2. Läsanvisning
4.5 Latinamerika (ap 7)
Tabell 4.5.1: Bedömning av strategigenomförande
Bedömning av: 2017 2016 2015
Bolivia
Strategins förväntade resultat Insatsportföljens genomförande Colombia
Strategins förväntade resultat Insatsportföljens genomförande Guatemala
Strategins förväntade resultat Insatsportföljens genomförande Kuba
Strategins förväntade resultat * *
Insatsportföljens genomförande * * * Ingen bedömning gjordes då strategin antogs 29 september 2016.
Bolivia
Sida bedömer att utvecklingen mot strategiresultaten har gått i önskvärd riktning efter att operationalise- ringen av den nya strategin slutförts.
Sida bedömer att insatsportföljen har genomförts enligt plan.
Colombia
Sida bedömer att utvecklingen mot strategiresultaten gått i önskvärd riktning.
Sida bedömer att insatsportföljen genomförts enligt plan, men noterar att verksamhetsområdet som ska svara mot strategiresultatet kring social dialog är i ett uppbyggnadsskede.
Guatemala
Sida bedömer att utvecklingen mot strategiresultaten gått i önskvärd riktning
Sida bedömer att insatsportföljen genomförts enligt plan.
Kuba
Sida bedömer att utvecklingen mot strategins förvän- tade resultat inte har gått i önskvärd riktning. Utveck- lingen i landet har negativt påverkat utfallet för för- väntade resultat inom stärkt demokrati och jämställdhet samt ökad respekt för mänskliga rättig- heter.
Sida bedömer att insatsportföljen har genomförts enligt plan under 2017, trots vissa förseningar.
(GruS – Grupo de Socios para el Desarrollo de Bolivia)58 tillsammans med Interamerikanska Utveck-
lingsbanken (IDB) och Korean International Coope- ration Agency (KOIKA). Sverige har bland annat stärkt samordningen kring vattenresurshantering, ini- tierat samordning kring stödet till hållbar urban utveckling, samt samordning kring jämställdhet med fokus på maskulinitetsarbete och våld mot kvinnor.
Tabell 4.5.2: Prestationer och förvaltningsanalys
Prestation/nyckeltal: 2017 2016 2015 Utbetalat belopp inom strategin (mnkr) 150 120 115 Förvaltningskostnad (mnkr) 9 8 11
Förvaltningskrona 16 15 11
Antalet giltiga avtal 52 65 37 Antalet avtal med avtalsstart 15 31 4 Genomsnittlig avtalslängd (Månader) 32 40 45 Genomsnittligt avtalsbelopp (mnkr) 20 23 24 Antalet godkända avtalsförändringar 19 19 - Antalet godkända avtalsvillkor 98 20 18 Antalet avtal med avtalsslut 15 18 16
Prestationer och nyckeltal: Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Bolivia 2016–2020.
Prestationer
Utbetalat belopp har över tid ökat, vilket reflekterar att en ny strategi beslutades i oktober 2016. Antal insatser med avtalsstart har halverats som följd av jus- terad avtals utformning i systemen. Siffran för 2017 reflekterar bättre det faktiska antalet unika avtal. Förvaltningsanalys
Förvaltningskostnaderna har över tid minskat något. Detta i kombination med ökat utbetalat belopp har gett en ökad förvaltningskrona över tid.
Tabell 4.5.3: Utfall för strategin redovisat per region
och land, mnkr
Land 2017 2016 2015
Bolivia 150 120 115
området förbättrade möjligheter och verktyg för fat- tiga människor att kunna förbättra sina levnadsvillkor börjar ta form, bland annat genom ett samarbete med Svenska Institutets ledarskapsprogram samt ett samarbete mellan Svenska Standardiserings Institutet (SIS) och dess motsvarighet i Bolivia, IBNORCA samt initiala kontakter med Svenska Institutet för samarbete kring deras ledarskaps program för hållbar utveckling.
Som nämnts ovan är Bolivia ett exempel på hur miljö- och konfliktfrågor integreras vilket därmed påverkar val av samarbetsparter. Sverige balanserar ett mycket gott samarbete med regeringen kring framför allt vattenresurshantering med stöd till miljö- organisationer som är betydligt svårare då de ständigt möter utmaningar i termer av exempelvis byråkra- tiska hinder och autocensur.
Sverige är en av få givare till civila samhället. Sve- rige är den största bilaterala givaren till FN i Bolivia. Under året har en intensiv dialog förts med de fem FN-organ som Sverige stödjer även bilateralt (UNDP, UNODC, UNWOMEN, UNFPA och UNICEF) om en effektivare samordning i ONE UN54 anda kring
jämställdhet samt en annan kring urban utveckling genom UNHABITAT.
Sida söker även synergier med främjandearbetet, samt med andra strategier, som till exempel Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015–2021, framför allt som länkar till ambassadens uppdrag om relationer bortom biståndet. Exempelvis har Sida med bilaterala medel finansierat konsultupp- drag avseende kunskap om patenträttigheter och intellektuella rättigheter för att skydda resultat ur det svensk-bolivianska forskningssamarbetet som i sin tur kan leda till samarbete bortom biståndet.
Synergier sker även med Resultatstrategi för kapacitets- utveckling och utbyten 2014–2017 där Sverige bidrar med personella resurser till såväl FN som organisatio- nen FAUTAPO i Bolivia55. Samverkan sker även med
Resultatstrategi för Globala insatser för miljö och klimatmässigt hållbar utveckling 2014–2017 där samarbetet med Till- växtverket, ”DemoEnvironment”56 under året öppnat
upp för bolivianskt deltagande, och vilket också tillva- ratagits av intressenter för svensk-bolivianskt samar- bete kring innovation inom miljöteknik.
Antalet givare minskar i Bolivia vilket innebär att Sverige får en viktigare roll. Biståndets andel av stats- budgeten är 0,29 procent. Sveriges andel av totala biståndet utgör 2,7 procent. Sverige är den sjätte störste av 18 givare.57
Under juli-december 2017 har Sverige varit ordfö- rande för samordningen av utvecklingssamarbetet
Sida påbörjade under sommaren ett pilotprojekt för jämställdhet i FARC:s övergångs- och återintegre- ringszoner i samarbete med Internationella Organi- sationen för Migration (IOM). Projektet syftar till att stärka avmobiliserade kvinnors egenmakt och främja konstruktiva mansroller, samtidigt som det avses ligga till grund för framtida produktionsinriktade projekt rörande återintegrering.62
Genom FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) arbetar Sverige för stärkt institutionell kapaci- tet i regioner som påverkas av såväl konflikt som kli- matförändringar. Informationssystem har etablerats i syfte att förbättra klimatrelaterad riskhantering och matsäkerhet bland utsatta familjer.63
Den ojämna fördelningen av resurser, fattigdom och små framtidsmöjligheter har länge varit drivkraf- ter bakom såväl konflikt som icke hållbart utnyttjande av naturresurser i Colombia. Sverige har under 2017 arbetat fortsatt strategiskt för att markrättigheter ska återges till tidigare tvångsfördrivna kvinnor och män samt att återbördad mark odlas produktivt och håll- bart.64
Miljön har länge varit ett offer för landets konflik- ter, genom exempelvis skogsskövling, gruvnäring och sabotage mot oljeledningar. Freden ställer nya krav på hållbart nyttjande av naturresurser. Nya infrastruk- turprojekt och ekonomisk verksamhet väntas expan- dera till tidigare konfliktutsatta och svårtillgängliga naturområden när gerillan dragit sig tillbaka. Det är därmed viktigt att genomförandet av fredsplanen tyd- ligt kopplar till de Globala målen för hållbar utveck- ling. Genom den svensk-norska fonden FOS har Sida bidragit till lokala demokratiska processer i beslut kring metallutvinning och naturresursförvaltning.65
Sverige är tillsammans med USA, Europeiska Uni- onen och Tyskland en av de största biståndsgivarna till Colombia. Sverige är en aktiv medlem i givar- gruppen Grupo de Cooperantes (GruC). Genom GruC har Sverige aktivt drivit integrering av jäm- ställdhet, miljö och klimat i landets fyra fredsfonder.
Krisen i Venezuela utgör en riskfaktor för stabilite- ten i regionen, inte minst längs hela gränsen till Colombia. Migrationen till Colombia har vuxit och risken för att den humanitära krisen i Venezuela spil- ler över på Colombia ökar, liksom risken för ökade konflikter kring sysselsättning och resurser. Den redan omfattande kriminella verksamheten vid landets gränser kan komma att utvidgas ytterligare.
I Sveriges stöd till Colombia länkas Strategi för Sveri- ges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017–2020 till det långsiktiga biståndet. Detta sker exempelvis i ett projekt via FAO Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med
Colombia 2016–2020
Förutsättningar för strategigenomförande
Under 2017 påbörjades genomförandet av fredsavta- let som undertecknades i november 2016 mellan den colombianska regeringen och gerillarörelsen Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia (FARC). Sverige tillskrevs i det slutliga avtalet tre specifika ansvarsområden i genomförandet: jämställdhet, gott- görelse gentemot offer och sökande efter försvunna personer.59
Överlämningen av FARC:s vapen slutfördes förhål- landevis friktionsfritt i juni 2017. Andra delar av avta- lets genomförande, såsom nyckelfrågan om återinte- grering, präglas dock av förseningar och svagt engagemang från regeringen. Brister i genomförandet och en kritisk opinion som mobiliserat med anledning av kommande vårs president- och kongressval utgör tillsammans en risk såväl för en hållbar fred med FARC som för utsikterna till ett avtal med landets näst största gerillarörelse, Ejército de Liberación Nacional (ELN).
För Sverige är det fortsatt viktigt att bidra till fre- dens långsiktiga positiva resultat kopplat till fattig- domsbekämpning och hållbar utveckling. Sverige har under året stöttat dialogen mellan regeringen och ELN genom stödgruppen Grupo de Países de Apoyo, Acompañamiento y Cooperación (GPAAC), och bidragit med direkt stöd till civilsamhällesaktörer vid förhandlingsbordet.60 Att parterna efter dessa aktö-
rers berättelser vid förhandlingsbordet samt till följd av påven Fransiskus Colombiabesök i september ena- des om tillfällig vapenvila är ett steg i rätt riktning.
Förutsättningarna för försvarare av mänskliga rät- tigheter (MR) att verka i utsatta regioner har försäm- rats efter flera år av förbättringar. Våldet har under 2017 ökat i de områden där FARC dragit sig tillbaka och där utrymme skapats för andra kriminella grup- peringar; under årets första halva var ungefär en fjär- dedel av de drabbade kvinnor.61 Narkotikaodling och
illegal gruvdrift, lukrativa aktiviteter som i regel kan kopplas till bristande naturresursförvaltning, är ofta inblandade. Svenskt stöd till MR-organisationer kom- mer vara fortsatt viktigt för att stärka demokratisk delaktighet och skapa positiv förändring i utsatta regi- oner.
Sverige söker dialogpartner inom samtliga sektorer i landet och understryker vikten av löpande samtal både med de som verkar för och de som verkar emot förhandlade lösningar på konflikten.
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Guatemala 2016–2020
Förutsättningar för strategigenomförande
Under 2017 har den nya Strategi för Sveriges utvecklings- samarbete med Guatemala 2016–2020 66 börjat operatio-
naliseras. Guatemala fortsätter att vara ett av de mest socialt och ekonomiskt ojämlika länderna på konti- nenten med utbredd korruption. Verksamheten genomförs i en kontext som präglas av svaga statliga institutioner, betydande sociala och ekonomiska ojämlikheter mellan urban- och landsbygdsmiljö, samt en stark ekonomisk elit med stort politiskt infly- tande.
Den process som inleddes 2016 om att genomföra en författningsreform har stagnerat. Reformförslaget togs fram genom en dialogprocess där Sveriges stöd till civila samhället, särskilt till urfolkens organisatio- ner och ledarstrukturer, bidrog till ett brett delta- gande. Dialogprocessen visade sig vara ett framgångs- rikt instrument för samordning och förhoppningar fanns om att uppnå en större effekt. Näringslivets inflytande bidrog dock till att förhala processen om författningsreform och slutligen ajournering. En plan för en särskild konsultationsordning med urfolk lades fram av regeringen i juli 2017. Planen saknar förank- ring hos urfolken som inte blivit inbjudna att delta i utformandet. I dagsläget har konsultationsordningen ännu inte tagits i bruk.
Varken presidenten eller kongressen har tydligt visat att de stödjer kampen mot de korrupta struktu- rer som genomsyrar den politiska sfären och privat- sektorn. Detta har lett till att civila samhället genom- fört landsomfattande protester mot presidenten och kongressen. Som resultat av detta har flera ministrar avgått på egen begäran. Korruptionsfrämjande reformförslag har dragits tillbaka i kongressen efter påtryckningar från civilsamhället. Sverige har tillsam- mans med övriga givare inom givarkoordinerings- gruppen G13 visat stöd till kampen mot korruption och deltagit i politisk dialog med presidenten och hans kabinett i ljuset av dessa händelser, samt uttryckt särskilt stöd till civilsamhället. Den instabila politiska situationen kan ha implikationer för Sveriges strategi- genomförande på kort sikt, framför allt inom resultat- områdena mänsklig säkerhet samt demokrati och mänskliga rättigheter.
Urfolks utsatthet som diskriminerad grupp bidrar till att upprätthålla den ojämlika fördelningen av resurser och till att utestänga en stor del av befolk- ningen från politiskt och ekonomiskt deltagande. 90 procent av befolkningen på landsbygden och av urfolk som säkerställer ökad motståndskraft mot torka, över-
svämningar och konflikter samt hållbara investeringar för ökad jordbruksproduktivitet och kvinnors stärkta ekonomiska egenmakt.
Med anledning av ovannämnda utmaningar och dess möjliga negativa påverkan på strategigenomför- andet vidtar Sverige löpande åtgärder för att minska dessa risker.
Tabell 4.5.4: Prestationer och förvaltningsanalys
Prestation/nyckeltal: 2017 2016 2015 Utbetalat belopp inom strategin (mnkr) 223 212 154 Förvaltningskostnad (mnkr) 11 11 9
Förvaltningskrona 20 20 17
Antalet giltiga avtal 86 75 42 Antalet avtal med avtalsstart 16 31 20 Genomsnittlig avtalslängd (Månader) 36 39 44 Genomsnittligt avtalsbelopp (mnkr) 19 20 19 Antalet godkända avtalsförändringar 36 25 - Antalet godkända avtalsvillkor 93 42 31 Antalet avtal med avtalsslut 22 5 13
Prestationer och nyckeltal: Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Colombia 2016–2020.
Prestationer
Utbetalat belopp har över tid ökat kraftigt, vilket reflekterar att en ny strategi beslutades i oktober 2016. Antal insatser med avtalsstart har halverats, vilket beror på att hanteringen av avtal har justerats. Antal avtal med avtalsslut 2017 är markant högre än tidigare år vilket reflekterar att insatser från den tidi- gare strategin nu tar slut.
Förvaltningsanalys
Förvaltningskostnaderna har över tid ökat något men detta kompenseras av ökat utbetalat belopp som ger en ökning av förvaltningskronan över tid.
Tabell 4.5.5: Utfall för strategin redovisat per region
och land, mnkr
Land 2017 2016 2015
Tabell 4.5.6: Prestationer och förvaltningsanalys
Prestation/nyckeltal: 2017 2016 2015 Utbetalat belopp inom strategin (mnkr) 210 234 212 Förvaltningskostnad (mnkr) 13 13 12
Förvaltningskrona 16 18 17
Antalet giltiga avtal 65 74 48 Antalet avtal med avtalsstart 9 21 18 Genomsnittlig avtalslängd (Månader) 45 46 51 Genomsnittligt avtalsbelopp (mnkr) 34 32 33 Antalet godkända avtalsförändringar 14 19 - Antalet godkända avtalsvillkor 77 53 25 Antalet avtal med avtalsslut 7 14 15
Prestationer och nyckeltal: Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Guatemala 2016–2020.
Prestationer
Utbetalat belopp har över tid varit ganska konstant, trots implementeringen av ny strategi i slutet av 2016. Under år 2017 har längre avtal med större volymer ingåtts, vilket har lett till att relationen med samar- betspartners kunnat bli än mer strategisk och framåt- blickande. En gradvis ökning av längre avtal kommer att synas under de kommande åren men även kortare avtal med mindre volymer för att genomföra upp- startsfaser och förberedande analyser innan full implementering av projekt.
Förvaltningsanalys
Förvaltningskostnaderna har ökat något över tid. Då utbetalat belopp är relativt stabilt ser vi en något minskad förvaltningskrona.
Tabell 4.5.7: Utfall för strategin redovisat per region
och land, mnkr
Land 2017 2016 2015
Guatemala 210 234 212
kan inte täcka sina grundläggande ekonomiska behov67 vilket får allvarliga konsekvenser för deras
möjligheter att påverka sin situation och förbättra sin levnadsstandard. Urfolkskvinnor drabbas av dubbel strukturell diskriminering p.g.a. köns- och etnisk till- hörighet. Detta medverkar till att urfolkskvinnor är särskilt utsatta för ohälsa, fattigdom och våld i en kontext där könsbaserat våld är utbrett inom alla samhällsskikt (4 av 10 kvinnor i Guatemala har blivit utsatta för våld av sin partner)68.
Sveriges stöd till kvinnors och flickors rättigheter kanaliseras genom både statliga institutioner på natio- nell och lokal nivå samt genom civilsamhället. Detta har lett till framsteg inom rättssystemet i och med ratificering av den nya lagen mot barnäktenskap. I den förra lagen kunde undantag göras för äktenskap ända ned till 14 års ålder men den klausulen är i och med lagändringen nu eliminerad.
Sverige har ett starkt miljöfokus i de insatser som är riktade till ökad ekonomisk inkludering, framför allt inom kvinnors ekonomiska egenmakt, och resiliens- byggande. De mest påtagliga effekterna av klimatför- ändringarna är kännbara i den så kallade ”torra kor- ridoren” och på höglandet, där ett resiliensperspektiv både inom miljö- och klimatområdet, samt för mark- nadssystemsutveckling, är en oumbärlig ansats. Sam- arbete sker med såväl civilsamhälle som kommunala institutioner, kooperativ och lokala småföretagare. Sveriges stöd till övergångsrättvisa är ett centralt bidrag till det långsiktiga arbetet för fredsbyggande och mänskliga rättigheter och ett viktigt verktyg för konfliktförebyggande och försoning.
Sverige är en av få bilaterala givare i landet och näst största givare efter USA69. Samordningen av
givarna är svag och kapaciteten att föra en samlad policydialog med Guatemalas regering är låg. Sveri- ges bistånd möter motstånd inom konservativa kret- sar med mycket politisk inflytande i Guatemala sär- skilt inom områden som mänskliga rättigheter, urfolksrättigheter, jämställdhet samt sexuella och reproduktiva rättigheter.
Synergier med andra strategier uppnås främst genom Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022, de globala Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt hållbar utveckling 2014–2017, Resultatstrategi för globala insatser för miljö och klimatmässigt hållbar utveckling 2014–2017 och Strategi för särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014– 2017. Viss uppföljning av de globala strategierna sker på landnivå av utlandsmyndigheten som även skapar ytor för koordinering, samverkan, förbättrade arbets- metoder70 och gemensam analys genom olika forum.
(NIR)75, som inleddes under 2016. Syftet med NIR:s
program är att bidra med kapacitetstärkande insatser inom bankväsendet genom utbildning och erfaren- hetsutbyte. För att inleda projekt finns ett allmänt krav på ett godkännande av projektet av de kubanska myndigheterna och involverade aktörer. Godkän- nande av insatserna har dragit ut på tiden och Sida har en kontinuerlig dialog med NIR och SKL för att hantera den uppkomna situationen på ett flexibelt vis. Förseningarna beror på långsamma beslutsprocesser inom den kubanska staten. Sida har rådfrågat andra givare som uppgivit att det kan ta från tre månader till tre år att få ett projekt eller ett program godkänt av den kubanska staten.
Under 2017 har Sida fattat beslut om stöd till Dia- konias program i Kuba76, samt en förstudie inom kul-
tursektorn genom stöd till SELAM. Sida har även fat- tat beslut om en insats inom rättssektorn, en insats inom ekonomi samt ytterligare en insats inom civila samhället.
Det finns ingen formell givarsamordning och det finns inte tillgänglig statistik kring givarkontexten. Sveriges bistånd i relation till landets biståndsvolym bedöms ändå vara minimal. Sidas bedömning är att de större givarna främst är EU, Spanien, USA, Schweiz och FN. Sida har kontinuerlig dialog med ett antal givare med närvaro i landet.
Den gemensamma EU-strategin, Multiannual Indica- tive Programme, gäller 2014–2020 och omfattar 50 MEUR. Förhandlingarna mellan EU och Kuba om avtalet för politisk dialog och samarbete under- tecknades i december 2016. Avtalet innehåller också en överenskommelse om en omfattande policydialog på sektornivå och för handel och handelssamarbete.
Synergier finns med Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022, då svenska ramorganisationer ges möjlighet att inkludera Kuba i sina program. Inom ramen för Kuba strategin har Sida inlett ett stöd till Diakonia som även är en ram- organisation till Sida. Internt erfarenhetsutbyte har härigenom kommit på plats kopplat till detta stöd. Sida förutser också synergier med Resultatstrategi för kapacitetsutveckling och utbyten 2014–2017, då Sida kom- mer erbjuda kubaner tillgång till Sidas instrument International Training Programmes (ITP) inom områden av relevans för Kuba.
Samarbetsstrategi för Sveriges
utvecklingssamarbete med Kuba 2016–202071
Förutsättningar för strategigenomförande
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba 2016–2020 beslutades i september 2016 och efter- följande operationalisering avslutades under hösten 2017.
Efter beslut av partikongressen 2011 påbörjades en ekonomisk moderniseringsprocess i Kuba. Denna går långsamt och de positiva effekterna på den ekono- miska utvecklingen är än så länge begränsade och har inte motsvarats av politiska reformer. Kubas hårt ansträngda ekonomi står inför många utmaningar, bland annat på grund av den politiska och ekono- miska utvecklingen i Venezuela och Brasilien som är viktiga handelspartner och bundsförvanter. Ojämlik- heten förväntas öka de kommande åren med anled- ning av ökat privat företagande vilket ger avsevärt högre löner än vad staten erbjuder. I september 2017 slog orkanen Irma hårt mot ett Kuba som redan befinner sig i en ekonomisk recession. Givet de utma- ningar som Kuba har är det osäkert att regeringen på kort sikt kommer lyckas finansiera den återuppbygg- nad av Irmas skador som behövs och utlovats.72
Normaliseringsprocessen, som inleddes i december 2015, har till viss del avstannat. Den tidigare optimis- men som fanns efter Barack Obamas historiska besök i mars 2016 har bytts ut mot en mer pessimistisk bild av framtiden. USA:s politik gentemot Kuba har för- ändrats och relationen liknas idag med den som rådde under kalla kriget73. Faktorerna ovan kan ha
påverkan på strategigenomförandet.
Yttrande- och organisationsfriheten är fortfarande kringskuren. Det oberoende civilsamhället har under senare år utökats med aktörer som bloggare och obe- roende journalister samtidigt krymper utrymmet för kritiska röster och därmed civilsamhällets möjligheter att verka.
Sida arbetar med att både de fattigas perspektiv på utveckling samt rättighetsperspektivet är integrerade i stöden för att skapa en insatsportfölj som minskar sårbarhet och stärker hållbarheten i den känsliga politiska kontext som Kuba utgör. Miljö- och klimat, jämställdhets- samt konfliktperspektiven beaktas i alla stöd.
Under året har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arrangerat ett kubanskt studiebesök till Sverige