2. Läsanvisning
4.13 Globala insatser för mänsklig säkerhet (ap 26)
Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet 2014–2017 / Strategi Hållbar fred 20172022215
Tabell 4.13.1: Bedömning av strategigenomförande
Bedömning av: 2017 2016 2015
Strategins förväntade resultat Insatsportföljens genomförande
Sida bedömer att utvecklingen mot strategiresultaten, både inom den föregående strategin för mänsklig säkerhet och den nya strategin för hållbar fred, har delvis gått i önskvärd riktning. Bedömningen utgår från den nuvarande utvecklingen inom området håll- bar fred och mänsklig säkerhet där antalet väpnade konflikter har ökat samtidigt som det kvarstår stora praktiska och finansiella utmaningar för att realisera globala normativa åtaganden inom konfliktförebyg- gande, fred- och statsbyggnad. Samtidigt uppnåddes god effekt inom samtliga fokusområden och resultat i genomförandet av Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet 2014–2017, med visst undantag för resultat tre om samhällsservice och fredsvinster. Begreppet fredsvinster har fått minskat utrymme inom den globala policyutvecklingen under senare år och erfarenheter från landkontexter visar att begrep- pet är mycket svårdefinierat även på landnivå. Sam- banden mellan stärkt samhällsservice och fredsvinster i form av förtroendeskapande och legitimerande sam- hällsprocesser är komplexa och varierar kraftigt mel- lan olika kontexter.216
Sida bedömer att insatsportföljen har genomförts enligt plan. Det största mervärdet med insatsportföl- jen är samarbetspartners bredd och förankring i land- kontexter i kombination med engagemang i interna- tionellt policyarbete vilket skapar synergier mellan teori och praktik och bidrar till att säkerställa relevans och effektivitet i genomförandet. Under den senare delen av året inleddes operationaliseringsprocessen av Strategi Hållbar fred 2017–2022. Den övergripande bedömningen är att insatsportföljen i huvudsak är fortsatt relevant i förhållande till de nya strategimålen men kommer att stärkas för att ytterligare svara upp mot några nya resultatområden inom strategin, som resultatet om stärkt kapacitet att motverka korruption och straffrihet i sviktande och konfliktdrabbade stater och möjligheter till ökat samspel mellan humanitära och konfliktförebyggande insatser. Ytterligare sats- ningar planeras för att stödja genomförandet av agendan för kvinnor fred och säkerhet, konfliktföre-
Tabell 4.12.2: Prestationer och förvaltningsanalys
Prestation/nyckeltal: 2017 2016 2015 Utbetalat belopp inom strategin (mnkr) 1 280 1 126 1 038 Förvaltningskostnad (mnkr) 60 56 54
Förvaltningskrona 21 20 19
Antalet giltiga avtal 394 449 436 Antalet avtal med avtalsstart 93 120 121 Genomsnittlig avtalslängd (Månader) 48 48 51 Genomsnittligt avtalsbelopp (mnkr) 19 18 18 Antalet godkända avtalsförändringar 164 157 - Antalet godkända avtalsvillkor 679 671 408 Antalet avtal med avtalsslut 65 125 103
Prestationer och nyckeltal: Resultatstrategi för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014–2020.
Prestationer
Utbetalat belopp har ökat över tid, detta som följd av ökat strategianslag. Ökningen har främst hanterats genom att öka volymerna inom befintliga avtal men också genom att ingå nya avtal. Antalet avtal med avtalsstart har minskat, vilket reflekterar att den regi- onala strategin nu är i den senare fasen av strategipe- rioden.
Förvaltningsanalys
Förvaltningskostnaderna har ökat över tid. Förvalt- ningskronan har också ökat över tid, vilket reflekterar att utbetalat belopp ökat i större utsträckning gente- mot förvaltningskostnaderna.
Tabell 4.12.3: Utfall för strategin redovisat per
region och land, mnkr
Land 2017 2016 2015 Albanien 92 75 75 Armenien - <1 <1 Azerbajdzjan <1 <1 <1 Bosnien-Hercegovina 150 129 135 Georgien 101 85 92 Globalt 24 25 30 Kosovo 94 74 77 Makedonien - <1 >-1 Moldavien 97 96 82 Montenegro - - <1
Regionalt Central- & Östeuropa 63 39 19
Regionalt Europa 194 199 143
Regionalt Västra Balkan 96 91 69
Serbien 108 91 84
Turkiet 62 58 74
kan också bidra också till klimatförändringar genom ohållbart utnyttjande av naturresurser.223
De sammanlänkade och komplexa kriser och kon- flikter som beskrivs ovan ställer ökade krav på en inte- grerad ansats och systemöverskridande arbete för att förebygga, hantera och lösa konflikter på nationell, regional och global nivå. Sambanden mellan fred och säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter och hållbar utveckling beaktas genomgående i globala och svenska policyramverk samtidigt som stora prak- tiska och finansiella utmaningar i genomförandet av dessa åtaganden kvarstår. Genomförandet av globala åtaganden i form av FN-resolutionerna om Hållbar fred och mål 16 om Fredliga och inkluderande sam- hällen är underfinansierat. Flera viktiga bilaterala givare har också dragit ner på det långsiktiga icke- öronmärkta stödet till fredsbyggande aktörer, och Sida blir då en av få kärnstödsgivare till strategiska partners.
I augusti 2017 ersattes Resultatstrategi för globala insat- ser för mänsklig säkerhet 2014–2017 med en ny tematisk Strategi Hållbar fred 2017–2022. Sida gör bedömningen att strategins inriktning mot att stärka den globala kapaciteten inom förebyggande av väpnad konflikt, freds- och statsbyggande processer samt mänsklig säkerhet ger god möjlighet att svara upp mot de kon- textuella, praktiska och finansiella utmaningarna som beskrivs ovan. Ökad flexibilitet att hantera föränd- ringar i kontexten, tillsammans med en aviserad anslagsökning, bidrar också till förbättrade förutsätt- ningar till goda resultat i strategigenomförandet.
Insatsportföljen utformas med syfte att stärka den globala konfliktförebyggande och freds- och statsbyg- gande kapaciteten. I strategigenomförandet beaktas också möjligheter till komplementaritet och synergier med bilaterala och regionala insatser genom att stärka centrala globala aktörers kunskap och kapaci- tet att anpassa och genomföra relevant och effektiv verksamhet i konfliktdrabbade kontexter. Genom globala strategiska partner når strategin också länder som präglas av våld, instabilitet och väpnade konflik- ter som inte omfattas av Sveriges bilaterala utveck- lingssamarbete såsom Jemen, Libyen, Pakistan, Centralafrikanska Republiken och Nigeria. Vidare erbjuder den nya strategin ökade möjligheter för Sida att bidra till förbättrade system och metoder som knyter samman humanitära och utvecklingsinsatser med insatser för fredlig konflikthantering.
byggande insatser inklusive dialog och medling samt stärkt stöd till barn och unga i konfliktdrabbade mil- jöer. Omställningen av insatsportföljen löper på enligt plan.
Förutsättningar för strategigenomförande Den globala fred- och säkerhetstrenden har varit negativ den senaste tioårsperioden med ökat antal väpnade konflikter, och mycket höga dödstal i ett antal långdragna väpnade konflikter. Men 2016 avtog denna trend något och 2017 gick utvecklingen i svagt positiv riktning. Enligt Global Peace Index 2017 har världen blivit 0,28 procent fredligare jämfört med föregående år, med en positiv utveckling i 93 länder och negativ utveckling i 68 länder.217 Trenden inrym-
mer betydande regionala skillnader. Den negativa utvecklingen är främst koncentrerad till Afrika söder om Sahara, MENA och Nordamerika (2017) medan framförallt Sydamerika utvecklades i positiv rikt- ning.218
De länder med störst inblandning i nationella och internationella väpnade konflikter219 är enligt Global
Peace Index 2017 Syrien, Afghanistan, Pakistan, Syd- sudan och Somalia, medan högst nivå av osäkerhet och otrygghet220 uppmättes i Irak, Syrien, Sydsudan,
Afghanistan och Jemen.221 Ett flertal insatser inom
strategin för hållbar fred genomförs i nämnda länder med syfte att bidra till ökad mänsklig säkerhet och fredlig konflikthantering. Strategin har också en bety- dande global räckvidd med insatser ett 80-tal länder med fokus på att adressera kontextspecifika orsaker till våld och konflikt, samt interrelaterade regionala och globala utmaningar och risker. Flexibilitet och svara upp mot kontextspecifika behov skapas genom globala program- och kärnstöd till internationella aktörer. Strategin bidrar också till policyutveckling och praxisförändring i genomförandet av svenska och internationella åtaganden för hållbar fred.
En rad faktorer gör dagens väpnade konflikter mycket komplexa och svårlösta; inblandningen av ett stort antal av statliga och icke-statliga militära och civila aktörer, samspelet mellan lokala grundorsaker till konflikt och regionala och globala hot och risker, internationaliseringen av inomstatliga konflikter och den utbredda inbladningen av våldsamma extremist- grupper. Negativa effekter av miljöförstöring och kli- matförändringar såsom brist på rent vatten, mat, energi och andra grundläggande behov och ofrivillig migration utgör ett växande hot mot mänsklig säker- het222 och ses som riskfaktorer som inverkar negativt
Tabell 4.13.3: Utfall för strategin redovisat per
region och land, mnkr
Land 2017 2016 2015
Centralafrikanska republiken 4 - -
Globalt 238 204 145
Irak 10 10 9
Kambodja - - 15
Kongo, demokratiska republi-
ken 7 - - Libyen 2 2 - Mali 1 - - Myanmar (Burma) 2 2 1 Palestina - - 10 Regionalt Sydostasien 4 - - Somalia 6 - - Sydsudan 6 6 5
Tabell 4.13.2: Prestationer och förvaltningsanalys
Prestation/nyckeltal: 2017 2016 2015 Utbetalat belopp inom strategin (mnkr) 278 224 185 Förvaltningskostnad (mnkr) 4 4 3
Förvaltningskrona 73 60 55
Antalet giltiga avtal 67 60 36 Antalet avtal med avtalsstart 20 21 12 Genomsnittlig avtalslängd (Månader) 39 42 42 Genomsnittligt avtalsbelopp (mnkr) 38 39 25 Antalet godkända avtalsförändringar 14 11 - Antalet godkända avtalsvillkor 93 63 32 Antalet avtal med avtalsslut 2 5 6
Prestationer och nyckeltal: Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet 2014–2017 / Strategi Hållbar fred 2017–2022.
Prestationer
Utbetalat belopp har ökat kraftigt över tid, detta delvis som följd av att regeringen under året beslutade om en ny strategi för hållbar fred som ersatte den globala strategin för mänsklig säkerhet. Strategianslaget ökade också med den nya strategin vilket inneburit att anta- let insatser och giltiga avtal ökat under året, då vissa avtal förlängts samtidigt som nya avtal ingåtts som del i arbetet att anpassa insatsportföljen till den nya strate- gins mål. Antalet insatser är förhållandevis högt givet att strategin har en stor bredd av mål samt att verk- samheten ska möjliggöra för att respondera med snabbhet genom kortare insatser. En metod för att skapa ökad flexibilitet har varit att genom mjuk öron- märkning avsätta medel hos partners för att respon- dera på plötsligt uppkomna situationer och möjlighe- ter att verka konfliktförebyggande. Avtalslängden ligger i stort kvar på samma nivå som tidigare. Förvaltningsanalys
Förvaltningskostnaden har planat ut över tid, trots att utbetalat belopp ökat under motsvarande period. Detta ger att förvaltningskronan ökat kraftigt.
Det Sida-initierade projektet ”Svenska myndighe- ter för hållbar utveckling” avslutades 31 december 2017. Syftet har varit att hitta former för svenska myndigheter för stärkt samverkan och dialog kring genomförande av Agenda 2030, både nationellt och internationellt. Bland annat antogs 2017 en avsikts- förklaring som totalt 54 svenska myndigheter under- tecknade. Arbetet kring fortsatt samverkan fortgår inom ramen för GD Forum.
Inom strategin har Sida ett uppdrag att bredda och utöka den svenska resursbasen för utvecklingssamar- betet. Under 2017 har Sidas resursbasprogramgjort en särskild miljö- och klimatsatsning. Detta har lett till att Sida rekryterat 10 bilaterala experter (BBE) och 13 tjänster till FN-systemet & Världsbanken (JPO & UNV) inom bland annat klimatförändringar, energi, urban utveckling och marina resurser. För att ytterli- gare stärka och bredda den svenska resursbasen har Sida arbetat fram fler metoder för att rekrytera och nå nya målgrupper. Samtidigt har ett nytt program med UN Youth Volunteers initierats för att ge unga akademiker ett års fälterfarenhet inom FN. Samman- lagt finansierade Sida 155 unga personers arbete inom utvecklings- och humanitärt bistånd (110 till FN: UNV, JPO, SARC, SPD; 35 inom BBE och 10 till EU) under 2017. Sida har även, genom Sida Part- nership Forum, utvecklat utbildningsstödet till den svenska resursbasen med fokus på fortsatt karriärpla- nering. Detta har gjorts genom utökat och individan- passat stöd under och efter utlandsvistelsen i form av återträffar.
Sidas multilaterala sekonderingsprogram för fast anställd personal på Sida och regeringskansliet har under 2017 sekonderat 13 personer, i enlighet med målbild och plan. Ett ökat fokus på miljö/klimat och konflikt har lett till att Sida sekonderat fyra tjänster inom de båda områdena. Sidas sekonderingsprogram för nationella experter (NE) har under 2017 expande- rat samtidigt som rekryteringarna skett enligt fast- ställda tematiska prioriteringar. Totalt har åtta natio- nella experter finansierats 2017, varav två inom konfliktrelaterade områden.
Sida har sett ett ökat intresse från myndigheter och näringsliv för deltagande i kurser och mötesfora på Sida Partnership Forum. Differentieringen av delta- gandet innebär ökade möjligheter till dialog och erfa- renhetsutbyte mellan olika aktörsgrupper. Sida har dessutom i dialog med aktörer skräddarsytt utbild- ningar för stärkt relevans. En ökad efterfrågan från Sidas partnerorganisationer gällande vidareutbild- ning kring konfliktperspektivet har gjort att SPF under året initierat ett arbete med att tillgodose detta