Som jag konstaterade i början vill jag påstå att forskningen om ungdomarnas syn på historiska gottgörelser är forskning om deras historiemedvetande. I liknande spår har Niklas Ammert skrivit att behandlingen av värdefrågor i historia kan stimulera elevernas historiemedvetande. Jag har ovan presenterat några iakttagelser från min studie om gymnasieelevernas tänkande. Skulle det vara berättigat att säga att de har dåligt historiemedvetande? Inte nödvändigtvis: materialet i denna artikel lämnar åt sidan att eleverna ofta också
31 Lgr 2003, 178.
32 van den Berg 2010; van den Berg 2007; Ahonen 1997:259; Hakkari
2005:38-39.
reflekterade över svårigheten i de situationer som historiska aktörer har befunnit sig i. De reflekterade även över värdenas föränderlighet. Men jag anser att elevernas historiemedvetande till viss del kan
fördjupas och utvecklas.33 En villkorslöst positiv inställning till
historiska gottgörelser i sig är inte i mitt intresse som historie- didaktiker. Elevdiskussionerna kring gottgörelser har enligt min åsikt emellertid hjälpt oss att inse vilka tankegångar ungdomarna ser ut att ha svårigheter med, i sina tolkningar av förhållandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden.
Historieundervisningen är endast en faktor som påverkar vårt historiemedvetande men den är antagligen inte betydelselös. Det lönar sig då att fråga vad som i historieundervisningen skulle kunna göras annorlunda för att hantera det som kommit fram ovan. Jag menar att undervisningen för det första oftare kunde ställa frågan om hur och på vilka sätt våra personliga livssituationer är historiskt betingade. Människans sociala och kulturella livssituation är till stor del ett arv från tidigare generationer. I det avseendet är det viktigt att begrunda vilka symboliska tacksamhetsskulder man eventuellt har och till vem. För det andra: värdefrågor kunde gärna ges en mer framträdande roll i historieundervisningen. Läroplansgrunderna är faktabetonande men detta borde inte utesluta att etiska fråge- ställningar sammankopplas med historisk analys mer än tidigare. Detta skulle uppmuntra eleverna till att reflektera över den moraliska dimensionen av historisk kunskap och dess användning. För det tredje: man kunde gärna ge mikrohistoriska perspektiv en mera fram- trädande roll i undervisningen. Det skulle visa eleverna ett förflutet befolkat av mänskliga aktörer som har haft ett – naturligtvis ofta begränsat – moraliskt ansvar för sina handlingar. Och för det fjärde: i historieundervisningen kunde man gärna fästa mer uppmärksamhet vid antropologiska kategorier som myter och fantasier genom vilka människorna ofta skapar sin identitet och livsmening. Detta kunde belysa att även det symboliska kan mobilisera människor till handling och att symboliskt erkännande kan vara lika betydelsefullt som ersättningen för en materiell förlust eller för kroppsskador – något som eleverna i intervjuerna uppenbarligen hade rätt svårt att föreställa sig.
Som slutord vill jag konstatera att det skulle vara ytterst intressant att utföra liknande elevintervjuer i flera länder för att se vilka likheter
33 Se Eliasson 2004.
och olikheter det eventuellt finns i ungdomarnas tolkningsmodeller angående gottgörelser för historiska orättvisor.
REFERENSER
Ahonen, Sirkka, 1997: ’Historical consciousness of Finnish adolescents’, i Angvik, Magne & Bodo von Borries (red.), Youth and History. A comparative European survey on historical consciousness and political attitudes among adolescents,
Hamburg: Körber-Stiftung, s. 257-261.
Ahonen, Sirkka, 1998: Historiaton sukupolvi? Historian vastaanotto ja historiallisen identiteetin rakentuminen 1990-luvun nuorison keskuudessa, Helsinki: Suomen Historiallinen Seura.
Ahonen, Sirkka, 2004: ’Historia – sittenkin tuomari?’, Historiallinen Aikakauskirja Vol. 102 No. 2, s. 227-232.
Angvik, Magne & Bodo von Borries (red.), 1997a: Youth and History. A comparative European survey on historical
consciousness and political attitudes among adolescents. Volume A, Hamburg: Körber-Stiftung.
Angvik, Magne & Bodo von Borries (red.), 1997b: Youth and History. A comparative European survey on historical
consciousness and political attitudes among adolescents. Volume B, Hamburg: Körber-Stiftung.
Ammert, Niklas, 2012: ’”Ja utan ondska skulle det knappt finnas någon historia” – värden som bärare av historisk kunskap’, i Eliasson, Per m fl (red.), Historiedidaktik i Norden 9, del 1, Malmö: Malmö högskola/Högskolan i Halmstad, s. 54-73. Barbour, Rosalyn, 2007: Doing focus groups, London: Sage.
Barkan, Elazar, 2001: The guilt of nations. Restitution and negotiating historical injustices, Baltimore, MD: Johns Hopkins University Press.
van den Berg, Marko, 2007: Yksi historia monimutkaistuvassa maailmassa. Historian olemus ja historian suuret kertomukset luokanopettajaopiskelijoiden historiatietoisuudessa, Helsinki: Helsingin yliopisto, Historiallis-yhteiskuntatiedollisen kasvatuksen tutkimus- ja kehittämiskeskus.
van den Berg, Marko, 2010: Nuorten näkemyksiä Suomen
yhteiskunnallisesta kehityksestä, Helsinki: Helsingin yliopisto, Historiallis-yhteiskuntatiedollisen kasvatuksen tutkimus- ja kehittämiskeskus.
von Borries, Bodo, 1997: ’Political attitudes and decisions’, i Angvik, Magne & Bodo von Borries (red.), Youth and History. A comparative European survey on historical consciousness and political attitudes among adolescents, Hamburg: Körber- Stiftung, s. 153-180.
Cotkin, George, 2008: ’History’s moral turn’, Journal of the History of Ideas Vol. 69 No. 2, s. 293-315.
Eliasson, Per, 2004: ’Kan ett historiemedvetande fördjupas?’, i Karlsson, Klas-Göran & Ulf Zander (red.), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken, Lund: Studentlitteratur, s. 287-300.
Elo, Kimmo, 2009: ’Kiinnostuksesta se kaikki lähtee...: havaintoja äänestysikää lähestyvien nuorten politiikkatietämyksestä’, Kasvatus Vol. 40 No.1, s. 36-48.
Elster, Jon, 2004: Closing the books. Transitional justice in historical perspective, Cambridge: Cambridge University Press. Gullberg, Tom, 2009: ’Facts, functions and narratives in history
teaching in Finland: Attitudes towards history as reflected in the use of textbooks’, i Helgason, Þorsteinn & Simone Lässig (red.), 2009: Opening the mind or drawing boundaries? History texts in Nordic schools, Göttingen: V & R unipress, s. 239-279. Hakkari, Johanna, 2005: Suomalaisten nuorten historiakulttuuri.
Historian kohtaaminen ja käyttö 8-luokkalaisten nuorten arkipäivän elämässä, Magistersavhandling i Finlands historia. Helsingfors universitet.
Jensen, Bernard Eric, 2011: ’Historiebevidsthed – en nøgle til at forstå og forklare historisk-sociale processer’, i Eliasson, Per m fl (red.), Historiedidaktik i Norden 9, del 1, Malmö: Malmö högskola/Högskolan i Halmstad, s. 14-34.
Lgr 2003 = Grunderna för gymnasiets läroplan 2003. Helsingfors: Utbildningstyrelsen.
95
Löfström, Jan, 2005: ’Om restitutioner’, Historisk Tidskrift för Finland Vol. 90 No. 1, s. 123-142.
Löfström, Jan, 2010: ’Mitä nuoret ajattelevat historian vääryyksien hyvittämisestä: erään tutkimusprojektin teoreettisia ja metodisia lähtökohtia’, i Ropo, Eero, Harry Silfverberg & Tiina Soini (red.), Toisensa kohtaavat ainedidaktiikat, Tampere: Tampereen yliopiston opettajankoulutuslaitos, s. 231-246.
Löfström, Jan, 2011: ’Historical apologies as acts of symbolic inclusion – and exclusion? Reflections on institutional
apologies as politics of cultural citizenship’, Citizenship Studies Vol. 15 No 1, s. 93-108.
Nobles, Melissa, 2008: The politics of official apologies, Cambridge: Cambridge University Press.
Rüsen, Jörn, 2004: ’Historical consciousness: Narrative structure, moral function, and ontogenetic development’, i Seixas, Peter (red.), Theorizing historical consciousness, Toronto: University of Toronto Press, s. 63-85.
Suutarinen, Sakari, 2007: ’Tietopainotteisen kansalaiskasvatuksen aika ohi Suomessa – miten kansalaiskasvatus uudistetaan?’, i Suutarinen, Sakari (red.), Aktiiviseksi kansalaiseksi.
Kansalaisvaikuttamisen haaste. Jyväskylä: PS-Kustannus, s. 99-124.
Thompson, Janna, 2002: Taking responsibility for the past. Reparations and historical justice, Cambridge: Polity Press. Torpey, John, 2006: Making whole what has been smashed. On
reparations politics, Cambridge, MA: Harvard University Press. Torsti, Pilvi, 2008: ’Historiatietoisuus Suomessa –tutkimushanke’, i
Kallioniemi, Arto (red.), Uudistuva ja kehittyvä
ainedidaktiikka, osa I, Helsinki: Helsingin yliopisto, soveltavan kasvatustieteen laitos, s. 290-295.
Wibeck, Viktoria, 2010: Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, Lund: Studentlitteratur.