Forskningssamarbete (ap 32)

Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015–2021

Tabell 4.15.1: Bedömning av strategigenomförande

Bedömning av: 2017 2016 2015

Strategins förväntade resultat Insatsportföljens genomförande

Sida bedömer att utvecklingen mot strategiresultaten delvis har gått i önskvärd riktning. Bidragande till bedömningen är att forskningsstrategins ambitioner fortsatt inte motsvaras av tillräckliga resurser. Den till- tagande förståelsen för betydelsen av forskning gör emellertid att det finns utsikter om att strategins för- väntade resultat ska kunna infrias före strategiperio- dens slut.

Sida bedömer att insatsportföljen har genomförts enligt plan. Anslaget har under 2017 varit på samma absoluta nivå som under 2016.

Förutsättningar för strategigenomförande

Strategin för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet syftar till att generera utveck- lingsrelevant kunskap och bygga forskningskapacitet för att stärka samarbetsländernas förmåga att hantera kunskap. Kunskap krävs för ett bättre jordbruk, för att stävja epidemier och för att stärka hälsosystem. Kunskap behövs också för att förstå utbredningen av klimatförändringar och hur de påverkar fattiga män- niskors möjligheter att försörja sig. Kunskap är nöd- vändig för att bedriva en ekonomisk politik som expanderar länders möjlighet att hantera sin utveck- ling liksom för att förstå de historiska skälen bakom konflikter och hur dessa drabbar människor i olika sammanhang. Kunskap är central för genomförandet av Agenda 2030.

Samtidigt har 2017 präglats av begrepp som ”fak- taresistens” och ifrågasättande av vetenskapligt base- rad kunskap, trots ett modernt samhälles absoluta beroende av kontinuerlig kunskapsutveckling och expertis inom samhällsbyggande områden. Det är i motsatsförhållandet mellan den allt större insikten om att utveckling är kunskapsbaserad och ifrågasättandet av vetenskapligt framtagen kunskap som forsknings- samarbetet har att verka.

Forskning för utveckling är emellertid en underfi- nansierad verksamhet. I det internationella utveck- lingssamarbetet utgör stöd till forskning och särskilt forskning genomförd av forskare i låginkomstländer en begränsad del. Minskat bistånd från många OECD-länder har dessutom inneburit minskat stöd

Tabell 4.15.3: Utfall för strategin redovisat per

region och land, mnkr

Land 2017 2016 2015 Bolivia 44 35 44 Etiopien 22 19 >-1 Globalt 457 460 455 Kambodja <1 <1 <1 Moçambique 4 45 58 Regionalt Afrika 117 58 77 Regionalt Asien 14 18 25 Regionalt Mellanöstern 5 - - Regionalt Sydostasien 2 2 -

Regionalt Söder om Sahara - <1 - Regionalt Östra Afrika 4 -19 -9

Rwanda 24 49 53

Tanzania 78 66 56

Uganda 42 48 38

att forskare har möjlighet att forska på områden av relevans för låginkomstländer och -regioner (i enlig- het med resultatområde 2), liksom ambitionen att främja innovation som bidrar till fattigdomsbekämp- ning och hållbar utveckling (resultatområde 3). Syner- gier finns också mellan de olika geografiska nivåer som Sidas forskningssamarbete arbetar på (bilaterala, regionala och globala stöd), liksom mellan de resultat- områden som Sida har ansvar för (1-3) och resultat- område 4 (svensk utvecklingsrelevant forskning) där ansvaret vilar på Vetenskapsrådet.

Tabell 4.15.2: Prestationer och förvaltningsanalys

Prestation/nyckeltal: 2017 2016 2015 Utbetalat belopp inom strategin (mnkr) 813 782 797 Förvaltningskostnad (mnkr) 21 19 21

Förvaltningskrona 39 42 38

Antalet giltiga avtal 106 115 122 Antalet avtal med avtalsstart 28 31 37 Genomsnittlig avtalslängd (Månader) 49 53 55 Genomsnittligt avtalsbelopp (mnkr) 56 60 57 Antalet godkända avtalsförändringar 64 60 - Antalet godkända avtalsvillkor 215 238 159 Antalet avtal med avtalsslut 22 24 35

Prestationer och nyckeltal: Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015–2021.

Prestationer

Strategianslaget är något högre än föregående år och därmed är utbetalat belopp större 2017 än 2016. Antal avtal med avtalsstart 2017 har minskat jämfört med 2016 och det beror på att beredningar av nya komplexa avtal tagit längre tid än planerat och flera avtal istället har förlängts.

Förvaltningsanalys

Förvaltningskostnaden har ökat under året efter en minskning under 2016. De ökade resurserna har under året bland annat använts för beredningar av komplexa insatser som ännu ej har blivit avtalade samt avtalsförändringar i pågående insatser. Den ökade förvaltningskostnaden har inverkat negativt på förvaltningkronan då utbetalat belopp inte ökat i motsvarande grad.

tande mentorskapsprogram. Resultat visar att flickor och unga kvinnor som deltar i mentorsskapspro- gramet i större utsträckning fortsätter gå i skola istäl- let för att i tidig ålder giftas bort. Ur ett multidimen- sionellt fattigdomsperspektiv är fortsatt utmaningar för människors möjlighet till att synliggöras och få inflytande, samt att göra sig hörda. Detta gör att Sida under 2017 har prioriterat fortsatt stöd till det civila samhället, främst inom yttrandefrihet och tillgång till fria media.

Verksamheten i norra Kaukasus genomsyras av ett integrerat konfliktperspektiv. 2017 har också innebu- rit ett ökat fokus på miljö- och klimatperspektiv i hela den ryska portföljen, genom en utförlig portföljanalys som kommer ligga till grund för att förstärka dessa områden i relevanta insatser under resten av strategi- perioden.

Rysslands aggression mot Ukraina har inneburit kvarvarande sanktioner från EU:s sida vilket påverkar Sveriges relationer med Ryssland. Det leder till att arbetet inom miljöområdet helt har avstannat vad gäller nya miljöinvesteringar.

Givet förutsättningarna för arbetet i Ryssland är principerna flexibilitet och långsiktighet fortsatt rele- vanta, då många partners är i behov av att snabbt kunna omprioritera och anpassa sin verksamhet uti- från snabbt förändrad kontext.

Sverige är den största bilaterala givaren för samar- bete med civilsamhället i Ryssland. Internationella aktörer fortsätter att lämna Ryssland. Stöd ges till civilsamhället bland annat från EU-delegationen i Moskva och ett mindre antal medlemsländer. Av det fåtal givare som finns kvar i landet kan noteras vissa ökade resurser, främst till insatser inom demokrati och mänskliga rättigheter. Svenskt stöd ses som fort- satt relevant och viktigt bland de ryska parterna trots den svåra kontexten att verka i, främst med den flexi- bilitet och långsiktighet Sverige försöker arbeta uti- från. Samordning sker vid de diplomatiska missio- nerna främst i Moskva och Sankt Petersburg.

Synergier finns med Resultatstrategi för Sveriges reform- samarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014– 2020, framför allt inom ramen för vissa aktörer som arbetar både i Ryssland och i det östliga partnerska- pets länder. Då flera av länderna i regionen har liknande utmaningar, bakgrund och språk, är det relevant att kunna inkludera ryska civilsamhällesorga- nisationer där det är möjligt för att kunna nå en regi- onal aspekt. Genom gemensamma beredningar av projekt som berörs av båda strategierna, effektiviseras även handläggarresurser på Sida. Detta även genom gemensam problemanalys som båda strategierna kan