Informations och kommunikationsverksamhet (ap 2)

kommunikationsverksamhet (ap. 2)

Strategi för informations­ och

kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2016–2022

Tabell 4.2.1: Bedömning av strategigenomförande

Bedömning av: 2017 2016 2015

Strategins förväntade resultat Insatsportföljens genomförande

Sida bedömer att utvecklingen mot resultaten i den nya strategin har gått i önskvärd riktning. (Gul marke- ring för 2015 och 2016 avser resultat mot den tidigare strategin.)

Sida bedömer även att insatsportföljen har genom- förts enligt plan.

Förutsättningar för strategigenomförande

Nya strategin för informations- och kommunikations- verksamhet har fått fullt genomslag under 20177_{. Sida}

har fortsatt att informera och engagera en bredd av aktörer i genomförandet av Agenda 2030 med Glo- bala målen för hållbar utveckling, i enlighet med stra- tegin. De Globala målen har på ett positivt sätt underlättat samarbetet mellan ett flertal aktörer och gemensamma evenemang har genomförts.

Utlysningen av medel till kommunikation om Globala målen har lockat 163 aktörer att söka, bland annat företag, kommuner, tankesmedjor och civilsam- hällesorganisationer. 36 har fått sina ansökningar beviljade och aktiviteterna har genomförts runt om i landet och riktat sig till en mångfald av målgrupper.

Sidas egna kommunikationsarbete har utgått från strategimålen och de strategiska prioriteringarna i Sidas målbild: miljö och klimat, jämställdhet och samspelet mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. Frågorna har i första hand lyfts som teman under olika perioder på Sidas webbplats och i sociala medier.

Sida har fortsatt att prioritera pressarbetet då media har stor påverkan på den bild som allmän- heten har av svenskt utvecklingssamarbete och rap- porteringen är huvudsakligen neutral. Under 2017 minskade antalet artiklar om bistånd, från 17 500 till 12 000 jämfört med 2016.8

Även satsningen på att nå unga har fortsatt, bland annat genom Sidas webbplats, Sida Alumni, Den glo- bala skolan, We Change turnén och samarbete med influensers i sociala medier.

Stödet till civilsamhällesorganisationer (CSO) utgör den största delen av strategigenomförandet. Under

Tabell 4.1.3: Utfall för strategin redovisat per region

och land, mnkr Land 2017 2016 2015 Thailand 10 10 28 Tunisien - - >-1 Turkiet 24 48 <1 Uganda 75 35 24 Ukraina 32 50 55 Vanuatu - - 2 Zambia 2 - - Zimbabwe 11 24 <1 Östtimor - <1 -

domen om de Globala målen för hållbar utveckling utveckling är ungefär samma som föregående år – fyra av tio uppger att de känner till målen. Ungefär två av tio tror att vi absolut eller troligen kommer att uppnå målet om att den extrema fattigdomen ska vara utrotad till år 2030.12

Det är en utmaning att öka kännedomen om de Globala målen så länge det används en mängd olika benämningar, exempelvis SDG, Hållbarhetsmålen och FN:s utvecklingsmål, vilket skapar förvirring. Enligt en mätning har 111 olika benämningar använts de första två åren sedan de infördes.13 _Genom

ett kommunikationsnätverk med bland andra Sida, regeringskansliet och CSO arbetar vi gemensamt för att få alla att använda samma benämning; Globala målen för hållbar utveckling.

Tabell 4.2.2: Prestationer och förvaltningsanalys

Prestation/nyckeltal: 2017 2016 2015 Utbetalat belopp inom strategin (mnkr) 140 106 91 Förvaltningskostnad (mnkr) 12 13 15

Förvaltningskrona 12 8 6

Antalet giltiga avtal 118 128 86 Antalet avtal med avtalsstart 29 55 55 Genomsnittlig avtalslängd (Månader) 32 31 31 Genomsnittligt avtalsbelopp (mnkr) 6 5 4 Antalet godkända avtalsförändringar 42 33 - Antalet godkända avtalsvillkor 52 64 14 Antalet avtal med avtalsslut 27 33 36

Prestationer och nyckeltal: Strategi för informations- och kommunikations- verksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2016-2022. Prestationer

Utbetalat belopp har över tid ökat. Under 2017 slöts jämförelsevis få nya avtal, då de flesta av dessa är tre- åriga och slöts under 2015 respektive 2016. För första gången tecknades fyraåriga avtal med två organisatio- ner (2017–2020) och övriga avtal tecknades på ett till tre år. Genomsnittligt avtalsbelopp har ökat över tid som följd av ökat utbetalat belopp.

Förvaltningsanalys

Förvaltningskronan har över tid kommit att kraftigt förstärkas för strategin som i grunden är resurskrä- vande. Förvaltningskostnaden har under motsvarande period sjunkit, detta trots övergång mellan två strate- giperioder.

Tabell 4.2.3: Utfall för strategin redovisat per region

och land, mnkr

Land 2017 2016 2015

Globalt 140 106 91

2017 kanaliserade Sida stöd till samtliga ramorgani- sationer9 _{varav vissa, till exempel Forum Syd och}

Svenska Missionsrådet, även vidareförmedlar stöd till ett brett spektrum av det svenska civilsamhället. Samtliga organisationer bedriver kommunikations- verksamhet som syftar till att bidra till kunskapsmålen i strategin och till ökat engagemang. En majoritet arbetar med påverkans- och opinionsarbete, medan en minoritet anger att de arbetar med granskning av biståndet.

Civilsamhällesorganisationernas tematik och inne- håll i kommunikationen speglar prioriterade ämnes- områden inom utvecklingssamarbetet. Det är ett ökat fokus på humanitärt bistånd, konflikt, demokrati, miljö och klimat. Flyktingfrågorna och konflikter i Mellanöstern omnämns av många. Flera av organisa- tionerna arbetar brett tematiskt, med utgångspunkt i de Globala målen för hållbar utveckling, även om ett fåtal arbetar explicit med att kommunicera kring och öka kunskapen om själva Agenda 2030 och de 17 målen. Majoriteten kopplar istället samman sina kom- munikationsaktiviteter med ett eller flera av de Glo- bala mål som ligger närmast deras egen verksamhet.

Fler än 90 procent av civilsamhällesorganisatio- nerna vill nå målgrupper i hela landet, vilket har varit en ökande trend sedan 201110_{. Spridningen uppnås}

genom digitala kanaler, turnéer och närvaro vid större evenemang, samt genom lokala och regionala föreningar inom den egna organisationen och genom skolor.

Det finns synergier mellan strategin och Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016– 2022, eftersom samarbetsparterna inom civilsamhäl- let är desamma. Exempelvis har framtagandet av riktlinjer för ansökningar och rapportering samord- nats. Synergier finns även med Strategi för Kapacitetsut- veckling och Utbyten 2014–2017, då bland annat kapaci- tetsutveckling inom kommunikation kan genomföras gemensamt.

Den årliga opinionsmätningen via Sifo visar att det starka stödet för ett generöst svenskt bistånd håller i sig och en stor majoritet av svenskarna, 69 procent, säger sig vilja behålla eller öka biståndet till andra länder11_{. 22 procent säger sig vilja minska eller slopa}

biståndet och 9 procent svarar ”vet ej”.

Kunskapen om att världen blir bättre har ökat och uppvisar en stabil trend de senaste 10 åren mot en ökad kännedom hos Sveriges befolkning för de fram- steg som görs i fattiga länder. 2017 års Sifo-mätning visar att en majoritet, 52 procent, uttryckte en sådan ståndpunkt medan det endast var 19 procent som uttryckte motsvarande ståndpunkt år 2004. Känne-

Strategins andra målområde är ett svar på de senaste årens globala trend av inskränkningar i civil- samhällets utrymme att verka. I mer än 100 länder finns idag allvarliga begränsningar för civilsamhället i form av lagstiftning, regler, praxis och allvarliga hot mot medborgerliga och politiska rättigheter16_{. Möjlig-}

heterna för civilsamhällets organisationer att ta emot finansiellt stöd utifrån begränsas också allt mer.

Strategin började gälla i juni 2016 och målområde två har under 2017 fått ett allt större genomslag både i de svenska ramorganisationernas verksamhet och i Sidas egna arbete. Samtliga ramorganisationer relate- rar nu till det krympande utrymmet i sina ansök- ningar och rapportering. Under 2017 förnyades också stödet till flera relevanta internationella organisatio- ner, bland annat CIVICUS och International Centre for Not-for-Profit Law (ICNL).

Sidas egna arbete inom målområde två består av flera delar. I september anordnade Sida tillsammans med CONCORD Sverige konferensen Stockholm Civil Society Days där temat var vad olika aktörer kan göra för att motverka det krympande demokra- tiska utrymmet. Sida har under flera år även arbetat med att utveckla riktlinjer för hur givarstödet till civil- samhället bör utformas och harmoniseras för att givarnas krav inte ska bidra negativt till civilsamhäl- lets möjligheter att verka. Sedan september 2017 har Sida en rådgivare utlånad till OECD-DAC för att dessa riktlinjer ska inkluderas i organisationens styr- ning till medlemsländerna. Detta är ett viktigt led i att påverka andra givare att ge ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället. Place- ringen av rådgivaren har också som mål att OECD- DAC som organisation ska bli mer transparant och öppen för dialog med civilsamhället. Kunskapen om hur ett bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till orga- nisationer i det civila samhället bör se ut sprids också inom och utanför Sida med hjälp av ett metodstöd som lanserades i september 2017.17

I en värld där de humanitära behoven ökar blir kopplingen mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete allt viktigare. Sida har under 2017 fört en intensiv dialog både internt och med ramorganisationerna om hur strategin ska ta sig an denna utmaning. Flera ramorganisationer, till exem- pel Svenska Missionsrådet och Diakonia, har redan idag program som specifikt fokuserar på att bygga civilsamhället motståndskraft att kunna hantera kata- strofsituationer.

Många ramorganisationer arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR). En viktig fråga har varit om och hur de och deras partnerorganisationer i

4.3 Stöd genom svenska organisationer i det