 2014–2020

Förutsättningar för strategigenomförande Sveriges utvecklingssamarbete med Bangladesh har under 2017 har haft en växande insatsportfölj inom de fyra sektorerna demokrati och mänskliga rättighe- ter, miljö- och klimat, hälsa och ekonomisk tillväxt. De flesta avtal är skrivna med multilaterala eller med enskilda organisationer som implementerar insat- serna och det direkta samarbetet med staten är begränsat. En anledning till detta är att den politiska makten i landet är centraliserad och politiserad. Ett myndighetssamarbete har dock initierats som kan ses som en pilot för att i linje med strategin verka för ”stärkt kapacitet att utöva demokratisk samhällsstyr- ning med fokus på transparens och korruption”.35

Ett flertal organisationer inom civilsamhället lik- som media vittnar 2017, liksom tidigare, om ett mins- kat demokratiskt utrymme att verka och respekten för mänskliga rättigheter har minskat.36 _{Detta påverkar}

utvecklingssamarbetet till viss del vilket är tydligt inom exempelvis området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Där finns en politisk signal att begränsa kvinnors rätt till abort, kallat ”menstrual regulation” och de senaste åren har Bang- ladeshs regering minskat stödet till utbildning inom området. Detta påverkar Sveriges inflytande i dialo- gen med regeringen om hälsokliniker dit kvinnor kan vända sig för abort. Ett stort kompetensgap inom området har utkristalliserat sig sedan regeringens neddragningar.

Vissa politiska trender i landet är motsägelsefulla, såsom den nya lagen kring barnäktenskap där speci- ella omständigheter medger äktenskap för flickor under 18 år och pojkar under 21.37 _{Trots en tillbaka-}

gång rent juridiskt – och sett från barnrättsperspekti- vet – satsar regeringen på planer och kampanjer mot barnäktenskap och hänvisar bland annat till Agenda 2030 och mål 5.2 som uppmanar världens länder att avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäkten- skap, tidigare äktenskap och tvångsäktenskap. Detta är ett av flera områden för det svenska utvecklings- samarbetet inom genderfrågorna och Sida stöttar ett projekt av Plan International vars mål är noll barnäk- tenskap i distriktet Kurigram.38

Under 2017 var den stora tillströmningen av flyk- tingar – Rohingyas – från Myanmar landets största humanitära utmaning. Den bangladeshiska reger- ingen använde sig tidigt av FN:s flyktingorgan IOM som koordinator och den nationella arbetsgruppen Intersection Coordination Group, ISCG, som rap- fattandet, som redan hämmas av den politiska makt-

kampen, förväntas sakta ner ytterligare till följd av valet som eventuellt kommer att hållas under 2018, och eventuellt kan oroligheter uppstå. Återvändandet av afghaner som levt i exil i Pakistan och Iran väntas fortsätta under 2018, vilket kommer att fortsätta sätta press på redan sårbara samhällen.

Tabell 4.4.4: Prestationer och förvaltningsanalys

Prestation/nyckeltal: 2017 2016 2015 Utbetalat belopp inom strategin (mnkr) 864 690 711 Förvaltningskostnad (mnkr) 42 24 27

Förvaltningskrona 21 28 27

Antalet giltiga avtal 40 41 44 Antalet avtal med avtalsstart 11 9 12 Genomsnittlig avtalslängd (Månader) 42 43 42 Genomsnittligt avtalsbelopp (mnkr) 125 121 110 Antalet godkända avtalsförändringar 13 14 - Antalet godkända avtalsvillkor 107 103 47 Antalet avtal med avtalsslut 5 9 12

Prestationer och nyckeltal: Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014–2019.

Prestationer

Strategin för Afghanistan har tidigare varit underfi- nansierad vilket medför en kraftigt höjd utbetalning över tid då strategianslaget höjts. Sida har hanterat denna volymökning med konstant personalstyrka. Antalet nya avtal har legat på ungefär samma nivå de senaste tre åren, vilket tillsammans med att antalet godkända avtalsförändringar också legat relativt kon- stant visar en jämn arbetsbörda över åren. Ett syste- matiskt arbete med att höja genomsnittligt avtalsbe- lopp har gett en ökning över tid.

Förvaltningsanalys

Förvaltningskronan har minskat kraftigt över tid. Detta förklaras i princip helt av kraftigt ökade drifts- kostnader som till stor del utgörs av ökade – och oförutsägbara – säkerhetskostnader för utlandsmyn- digheten i Kabul.

Tabell 4.4.5: Utfall för strategin redovisat per region

och land, mnkr

Land 2017 2016 2015

nivåer för aktiviteterna. På hushållsnivå strävar pro- jektet efter att stärka människors möjlighet till att bygga tåliga hus, odla grödor och ha djur som passar klimatetväxlingarna och för att stå emot naturkata- strofer. I projektet deltar 200 000 hushåll och projek- tet ses som en pilot som ska skalas upp.41

Konfliktperspektivet har delvis använts i arbetet med samarbetspartner. I dialog med dessa och andra givare samt regering finns en stor medvetenhet om olika politiska- och intressekonflikter. Det är framför allt på program- och projektnivå som analyserna görs, mycket i samband med riskbedömningar. Även utmaningar kopplade till etnisk tillhörighet påverkar arbetet. Hälsosektorn och miljö- och klimatinsatserna och andra program tar bland annat hänsyn till spän- ningarna i Chittagong Hilltracks där fredsavtalet från 1997 som berör 11 etniska minoritetsgrupper ännu inte implementerats till fullo. Inom Global Deal-pro- jektet Promoting Social Dialogue and Harmonious Industrial Relations in Bangladesh Ready-Made Gar- ment Industri har den implementerande parten ILO kartlagt intressekonflikter mellan olika fackföreningar, regering, arbetare, fabriker och köpare.42

I utvecklingssamarbetet har en ambition varit att hela tiden arbeta med rättighetsperspektivet som på många sätt tangerar konfliktperspektivet. Vikten av att inkludera olika grupper av människor, öka trans- parens och inflytande samt se till att ingen diskrimi- neras är grundpelare för allt som görs. Dialogen med partners och i uppföljning av insatserna spelar därför stor roll för att se till att dessa principer efterföljs i den svåra kontext som Bangladeshs människor lever i.

Parallellt med de stora utmaningarna i landet sker en ekonomisk utveckling och Bangladesh strävar efter att klassas som ett medelinkomstland till år 2021. Landet är ett pilotland för ett så kallat bredare samar- bete, med ökad hållbar handel mellan Bangladesh och Sverige. Det finns en politisk vilja att stärka män- niskors levnadsvillkor – exempelvis inom den stora kläd- och textilindustrin. Bangladesh har signerat överenskommelsen inom Global Deal vilket innebär ett stort åtagande. Utvecklingssamarbetet har en vik- tig roll för att driva arbetet framåt för förbättrad dia- log mellan fabriksägare, arbetstagare och regering för bättre villkor på arbetsplatsen.

Trots ett minskat demokratiskt utrymme ger Bang- ladeshs regering utrymme för satsningar på miljö- och klimat samt social förbättring. Även aktörer inom civilsamhället visar på flexibla lösningar och anpassar sina aktiviteter så att de kan agera tillsammans och koppla till varandras områden. Som exempel kan nämnas den lokala organisationen Manusher Jonno portör. Regeringen har ett starkt band till IOM och

ser detta organ som sin första kontaktpunkt då det gäller frågorna kring hjälparbetet på plats. Drygt 655 000 flyktingar har kommit till områdena runt Cox’s Bazar och sammanlagt bor nu drygt 868 000 Rohingyas i flyktingläger upprättade av regeringen och av dem själva.39

Under hösten 2017 har ett 40-tal nationella och internationella organisationer kommit till området för att hjälpa till. Av biståndsaktörer, inklusive Sverige, ses UNHCR som en naturlig koordinator i samord- ningen på plats och den bangladeshiska regeringen är positiv till FN-aktören, men låter den inte agera fullt ut som den givna koordinatorn. I den politiska dialo- gen är Bangladesh tydlig mot Myanmar att landet måste arbeta för ett återvändande och att våldet måste upphöra.

Flyktingkatastrofen har inte inneburit några ompri- oriteringar i utvecklingssamarbetet då Sida ökat det humanitära stödet till Internationella Röda korset, IOM, UNHCR och Action Contre la Faim (ACF). Sida ser starka kopplingar mellan det långsiktiga stö- det och det humanitära. De pågående hälso- och mil- jöinsatserna kopplas i möjligaste mån till behoven i Cox´s Bazar när det gäller innovativa lösningar för att stå emot klimatets skiftningar, smittorisker, vatten och sanitet samt mödravård. Ett extra stöd har redan getts till UNFPA riktat till gravida kvinnor.40

I de insatser som är avtalade och i nya beredningar har utlandsmyndigheten strävat efter att integrera de olika perspektiven som är prioriterade i utvecklings- samarbetet. Störst fokus har legat på att förbättra integreringen av genderperspektivet och utlandsmyn- digheten använder sig av en handlingsplan för att konkretisera arbetet. I många projekt och program ser de implementerade parterna till att bevaka kvin- nors och flickors intressen i olika aktiviteter. Detta sker via exempelvis kvinnogrupper för att fånga upp deras röster inför politiska eller andra beslut på orga- nisations-, by- eller stadsnivå. Men under 2017 har mer fokus varit på att inkludera män och pojkar i genderarbetet. I exempelvis den tidigare nämnda insatsen, med målet om noll barnäktenskap i Kuri- gram, engagerar projektet män och pojkar på olika sätt – tillsammans med kvinnor och flickor. I projektet spelar även deltagande av imamer en stor roll för dis- kussioner om kultur och attityder.

När det gäller perspektivet kring resiliens finns också en handlingsplan. Perspektivet faller mest naturligt inom insatserna för området miljö- och kli-