Globala insatser för socialt hållbar utveckling (ap 15)

Resultatstrategi för globala insatser för socialt hållbar utveckling 2014–2017

Tabell 4.9.1: Bedömning av strategigenomförande

Bedömning av: 2017 2016 2015

Strategins förväntade resultat Insatsportföljens genomförande

Sida bedömer att utvecklingen mot strategiresultaten har gått i önskvärd riktning. Främsta orsak till den positiva utvecklingen gentemot föregående år är att fler barn och mödrar överlever, fler barn får tillgång till utbildning samt att fler människor får tillgång till rent vatten och sanitet. Under året har dock arbetet med bland annat sexualundervisning i skolor och till- gång till säkra aborter försvårats i och med den ame- rikanska politiken samt en tillbakagång i dessa frågor bland vissa av EU-medlemsländerna.

Sida bedömer att insatsportföljen har genomförts enligt plan. Portföljen har anpassats för att möta en ökad politisk prioritering av SRHR samt vatten och sanitet.

Förutsättningar för strategigenomförande De övergripande målen i strategin är förbättrad grundläggande hälsa samt förbättrade möjligheter för fattiga människor att bidra till och dra nytta av eko- nomisk tillväxt och erhålla god utbildning.

Det sker framsteg inom både hälsa och utbildning sett ur ett globalt perspektiv. Barn- och mödradödlig- het fortsätter att sjunka och andelen undernärda människor minskar. Fler barn går i skola och läs- och skrivkunnigheten ökar. Men stora utmaningar kvar- står. Adekvat och god hälso- och sjukvård, samt till- gång till säkert vatten och sanitet, saknas i stora delar av världen. Detta försämrar länders möjligheter att hantera olika hälsohot. Trots förbättringar inom utbildningsområdet saknar fortfarande 61 miljoner barn tillgång till primärutbildning och beräkningar gör gällande att 760 miljoner vuxna fortfarande inte kan läsa och skriva197_.

Under året har utbildningsfrågorna fått förnyad politisk uppmärksamhet både i Sverige och interna- tionellt, även om det ännu inte manifesterats i ökat internationellt bistånd till utbildning. Flera globala initiativ har under 2017 understrukit vikten av utbild- ning för att åstadkomma utveckling. Detta har lett till fragmentering av initiativ, fler globala partner ’kon- kurrerar’ om biståndsmedel och utmaningar att koor- dinera verksamhet på landnivå ökar.

Förvaltningsanalys

Förvaltningskostnaden är över tid stabil. Det ökade utbetalade beloppet ger därmed en stärkt förvalt- ningskrona över tid.

Tabell 4.8.3: Utfall för strategin redovisat per region

och land, mnkr

Land 2017 2016 2015

Globalt 849 705 639

Regionalt Asien - - 25

Regionalt Europa - 20 30

Regionalt Östra Afrika - - 18

10 länder i Afrika har påvisat positiva resultat och H6 finns nu som modell i 40+ länder.

I juli 2017 publicerade FN en ny baslinje för mål 6 om ökad tillgång till rent vatten i den globala agen- dan och i världen finns nu 2,1 miljarder människor som saknar tillgång till säkert dricksvatten och 4,5 miljarder som inte har en toalett som möter en rimlig hälso- och miljöstandard. Agenda 2030 har fått ökat genomslag i de organisationer som erhåller stöd från Sida för att bidra till ökad tillgång till säkert dricksvat- ten, sanitet och hygien. Organisationerna har anpas- sat såväl sina strategier som arbetssätt och verksamhe- ter för att kunna nå de nya utvecklingsmålen. Hälsa, nutrition, vatten, sanitet och hygien och utbildning ses inte längre som separata sektorer utan som områ- den som är ömsesidigt beroende för att säkerställa hållbara resultat. En Sida-finansierad Världsbanksstu- die202 _{visar att förbättrad tillgång till vatten, sanitet}

och hygien som samordnas med hälso- och nutritions- insatser ger större effekter på barns hälsa, än om dessa inte samordnas. Det sociala området är ett bra exempel på hur integrerade ansatser bidrar till upp- fyllnad av flera mål.

En tydlig trend är att fler givare i större utsträck- ning ger öronmärkt bidrag på bekostnad av kärnstöd. Antalet likasinnade givare till några av de organisatio- ner som Sverige stödjer (till exempel International HIV/AIDS Alliance) har minskat eller dragit in sitt kärnstöd. Sida anser att det är viktigt att fortsatt värna kärnstödet som bidragsform i syfte att stödja samarbetspartners möjlighet att arbeta flexibelt för att kunna möta förändrade behov och utmaningar. I flera organisationer är Sida den största eller en av de största givarna. Detta kräver ett kompetent Sverigelag som kan stödja arbetet med att driva svenska priorite- ringar i dialogen.

Sida noterar att fler organisationer som arbetar långsiktigt med stöd från strategin, successivt har stärkt sitt humanitära arbete och härigenom bidrar till kopplingen och synergier med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utveck- lingssamarbete (Sida) 2017–2020. Detta har tydliggjorts i planering och rapportering.

Under året har arbetet med att integrera miljö och klimat samt konfliktperspektivet prioriterats. Sida har identifierat ett antal organisationer där konfliktper- spektivet har fått ökat fokus främst i dialogfrågorna. Detta beror främst på att en ökande andel av den operativa verksamheten nu bedrivs i länder i konflikt eller i svaga stater. Inom ramen för strategin har ett ökat arbete skett för att ta fram planer på att inte- grera miljö- och klimatpåverkan ytterligare. SRHR-frågorna har fortsatt haft hög politisk prio-

ritet i Sverige. Globalt sett har det skett en ökad pola- risering mellan SRHR-vänliga strömningar å ena sidan och en mer reformfientlig och restriktiv syn på dessa frågor å andra sidan. I och med att Donald Trump tillträdde som president återinfördes i januari 2017, Mexico City Policy (MCP) eller Protecting Life in Global Health Assistance, som den amerikanska administrationen benämner riktlinjerna. Policyn innebär förbud för alla internationella organisationer som får amerikanska biståndspengar att tala, infor- mera om eller utföra aborter.

Införandet av policyn kommer innebära ett bakslag för kvinnors och unga flickors hälsa198_{, då USA idag}

är den överlägset största givaren globalt till mödra- hälsa, preventivmedel och andra relaterade tjänster. Resultaten avseende barn- och mödradödlighet samt tillgång till säkra och lagliga aborter och SRHR kom- mer med största sannolikhet att påverkas negativt, precis som under den senaste republikanska adminis- trationen (2001–2009) då aborttalen ökade i 20 län- der i Afrika söder om Sahara, som tog emot stora amerikanska bidrag för barn- och mödrahälsa och SRH.199 _{Därtill är det sannolikt att organisationer}

kommer att självcensurera för att undvika att associe- ras med SRHR.

I syfte att stödja organisationer som bedriver påver- kansarbete eller service inom SRHR har Sida tagit fram ett positionspapper för att tydliggöra internt hur vi skall hantera organisationer som påverkas av MCP. The Lancet serie om mödrahälsa200 _{rapporterar att}

18 procent av den totala mödradödligheten är en direkt konsekvens av komplikationer orsakade av osäkra aborter. Med anledning av ovanstående utveckling har Sida intensifierat dialogen om tillgång till säkra aborter i dialogen med partners och på internationella arenor.

Mental hälsa är ett område som under senare tid har uppmärksammats som ett av de större hoten mot hälsa och välbefinnande, särskilt psykisk ohälsa hos ungdomar. Av denna anledning har området fått ett ökat utrymme inom partners verksamhet liksom i Sida:s dialog med dem.

Under året har en ambitionshöjning skett bland de sex FN organ som arbetar med hälsa. De sex organi- sationerna, under namnet H6, har samordnat sig kring en modell som syftar till att nyttja organisatio- nernas individuella kompetenser och kollektiva styrka för att gemensamt stödja länder med bristande barn-, ungdoms- och mödrahälsa. En utvärdering201 _under

Prestationer

Utbetalat belopp har ökat över tid, vilket för 2017 kopplas till ökat strategianslag om 120 mnkr i mars 2017. Portföljen kännetecknas av långa avtal och stora belopp vilket gör att förändringar i antal ger stora effekter på nyckeltalen. Då strategin förväntades löpa ut 2017 har färre antal avtal tecknats under året än under 2016. Sida har istället prioriterat förläng- ningar och förändringar av befintliga avtal. Sida har också begränsats av det så kallade 50 procent och 75 procent-villkoret i regleringsbrevet vilket gjort att Sida inte kunnat teckna lika långa avtal som tidigare år. I vissa avtal har Sida också gjort om längden för att anpassa oss till vår samarbetspartners strategiska pla- nering.

Förvaltningsanalys

Förvaltningskostnaden har över tid ökat som följd av resursökning kopplat till strategianslagets ökning. För- valtningskronan har över tid minskat, detta kommer delvis av att Sida hanterat fler insatser med garantiin- strumentet över tid. Dessa insatser kräver stor arbets- insats men garantibeloppen räknas inte mot strategi- anslaget utan mot garantiramen vilket inverkar negativt på förvaltningskronan.

Tabell 4.9.3: Utfall för strategin redovisat per region

och land, mnkr

Land 2017 2016 2015

Globalt 1 334 1 249 1 140

Synergier med andra, såväl globala tematiska, som bilaterala strategier har eftersträvats i syfte att öka effektiviteten och måluppfyllelsen. Ett tydligt exempel är arbetet mot antimikrobiell resistens, vilket är ett miljö- och hälsohot som kräver tvärsektoriella lösningar och där synergier finns med forsknings- strategin.

Under 2017 har Sidas samarbete med Utrikesde- partementet och andra berörda departement fungerat väl. Ett exempel är i dialogen med Unesco där Sida har ett mycket nära samarbete med Utrikesdeparte- mentet, Utbildningsdepartementet och Unescorådet för att få genomslag för svenska prioriteringar.

Sidas garantiinstrument, som potentiellt innebär stor utväxling på investerade medel, har uppmärk- sammats alltmer av partners och efterfrågan på instrumentet har ökat. Detta syns särskilt inom områ- det tillgång till läkemedel, men även för organisatio- ner som arbetar med tillgång till rent vatten och sani- tet. Ett exempel är Global Health Investment Fund (GHIF), som Sida stödjer med en garanti motsva- rande 17 procent av fondens kapital.203 _{GHIF är en}

investeringsfond avsedd att ge förmånliga lån för att främja utveckling av läkemedel, vacciner, diagnostik och andra initiativ mot sjukdomar som framför allt drabbar människor i låg- och medelinkomstländer. Sidas garanti bidrar till att motverka de finansiella ris- kerna i investeringarna. Med hjälp av Sidas stöd har fonden lyckats få investerare att satsa 108 miljoner dollar i bolag med innovativa produkter som exem- pelvis l äkemedel mot flodblindhet och ett förbättrat koleravaccin.

Tabell 4.9.2: Prestationer och förvaltningsanalys

Prestation/nyckeltal: 2017 2016 2015 Utbetalat belopp inom strategin (mnkr) 1 334 1 249 1 140 Förvaltningskostnad (mnkr) 8 8 6 Förvaltningskrona 158 162 178 Antalet giltiga avtal 44 51 39 Antalet avtal med avtalsstart 8 14 5 Genomsnittlig avtalslängd (Månader) 46 48 56 Genomsnittligt avtalsbelopp (mnkr) 143 146 133 Antalet godkända avtalsförändringar 20 14 - Antalet godkända avtalsvillkor 105 128 82 Antalet avtal med avtalsslut 5 12 2

Prestationer och nyckeltal: Resultatstrategi för globala insatser för socialt hållbar utveckling 2014–2017.

(politisk och institutionell-, konflikt/fredlig-, miljö-, samt ekonomisk och social-kontext) och hur detta inverkar på de fyra dimensionerna (resurser, makt och röst, möjligheter/val samt mänsklig säkerhet). Genomförandet av strategin utgår från en ekonomisk och social kontext med tonvikt på resursdimensionen. Exempel på detta är insatser inom sysselsättning och lantbruk. Samarbeten inom områden som digitalise- ring och landrättigheter stärker fattiga människors rättigheter, ansvarsutkrävande och deltagande. Ett exempel där dimensionen möjligheter tydligt framgår utgörs av kvinnors ekonomiska egenmakt då det exempelvis handlar om att bryta sociala normer.

En politisk och institutionell kontext är mer fram- trädande inom området inhemsk resursmobilisering genom att fokus ligger på institutionella reformer.

I de fall insatserna har komponenter som genom- förs i konfliktkänsliga miljöer kompletteras analysen naturligen av ett konfliktperspektiv, vilket dock ännu utgör en begränsad del av portföljen. Ett integrerat miljö- och klimatperspektiv är naturligt tillämpbart i delar av portföljen, exempelvis tryggad livsmedelsför- sörjning, men kommer att bli än mer tydlig då ett ökat fokus på grön ekonomi förutses i kommande strategiuppdrag.

Som för andra strategier är det en tydlig trend är att fler givare i större utsträckning ger öronmärkt bidrag på bekostnad av kärnstöd. Antalet likasinnade givare till några av de organisationer som Sverige stödjer har minskat eller dragit in sitt kärnstöd. Sida anser att det är viktigt att fortsatt värna kärnstödet som bidragsform i syfte att stödja samarbetspartners möjlighet att arbeta flexibelt och kunna möta föränd- rade behov och utmaningar. I flera organisationer är Sida den största eller en av de största givarna. Detta kräver ett kompetent Sverigelag som kan stödja arbe- tet med att driva svenska prioriteringar i dialogen.

Inom givarsamfundet råder generellt ett stort finansieringsunderskott inom området kvinnors eko- nomiska egenmakt, vilket negativt inverkar på möjlig- heterna att genomföra strukturella reformer i önskad omfattning.

Synergier med andra strategier återfinns i hög omfattning i gränssnittet med Resultatstrategi för globala insatser för miljö och klimatmässigt hållbar utveckling 2014– 2017. Verksamheten inom lantbruk och markrättig- heter har nära koppling till naturresurshantering och skydd av biologisk mångfald men även rättighetsfrå- gor. Digitalisering och tillgång till mobil kommunika- tion möjliggör tillgång till information för allt fler fat- tiga människor och underlättar ansvarsutkrävande

4.10 Globala insatser för ekonomiskt hållbar