I denna artikel har jag beskrivit att stirrande är en interaktions- process och att de unga kvinnorna görs genom att bli stirrade på.
46 Garland-Thomson, 2009. 47 Se exempelvis Ahrne, 2007. 48 Ahmed, 2006.
Det kan beskrivas som en ständigt pågående process som görs om och om igen, genom de kritiska blickarna i en gymnasieskolkon- text. I de unga kvinnornas uttryckta erfarenheter och upplevelser görs de i möten med unga kvinnor i huvudsak som en elev som studerar vid en gymnasiesärskola. I möten med unga män görs de i huvudsak som unga kvinnor. Av det motsatta könet får de önskvärda blickar och kommentarer kring deras ”fina klädsel”, att de ”ser bra ut” och är ”stylade” som en som studerar vid det treåriga gymnasiet eller att de blir talade till som en ”vanlig tjej”. Det är erfarenheter som inte uppstår i möten med unga kvinnor. I möten med unga kvinnor uppstår i huvudsak känslor av rädsla och osäkerhet kring varför de stirrar, som relateras till att de har ”gjort eller sagt något fel” eller har ”sminkat sig konstigt”. Och genom att bli stirrad på görs kroppen synlig både för kvinnorna själva och för andra som antingen avvikande eller ”normala”. Det väcker olika emotioner såsom osäkerhet, ilska och glädje. Denna process är relaterad till var man befinner sig i den fysiska kontext som intervjucitaten illustrerar men också i relation till rådande normer och föreställningar kring utseende och beteende, som blir särskilt tydliga på de riskfyllda transportsträckorna. De riskfyllda transportsträckorna som har illustrerats är skolans korridorer och bussresan till och från skolan. Det är platser som kan beskrivas ge utrymme för vissa kroppar på så sätt att kvinnorna och deras kroppar betraktas som en del av omgivningen, och begränsar det för andra genom stirrandet. Det är en komplex process som ibland kan relateras till föreställningar om funktionalitet och femininitet och ibland omformar dessa maktordningar varandra i relation till om den man möter är en kvinna eller en man, på de riskfyllda transportsträckorna. Det är fruktbart att teoretisera kring kroppen utifrån empiriska studier eftersom det ökar förståelsen för indivi- duella erfarenheter av och föreställningar om kroppen – med beto- ning på just funktionalitet, genus och normalitet. Det intersektio- nella perspektivet och specifikt samverkan mellan maktordningar funktionalitet och genus, bidrar till fruktbara perspektiv kring sociala föreställningar om normalitet kring den så kallade ”per- fekta” och ideala kroppen49. Genom att fokusera på upplevelser
och erfarenheter hos kvinnor som, till viss del, har positionerats utanför normalitetens gränser, kan normer i förhållande till kropp och femininitet förstås tydligare.
I denna artikel har fokus varit på några kvinnors subjektiva erfarenheter av att bli stirrad på i en skolkontext. Det är fruktbart att i rollen som specialpedagog reflektera kring hur man eventuellt är en del av, och påverkas av, sociala normer kring genus och funk- tionalitet. Detta för att förhoppningsvis undvika att reproducera föreställningar kring det. Kvinnorna beskrev att de av undervi- sande lärare fick kommentarer kring hur de skulle klä sig och inte klä sig, att de exempelvis inte skulle bära urringade tröjor och klänningar eller pierca och tatuera sin kropp för då skulle man inte få något arbete efter särskolegymnasiet. Det är kommentarer som är relaterat till normativa föreställningar om hur man ska se ut och klä sig som ung kvinna i dag och som reproducerar seglivade köns- normer. Skolan är inte en isolerad kontext utan föreställningar som förekommer i samhället är även närvarande i skolans värld där lärare kan förstås som medskapare av exempelvis kön50. De unga
kvinnorna beskrev även att de inte ”togs på allvar” som elever eftersom de inte fick ta med sig läxböcker hem från skolan. Det kan vara betydelsefullt att reflektera kring om, och på vilket sätt, dessa emotioner eventuellt kan påverka viljan till fortsatt lärande. Tidigare forskning har studerat inkluderingens effekter i förhål- lande till elevers utveckling, där inkludering exempelvis beskrivs som en gynnsam grund till förbättrad läs- och skrivutveckling51.
Det är även viktigt att lärare i särskolan är lyhörd för elevernas identitetsskapande och vilka symboliska värden exempelvis en laptop eller läxböcker har. Det är också fruktbart att reflektera kring om, och i så fall på vilket sätt, bristen på tillgång till mate- riella resurser som exempelvis en laptop och läxböcker vid gym- nasiet för elever som studerar vid gymnasiesärskola – något som eleverna vid det treåriga gymnasiet har tillgång till – är relaterat till upplevelser av inkludering eller exkludering.
Garland-Thomson menar att när individer med så kallade ”stirrbara kroppar” träder in i allmänhetens blickfång utvidgas
50 Holm, 2008.
det visuella landskapet52. Det verkar även vara så för kvinnor
med intellektuell funktionsnedsättning och ”stirrbara kroppar” behöver inte endast vara så kallat rörelsehindrade kroppar vilket Garland-Thomson fokuserar på i sin forskning. I denna artikel har det beskrivits hur ”sätt att tala” och ”beteende” inbegriper kroppen, i relation till var kvinnorna befinner sig och om det är en kvinna eller en man som de möter. Föreställningar om normalitet som kvinnorna upplever i deras vardag genom att bli stirrade på är relaterat till förtryckande och diskriminerande strukturer. Dessa är relaterade till att de bemöts av kritiska blickar om de inte lyckas ”smälta in” och följa den ideala och eftersträvansvärda och funktionella femininiteten som råder i en gymnasieskolekontext. Eftersom de unga kvinnorna studerar vid en gymnasiesärskola så bemöts de inte alltid av andra, och upplever inte själva, att de är en vanlig tjej. Det är något som de hela tiden måste göra genom att vara som en vanlig tjej. Jag menar att det är samhälleliga strukturer som är särskilt tydliga i en skolkontext och som av den anled- ningen kan beskrivas som en förmågistisk omgivning. Om dessa strukturer inte hade existerat så hade kvinnorna inte blivit stirrade på. Trots erfarenheter av att bli stirrad på fortsätter kvinnorna att ”kräva utrymme” i en gymnasieskolekontext som de historisk inte haft tillträde till53. Genom att de ”kräver utrymme” förhandlar de
samtidigt om föreställningar om femininitet och dessa förhand- lingar bär på potentialen att både omforma och införliva traditio- nella föreställningar om vad det innebär att vara en ”vanlig tjej”. Eller som Lisa, en av kvinnorna, så klokt uttrycker det: ”Folk kan förklara vad som är onormalt men ingen kan förklara vad som är normalt”.
52 Garland-Thomson, 2009. 53 Ahmed, 2006.
Referenser
Ahmed, S. (2006). Queer Phenomenology. Orientations, Objects, Others. London: Duke University Press.
Ahrne, G. (2007). Att se samhället. Malmö: Liber.
Atkinson, M. (2002). Pretty in Ink: Conformity, Resistance, and Negotia- tion in Women´s Tattooing. Sex Roles, 47(5/6). p.219-235.
Atkinson, M. (2003). Tattooed. The Sociogenesis of a Body Art. Toronto: University of Toronto Press.
Barron, K. (2016). Kön och funktionshinder. I A. Hugemark och M. Söder (Red.), Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersek- tionalitet (s. 35–55). Malmö: Gleerups.
Bauman, Z. (2007). Consuming Life. London: Polity Press.
Berggren, K. (2013). Degrees of Intersectionality. Culture Unbound, (5), p. 189–211.
Butler, J. (2007). Genustrubbel – Feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos AB.
Crenshaw, K. (1989). Demarginalizing the Intersection of Race and Sex: A Black Feminist Critique of Antidiscrimination Doctrine, Feminist Theory and Antiracist Politics. The University of Chicago Legal Forum, (140), p.139–167.
Dessemontet, S., R. Bless, G. & Morin, D. (2012). Effects of inclusion on the Academic Achievment and Adaprive Behaviour of Children With Intellectual Disabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 56(6), p. 579–587.
Dunkels, E. & Dunkels, M. (2013). Wayne 4 Ever – I Tramp Stamp Myself before Someone Else does. I G-M. Frånberg, C. Hällgren & E. Dunkels (red), Invisible Girl. p. 95–101. Umeå: Print & Media. Garland-Thomson, R. (2004). Integrating Disability, Transforming Femi-
nist Theory. I B. Smith och B. Hutchinson (red), Gendering Disability, p. 73–107. London: Rutgers University Press.
Garland-Thomson, R. (2009). Staring. How We Look. New York, NY: Oxford University Press.
Goffman, E. (1986/1963). Stigma. Notes on the management of spoiled identity. New York, NY: Touchstone.
Grosz, E. (1994). Toward a corporeal feminism. Bloomington and India- napolis: Indiana University Press.
Grunewald, K. (2012). Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia. Stockholm: Gothia.
Harpur, P. (2012). Embracing the New Disability Rights Paradigm: The Importance of the Convention on the Rights of Persons with Disabili- ties. Disability & Society, 27(1), p. 1–14.
Heinämaa, S. (1998). Kvinna – natur, produkt, stil? En omprövning av den feministiska vetenskapsfilosofins grunder. Kvinnovetenskaplig tidskrift, (19), s. 33–48.
Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.
Holland, S. (2005). Alternative Femininities: Body, Age and Identity. Oxford: Berg Publishers.
Holm, A-S. (2008). Relationer i skolan. En studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet. Johansson, T. (2006). Makeovermani. Om Dr Phil, plastkirurgi och illu-
Kumari Campbell, F. (2009). Countours of Ableism. The production of disability and abledness. New York: Palgrave Macmillan.
Lykke, N. (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möj- ligheter. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3(2), s. 7–17.
McRobbie, A. (1991). Feminism and youth culture. From ‘Jackie’ to ‘just seventeen’. London: MacMillan.
McRobbie, A. (2007). Top girls? Cultural Studies, 21(4), p. 718–737. Mineur, T. (2013). Skolformens komplexitet – elevers erfarenheter av
skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan. Doktorsavhandling. Örebro universitet.
Moi, T. (2005). Hva er en kvinne? Kjønn og kropp i feministiskk teori. Gjøvik: NordBook AS.
Moser, I. (2000). Against normalization: Subverting Norms of Ability and Disability. Science as Culture, 9(2), p. 201–240.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”– vad betyder det och vad vet vi. Stockholm: Myndigheten för skolutveck- ling, skriftserien Forskning i fokus, 28.
Nirje, B. (2003). Normaliseringsprincipen. Lund: Studentlitteratur. Peuravaara, K. (2013). Theorizing the body: Conceptions of disability,
gender and normality. Disability & Society, 28(3), p. 408–417. Peuravaara, K. (2014). Reflections on collaborative research: to what
extent, and on whose terms? Scandinavian Journal of Disability Research, DOI:10.1080/1517419.2013.859178.
Peuravaara, K. (2015a). ”Som en vanlig tjej”: föreställningar om kropp, funktionalitet och femininitet. Doktorsavhandling. Uppsala univer- sitet.
Peuravaara, K. (2015b). Risky Transitions in an Ableist Environment: The Experience of Frequent Critical Looks. International Review of Sociology, DOI:10.1080/03906701.2015.1017353.
Rosenqvist, J. (2007). Landvinningar på väg mot en skola för alla. Peda- gogisk Forskning i Sverige, 12(2), s.109–118.
Sveningsson Elm, M. (2009). Exploring and Negotiating Femininity: Young Women’s Creation of Style in a Swedish Internet Community. Young, 17, (3), p.241–264.
Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning: elevper- spektiv på delaktighet och utanförskap. Doktorsavhandling. Stock- holms universitet.
Skolverkets lägesbedömning. (2011). Del 1 – Beskrivande data, För- skoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, rapport 363. Hämtad 2014-09-09 från http://www.skolverket. se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_
xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FSearchForm
Traustadóttir, R. (2004). A New Way of Thinking: Exploring the Intersec- tion of Disability and Gender. I K. Kristiansen och R. Traustadóttir (red), Gender and Disability Research in the Nordic Countries (p. 49–71). Lund: Studentlitteratur.
Walmsley, J., & H. Johnsson. (2003). Inclusive research with people with learning disabilities. London: Jessica Kingsley Publishers.
Zarb, G. (1992). On the Road to Damascus: First steps towards changing the relations of Disability Research Production. Disability & Society, 7(2), p.125–138.
Österholm, M. M. (2012). Ett flicklaboratorium i valda bitar. Skeva flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005. Doktorsavhandling. Uppsala universitet. Halmstad: Rosenlarv förlag.
Acknowledgements
Jag vill tacka de unga kvinnor som så generöst har delat med sig av sin tid, sina erfarenheter och upplevelser till mig. Jag vill även tacka redaktörerna för denna antologi och Elisabet Apelmo för givande kommentarer på artikelns innehåll.