Det andra perspektivet knyter an till det ovan beskrivna, att det ofta är vår tids förförståelse och vår tids frågor som ger sammanhangen i läroböckerna. Den handlar om hur beskrivningen av värden kan vara en kontaktyta som sätter läsaren i förbindelse med en förfluten, eller en kommande, tid. Den amerikanske engelskprofessorn Gerald L. Bruns tolkar Gadamers uttryck om sammansmältning av horisonter som att värden och värdens karaktär definieras av andra människors
21 Jfr. Lange et al. 1997:56. Resultaten av denna rapport ledde fram till
statsministerns initiativ Levande historia. Se också Karlsson 2000:71-84. Karlsson har ifrågasatt det kortsiktigt politiska historiebruk som en total fokusering på förintelsehistoria innebär. Det plötsliga politiska
förtroendet för historiekunskapens funktion och räckvidd blir en paradox då skolämnet historias omfattning samtidigt urholkats sedan lång tid tillbaka.
22 Se Gustafson 2003:173-215.
eller samhällens uppfattningar om värden, även om de inte är närvarande i nuet. Det handlar således om en dialog mellan nuet och
andra tider.23
Ett tydligt exempel på hur föränderlighet kan visa sig genom värden och deras innebörd är när ett begrepp, och tolkningen av det, sätts in i ett historiskt sammanhang. Kahnberg och hans medför- fattare visar att begreppet tyrann hos antikens greker inte hade sam-
ma dåliga klang som i våra dagar.24 Begreppet förklaras utifrån den
tidens kontext, men också från vår tid. Begreppens historiska för- änderlighet förklarar för eleverna hur samhällen förändras och att dagens politiska uppfattningar och språkbruk inte har varit giltiga i alla tider och förmodligen inte heller kommer att vara det i alla tider. Reinhart Koselleck ser rentav centrala begrepps föränderlighet som en styrande del av själva den historiska processen i och med att män- niskor tolkar och agerar utifrån den betydelse man för tillfället lägger i ett begrepp. Begrepp som demokrati, diktatur och tyrann kan där-
med säga något om en viss tid.25 Detta förutsätter dock att tolkning-
en och reflektionen tydliggörs. Läsaren torde således ha möjlighet att öka sin förståelse av förfluten tid genom att analysera vilken betydelse man lade i meningsbärande värdebegrepp och omvänt bättre förstå begreppen genom att tolka och analysera det förflutna. När vår tids uppfattning om värden träffar på sammanhang i historien som passar eller utmanar denna uppfattning etableras en kontakt som ökar
intresset och underlättar förståelsen.26 Värdefrågor, värdebegrepp och
diskussionen kring dem historiserar relationerna mellan nuet och det förflutna. De sätter in läsaren i en annan tids tänkande. Några böcker stimulerar också till tankar om vilka ansträngningar, drömmar och farhågor människor gör sig inför framtiden. I värdebegreppen synliggörs således historiemedvetandet.
Frekvensen av läroböckernas skildringar av krigets grymhet och övergrepp ökar mot slutet av 1900-talet. Det finns i 1900-talets
23 Bruns 2003:46-47.
24 Kahnberg et al. 1973:35.
25 Koselleck 1985:41-46. Koselleck exemplifierar bl.a. med hur ordet
revolution har tolkats och använts olika sedan medeltiden. En annan teoriansats för att analysera historiska texter har den brittiske historikern Quentin Skinner som beskriver hur termer kan spegla den samtid i vilken de används, se Skinner 1988:123-130. Teorierna tillämpas bl.a. i Boréus 1994.
26 Filosofen Per Bauhn belyser just en sådan uppfattning om värden. En
uppfattning som kan gälla vid andra tider och platser än där den formulerades: Bauhn 2006:9-18.
historia en fascinerande och paradoxal samtidighet mellan enorma tekniska framsteg och förbättrade levnadsvillkor för många män- niskor, och krigens grymhet och lidande. Människors historiemed- vetande aktiveras, menar Jörn Rüsen, då hastiga eller genomgripande
händelser inträffar.27 Därtill är värdefrågor som människolivets o-
kränkbarhet undervisningsstoff som talar till våra grundläggande uppfattningar om rätt och fel. Detta stimulerar till tänkande över tidsdimensioner. De mest framträdande exemplen på sådana feno- men rör sig kring förintelsen av judar under andra världskriget. Kopplingarna till (och från) sentida folkmord och intentionella kränkningar av människoliv förekommer också, vilket stimulerar läsaren till att tolka nutida händelser och deras följder i ljuset av det förflutna. I de två senaste decenniernas läroböcker är inbördeskriget i det forna Jugoslavien en av de händelser som behandlas. Konflikten beskrivs som en av de blodigaste i Europa sedan det andra världskriget med mer än 200 000 döda och drygt två miljoner män- niskor på flykt. I en av läroböckerna för år 9 står det att läsa följande:
Resultatet blev en serie krig som var så grymma att tv- tittare världen över hade svårt att tro att något sådan [sic!] kunde hända i Europa i slutet av 1900-talet: Solda- ter som mördade och våldtog, brinnande byar, koncent- rationsläger och massgravar. Få hade trott att något sådant skulle upprepas efter andra världskriget.28
Citatet är ett tecken på andra världskrigets och förintelsens position i vår historiekultur idag. Förintelsen är en referens som andra händel- ser värderas efter. Förintelsen är också central i vårt kollektiva historiemedvetande.
Värden syns ofta i kontexter, i vilka en nutida händelse eller ett nutida fenomen är startpunkten. Från denna händelse vänder sig bokens författare till det förflutna för att söka förklarande rötter eller linjer som kan leda fram till och möta frågor kring den aktuella
händelsen.29 Hildingson & Hildingson resonerar på så sätt kring
terrorattacken mot World Trade Center i New York 2001, då värdet människolivets okränkbarhet åsidosattes. Författarna kopplar händel- sen bakåt i tiden till den svårlösta konflikten mellan Israel och när-
27 Rüsen 2004:19, 120.
28 Ivansson & Tordai 2003:395
29 Se bland annat Almgren et al. 1999:206, 257; Hedin & Sandberg
1999:272, Hildingson, Hildingson & Husén 2009:566-569. Se även Almgren et al. 1998:124.
liggande arabstater.30 Al Qaidas attack beskrivs som ett uttryck för
missnöje med arabernas situation och med den amerikanska inbland- ningen i Mellanösterns politik. Terror i nuet, med rötter i det för- flutna, skulle alltså syfta till att förändra det politiska läget i Mellan- östern. Genom att låta en händelse som bryter mot människolivets egenvärde utgöra startpunkten, låter författarna motiven till händel- sen vara den kanal som genealogiskt förbinder nuet med det förflutna och med tankar om framtiden. Om man betänker att textpassagen inlemmar det förflutna, nuet och tankar om det kommande, är för-
klaringen också ett uttryck för multikronologi.31 Det förflutna, nuet
och framtiden framstår i ett sammanhang, i vilket de olika perspek- tiven sammanfaller och samverkar i en samtid.