Undersökningsområdena utgörs alltså av Sollefteå, Nordingrå och Nordmalings tingslag, vilka har valts utifrån ett flertal kriterier. För det första har före -liggande studie avgränsats till tingslag på landsbygden som alla huvudsakligen var agrara under särskilt den första undersökningsperioden.219 Den främsta anledningen till det är att avhandlingen tar avstamp i forskningsläget och att de flesta befintliga studier som rör Sverige behandlar landsbygden, samt inte minst att Frykmans mörka bild av bondesamhället kontra dem som intagit en annan ståndpunkt är en viktig utgångspunkt. Det hade även kunnat vara relevant att likt Brändström jämföra de ogifta mödrarnas sociala utsatthet på landsbygden med en närliggande stad, men inte minst på grund av en större in- och utflyttning till och från städerna, är det svårare att följa kvinnornas och barnens levnadsöden i städernas kyrkböcker. Sannolikt skulle jämförelse -vis många av de ogifta mödrarna behöva avföras ur studien på grund av att de flyttade ut ur staden i fråga. Som berörts, anses dessutom ensamstående barnlösa kvinnor redan från början ha varit mer utsatta i urbana miljöer på grund av att det i allmänhet rådde ett kvinnoöverskott i de allra flesta städer och att de hade sämre sociala nätverk än på landsbygden. Det bidrog till att det nästan undantagslöst föddes betydligt fler utomäktenskapliga barn i stä
-214SCB 1914, s. 59.
215SCB 1914, s. 59ff. Härvidlag fanns ett samband med att flest utomäktenskapliga spädbarn dog på som-maren.
216SCB 1914, s. 59.
217SCB 1914, s. 70.
218SCB 1914, s. 71.
219Som framkommit blev Sollefteå visserligen stad mitt under avhandlingens andra undersökningsperiod 1917, men tingslaget var fortfarande dominerat av landsbygdsförsamlingar.
Figur 5. Den procentuella andelen utomäktenskapligt födda i tio ångermanländska tingslag norr och söder om Skuleskogen 1796–1859.
Kommentar: Figurens syfte är inte i första hand att illustrera utvecklingen i de enskilda områdena, utan överensstämmelsen mellan Nolaskogsgränsen och hög respektive låg andel utomäktenskapligt födda.
Källor: <http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk/Start>, 2016-11-24, folkmängdstabeller för Ångermanlands församlingar; 1861–70: SCB:s avskrifter av födelseboken för följande församlingar:
Bjurholm, Ed, Graninge, Junsele, Långsele, Multrå, Nordingrå, Nordmaling, Resele, Sollefteå, Ullånger, Vibyggerå, Ådals-Liden.
derna eftersom det som sagt var lättare för särskilt männen att undkomma den sociala kontrollen.220
Som framkom i syftesbeskrivningen gör skillna derna i de utomäktenskapliga födslarnas omfattning också de valda områdena lämpliga för en jämförande
0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,10
1796-1805 1806-1815 1816-1825 1826-1835 1836-1845 1846-1855 1856-1860 1861-1870
Sollefteå (söder) Boteå (söder) Säbrå (söder) Gudmundrå (söder) Ramsele (söder) Nordingrå (söder) Nordmaling (norr) Nätra (norr) Arnäs (norr) Själevad (norr)
220Scott, Tilly & Cohen 1976, s. 465; SCB 1914, s. 30–34, 82–87, Artæus 1992, s. 12f; Nilsson 1992, s. 63 Exempelvis var i Sverige perioden 1811–20 andelen utomäktenskapliga barn mer än fyra gånger så hög i städerna: 21,9 procent, mot 5,2 procent på landsbygden. Skillnaden jämnades ut under andra halvan av 1800-talet, men 1901–10 var det fortfarande dubbelt så vanligt med illegitima födslar i städerna: 20,6 pro-cent, mot 10,3 procent på landsbygden (SCB 1914, s. 88). Andra anledningar som uppgivits för att förklara den högre andelen ”oäktingar” i städerna är att det var gott om yngre ogifta personer och att många var inneboende, samt ”individens större frihet och oberoende”, det vill säga mindre social kontroll (SCB 1914, s. 20f). Det sistnämnda anspelar bland annat på den större inflyttningen till städerna, som innebar att många unga vuxna hade sina anhöriga kvar på landsbygden.
studie av denna typ. Den utomäktenskapliga födelsekvoten var alltså jämförel -se vis hög i Sollefteå, relativt låg i Nordingrå och ovanligt låg i Nordmaling. Dessa skillnader var tämligen konstanta under större delen av 1800-talet och början av 1900-talet (se figur 6 och tabell 1–2). Tar man däremot hänsyn till den totala riskpopulationen och räknar antalet utomäktenskapliga barn per 1000 ogifta kvinnor i fertil ålder, utjäm nas skillnaden mellan Nordingrå och Nordmaling under den andra under sökningsperioden, medan övriga inbördes förhållanden i princip är desamma (se tabell 1–2).221
Ångermanland är för övrigt ett passande landskap just därför att det är ett tydligt exempel på att det även inom ett län eller landskap kunde finnas icke obetydliga variationer i utomäktenskaplighetens omfattning.222Det tycks bland annat bero på att en väl definierad kulturgräns, den så kallade Nolaskogs gränsen, går genom landskapet.223Nolaskogs är Ångermanland norr om Skule skogen, som
221Det anses av många vara ett bättre mått eftersom det inte påverkas av antalet inomäktenskapliga barn.
Visserligen räknades också konstaterade äktenskapsbrott in i statistiken för utomäktenskapliga barn, men som framkommit var deras andel var vanligen försvinnande liten.
222Angående variationer inom Örebro län se Norman 1977, s. 172.
223Om Nolaskogsgränsen se Christer Westerdahl, En kulturgräns Nolaskogs, Örnsköldsvik 1989.
Odaterad karta över Ångermanland av Eric Calwagen (1731–1806), litogra ferad 1833 (Krigsarkivet (KrA), Sverige Topografiska kartor, 0400:10a:022 a–b). Nordmalings tingslag är markerat med rosa i norr vid kusten. Nordingrå tingslag är det ljusgula området vid kusten strax nedanför bildens mitt. Sollefteå tingslag, nordväst om Nordingrå, är också delvis ljusgult på kartan, förutom den nordliga del som bröts ut på 1880-talet och bildade Resele tingslag, vilken är rosamarkerad på kartan.
Figur 6. Den procentuella andelen utomäktenskapligt födda barn i undersökningsområdena 1796–1920.
Kommentar: Siffrorna för 1861–70, 1881–90, 1901–10 och 1915–20 har räknats ut manuellt, därför sak-nas de mellanliggande perioderna. I tabellverket på nätet saksak-nas de båda moderförsamlingarna Sollefteå och Nordingrå. Före 1860 har därför siffrorna för dessa tingslag framräknats utifrån de övriga församling-arna i dessa tingslag.
Källor: 1796–1859: <http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk/Start>, 20161124, folkmängds -tabeller för följande församlingar: Bjurholm, Ed, Graninge, Junsele, Långsele, Multrå, Nordmaling, Resele, Ullånger, Vibyggerå och Ådals-Liden.
1861–70: SCB:s avskrift av födelseboken för följande församlingar: Bjurholm, Ed, Graninge, Junsele, Lång sele, Multrå, Nordingrå, Nordmaling, Resele, Sollefteå, Ullånger, Vibyggerå och Ådals-Liden.
1881–90: SCB:s avskrift av födelseboken för följande församlingar: Bjurholm, Ed, Graninge, Långsele, Multrå, Nordingrå, Nordmaling, Sollefteå, Ullånger och Vibyggerå.
1901–10: SCB 1914, s. 98f.
1915–20: SCB:s avskrift av födelseboken för följande församlingar: Bjurholm, Ed, Graninge, Hörnefors, Långsele, Multrå, Nordingrå, Nordmaling, Sollefteå, Ullånger och Vibyggerå.
0,000 0,020 0,040 0,060 0,080 0,100 0,120 0,140 0,160 0,180 0,200
1796-1805 1806-1815 1816-1825 1826-1835 1836-1845 1846-1855 1856-1860 1861-1870 1871-1880 1881-1890 1891-1900 1901-1910 1911-1914 1915-1920
Sollefteå tingslag Nordingrå tingslag Nordmalings tingslag
Tabell 1. Uppskattat antal levande födda utomäktenskapliga barn per år och 1000 ogifta kvinnor över 15 års ålder utifrån tabellverkets folkmängds tabeller år 1855.
Kommentarer: Talen är uppskattningar där antalet födda utifrån respektive 1860-talskohort delats med tillgänglig statistik på församlingsnivå över antalet ogifta kvinnor i tabellverkets folkmängdstabeller från 1855. Siffrorna för de ogifta i folkmängdstabellerna inkluderar ej änkor, men däremot alla åldrar. I tabell-verket på nätet saknas de båda moderförsamlingarna Sollefteå och Nordingrå, varför siffrorna för dessa tingslag framräknats utifrån övriga församlingarna.
Källor: <http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk/Start>, 2016-11-24; folkmängdstabeller för följande församlingar: Bjurholm, Ed, Graninge, Junsele, Långsele, Multrå, Nordmaling, Resele, Ullånger, Vibyggerå och Ådals-Liden; SCB:s avskrift av födelseboken för följande församlingar: Bjurholm, Ed, Graninge, Junsele, Långsele, Multrå, Nordmaling, Resele, Ullånger, Vibyggerå och Ådals-Liden.
Tabell 2. Uppskattat antal levande födda utomäktenskapliga barn per 1000 ogifta kvinnor och år i åldern 16–45 respektive 20–45 utifrån 1910 års folkräkning.
Kommentarer: Talen är uppskattningar där antalet utomäktenskapligt födda i respektive 1900-talskohort delats med tillgänglig statistik på församlingsnivå över antalet ogifta kvinnor i 1910 års folkräkning. Siff-rorna för de ogifta i folkmängdstabellerna inkluderar ej änkor. Perioden 1901–10 var det exakta talet för kvinnor i åldern 20–45 år i Nordingrå tingslag 29,1 (SCB 1914, s. 27). Denna uppgift saknas för de båda andra tingslagen. Anledningen till att de två närliggande åldersintervallen 16–45 och 20–45 år uppges, är att det förra möjliggör en tämligen adekvat jämförelse med siffrorna från 1855, medan det senare är mer vedertaget. Den stora skillnaden i absoluta tal mellan dessa åldersintervall kommer sig av att åldersgruppen 16–19 år var omfattande bland de ogifta kvinnorna och att de födde få barn. Senare åldersgrupper var decime rade på ett annat sätt på grund av att många kvinnor ingått äktenskap.
Källor: SCB:s avskrift av födelseboken för följande församlingar: Bjurholm, Ed, Graninge, Hörnefors, Lång sele, Multrå, Nordingrå, Nordmaling, Sollefteå, Ullånger och Vibyggerå; RA, depån i Arninge (RAA), SCB:s arkiv, Befolkningsstatistik till 1910 års folkräkning, HIb:5 (arbetstabeller ang. ålder, kön och civil -stånd för följande församlingar/områden: Ed, Graninge, Långsele, Multrå, Kungl. Norrlands Trängkår i Sollefteå, Sollefteå köping, Sollefteå socken, Nordingrå, Ullånger, Vibyggerå, Bjurholm och Nordmaling).
Område Födda barn per
1000 ogifta kvinnor/år Sollefteå tingslag 1863–65
exkl. moderförsamlingen
26,5
Nordingrå tingslag 1860–69 exkl. moderförsamlingen
17,1
Nordmalings tingslag 1860–69 12,1
Område 16-45 år 20-45 år
Sollefteå tingslag 1915-20 31,4 84,9
Nordingrå tingslag 1911-24 12,1 32,3
Nordmalings tingslag 1913-22 12,5 34,8
är belägen några mil söder om Örnsköldsvik. Figur 5 åskåd liggör förändringar i den procentuella andelen utomäktenskapligt födda i de flesta ångermanländska tingslag under perioden 1796–1859 och visar att det generellt föddes fler utom -äktenskapliga barn söder om Skuleskogen.224Det är särskilt tydligt sedan en allmän ökning av de dittills relativt få utomäktenskapliga födslarna inleddes från och med åren kring 1840. Härvidlag fanns uppenbarligen ett samband med den proletarisering av bonde befolkningen i Västernorrlands län som tog fart under 1830-talet.225Vid 1800-talets början uppvisade de flesta tingslagen låga tal. Då var ungefär 2–4 procent illegitima barn av samtliga födda en vanlig andel. Även vid den tiden föddes det emellertid i allmänhet fler utomäktenskapliga barn söder om Skuleskogen i tingslag som Gudmundrå, Sollefteå och Säbrå. Undan-taget är Nordingrå tingslag, som ligger rakt söder om Skuleskogen och påminde mer om norra Ångermanland både före och efter 1840 (se den lilastreckade kur-van i figur 5). Beträffande Nolaskogsgränsen talar man för övrigt om en gränszon
”från området strax norr om Ådalen till och med Arnäs och Grundsunda socken i norr”.226Nordingrå tingslag ligger i södra delen av denna gränszon, medan Nordmaling och Sollefteå i sin helhet ligger norr respek tive söder om den. Även deras geografiska läge gör dem således lämpliga som undersökningsområden, eftersom Nolaskogsgränsen i stora drag sammanfaller med skillnaderna i antalet utom äktenskapliga födslar.
Religiositeten och den socioekonomiska strukturen
Som nämndes i syftesbeskrivningen är religiositeten och den socioekonom -iska strukturen två av de viktigaste oberoende variabler som kan antas ha påverkat såväl de ogifta mödrarnas sociala utsatthet som antalet illegitima barn. Härvidlag finns alltså konstaterade skillnader mellan områdena som är i linje med de utomäktenskapliga födelsetalen, vilket också det motiverar valet av områden.
För att citera historiedemografen Stefan Warg kan det beträffande utom äkten skaplighet ”antas att såväl variationer i frekvens som orsakerna till feno menet varierade beroende på kulturell kontext och ekonomiska förhållan -den”.227I linje med vad Brändström, Edvinsson och Rogers hävdat bör detta i
224Som framkommit i en tidigare not hörde enligt Gustaf Sundbärg hela Ångermanland i slutet av 1800-talet till samma demografiska huvudområde, nämligen Nordsverige, som enligt honom som sagt känne tecknades av hög inomäktenskaplig fruktsamhet och få utomäktenskapliga födslar. Det sistnämnda påståendet stämmer således dåligt in på södra Ångermanland, varför gränsen till Östsverige, som Sundbärg placerat vid landskapsgränsen till Medelpad skulle kunna flyttas ett antal mil norrut om enbart illegitima födslar beaktas. Östsverige hade nämligen en mycket hög andel utomäktenskapliga födslar (Sundbärg 1910, s. 5f).
225 Merike Fridholm, Maths Isacson & Lars Magnusson, Industrialismens rötter: om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Stockholm 1976, s. 40.
226Westerdahl 1989, s. 11.
227Stefan Warg, ”Synd eller sedvänja: Barnafödande och familjebildning i en norrbottnisk industrimiljö vid sekelskiftet 1900”, i Brändström, Edvinsson, Ericsson & Sköld 2004, s. 209.
så fall även ha påverkat hur de ogifta mödrarna blev behandlade i lokalsam -hället.228Religio siteten antas i denna studie vara en viktig del av den kulturella kontexten. Detsamma gäller olika socialgruppers syn på utomäktenskaplighet och i det sammanhanget är det extra relevant att betona de självägande bön -derna, vars syn på ogifta mödrar i hög grad bör ha haft rötterna i sådant som arv, egendoms överföring och bondehushållets struktur.
Religionens återhållande verkan på de utomäktenskapliga födslarna betonas inte minst av statistikern Hannes Hyrenius i Studier rörande den utomäkten skapliga fruktsamhetens variationer från 1941, där han visar på tydliga sam -band mellan religionens betydelse i ett område och de utomäktenskapliga fruktsamhetstalen under tidigt 1900-tal. Som även framkommit ovan var då starkt religiöst präglade områden som Småland, Västergötland, Västkusten och norra Norrlands kustland inklusive Västerbottens län också områden med låg utomäktenskaplig fruktsamhet.229
Till det religiösa norra Norrlands kustland hörde bland annat Nordmalings tingslag. Området därifrån längs kusten och norrut till Råneå i Norrbotten var enligt Hyrenius ”kyrkligt organiserat sedan medeltiden” och ”det s.k. läseriet och den evangelisk-lutherska väckelsen under 1800-talet [hade] utövat ett mycket stort religiöst och sedligt inflytande”.230I det forna Nordmalings tingslag finns än idag många missionshus i byarna, och på 1800-talet var exempelvis väckelserörelsen ”Jakob Jansarna” aktiv i Nordmalings församling.231
Södra Norrland, dit Hyrenius räknade hela Västernorrlands län, hade där -emot med ett par undantag en mycket hög utomäktenskaplig fruktsamhet.
Ett av undantagen var enligt honom kustlandet ner till Nätra söder om Örnskölds vik, som utgjorde en förlängning av det ovan beskrivna starkt religiöst präglade området.232För övrigt sammanfaller den nämnda kultur -gränsen Nolaskogs också i stort sett med denna gräns till det inte lika fromma södra Ångermanland. Hyrenius har dock förbisett att även Nordingrå tingslag, som gränsar till Nätra, borde räknas till det mer kyrkliga området. Enligt nationalekonomen Sven Rydenfelt tillhörde på 1950-talet Nordingrå och
228Brändström, Edvinsson & Rogers 2002, s. 33.
229Hannes Hyrenius, Studier rörande den utomäktenskapliga fruktsamhetens variationer, Lund 1941, s. 10, 17. Beträffande mellersta Götaland hade Hyrenius också vid tiden för sin undersökning varit i kontakt med lokala präster som samstämmigt delade hans uppfattning om ett samband mellan ”religiositet ock kyrk-lighet i olika former” och frekvensen utomäktenskapliga födslar (Hyrenius 1941, s. 65).
230Hyrenius 1941, s. 49.
231Adolf Råde, Nordmalings kyrka och församling: minnesskrift vid Nordmalings kyrkas restauration år 1950, Härnösand 1951, s. 116–25.
232Hyrenius 1941, s. 53. Om norra Ångermanland åberopar han en skrivelse från stiftsadjunkten G. Risberg, Härnösand i vilken denne enligt ett refererat citat skriver: ”Dess fromhetstyp hör samman med Västerbot-ten. Det är den kyrkligaste bygden i Ångermanland. 1800-talets väckelserörelser fingo tidigt fäste här, och den kyrkliga seden är stark”.
Vibyggerå – som även ingår i tingslaget – Västernorrlands ”vitaste kommuner”, med en hög kyrksamhet och många nattvardsgäster.233I Nordingrås grann -församling Nora ledde den kända prästen Pehr Brandell (1781–1841) en väckelse i början av 1800talet, som högst sannolikt även påverkade Nordingrå -bygden i betydande grad.234Sollefteå tingslag var däremot, enligt antropologen Bertil Lundman på 1940talet, ovanligt opåverkat av religion, utan livlig akti -vitet från vare sig stats- eller frikyrkor.235Lundmans beskrivning, låt vara att den i likhet med Hyrenius påståenden, är av sent datum, skulle alltså kunna tjäna som en delförklaring till den höga andelen utomäktenskapligt födda barn i Sollefteå. Det motsatta kan sägas om det som är känt om religiositeten i Nordingrå och Nordmaling.
Den socioekonomiska strukturen i de tre här aktuella tingslagen var i flera avseenden likartad, men en tydlig skillnad gentemot de andra båda tingslagen är att det under båda undersökningsperioderna fanns en mindre andel själv -ägande bönder och en något större underklass (undre skikt) bestående av arbetare, torpare och obesuttna i Sollefteå.236Särskilt i början av 1900-talet fanns också i Sollefteå ett större industriellt inslag och fler arbetare, liksom en större servicesektor (för specifik yrkesstatistik se kapitel 2, sid. 69ff). Dessa skillnader gentemot de andra områdena är således i linje med de ovan refe -re r ade förklaringarna beträffande de utomäktenskapliga födslarnas omfatt ning som framkom i SCB-undersökningen från 1910-talet (se ovan sid 29ff). Såväl den jämförelsevis låga andelen bönder som den högre graden av industria -lisering torde i likhet med den mindre fromma religiositeten i icke obetydlig utsträck ning förklara att det var betydligt vanligare med utomäktenskapliga födslar i Sollefteå tingslag, varför man i utgångsläget borde kunna förvänta sig en mer accepterande attityd gentemot fenomenet än i Nordingrå och Nordmaling. Det som är känt om dessa variabler korresponderar således täm -ligen väl med de utomäktenskapliga födslarnas omfattning.
Som berörts sammanföll de områden i landet där det kan antas att religionen verkat återhållande på de utomäktenskapliga födslarna intressant nog med platser där det var gott om självägande bönder med små jordbruk och där det fanns relativt få obesuttna. Det är tydligt från och med att de illegitima barnen började öka i slutet av 1700-talet och ända in på 1900-talet. Exempel på sådana områden är som sagt Jönköpings, Älvsborgs och Kronobergs län.237Om det sambandet skriver Ann-Sofie Ohlander:
233Sven Rydenfelt, Kommunismen i Sverige: en samhällsvetenskaplig studie, Lund 1954, s. 193.
234Se t.ex. Gunnar Wikmark, Pehr Brandell och läseriet i Ångermanland under förra hälften av 1800-talet, Stockholm 1952, kapitel XII–XIII; Leonard Bygdén, Härnösands stifts herdaminne. Del 2, Uppsala 1923, s. 330ff. Brandell var även komminister i Ullånger 1838–41.
235Bertil Lundman, Sveriges religiösa geografi, Lund 1942, s. 20.
236<http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk?Next=SearchPage>, 2016-11-24.
237 SCB 1914, s. 28, 31, 82–88.
238Ohlander 1985, s. 103f.
239SCB, 1914 s. 25.
Dessa områden är samtidigt präglade av religiösa rörelser med krav på stark social kontroll – schartauanism, läseri, väckelserörelser och senare frikyrklig het. Den religiösa strukturen stöder här alldeles uppenbart den ekonomiska och sociala; de förhärskande varianterna av kyrklighet och frikyrklighet bidrog verksamt till att på olika områden upprätthålla den sociala kontroll som var en nödvändighet för bevarandet av familjens ställning som fundamental eko no m isk och social enhet.238
I sådana områden kan alltså antas att även den socioekonomiska strukturen höll nere antalet utomäktenskapligt födda barn och att normer utvecklades vilka i högre utsträckning än på andra håll verkade straffande mot de norm bryt -erskor som fått barn utan att vara gifta. Utifrån detta resonemang blir det extra intressant att undersöka om de skilda förutsättningarna mellan främst Sollefteå och de andra båda tingslagen, både vad gäller religiositeten och närings struk -turen, också kommer till uttryck genom de ogifta mödrarnas sociala utsatt het.
Trots de olika förutsättningarna är områdena ändå lämpliga för en jämförelse på grund av den geografiska närheten. Därigenom finns vissa grundläggande likheter, som gör att man kan undersöka olika variabler utan att hänsyn måste tas till alltför stora skillnader i de studerade tingslagens karaktär.
Det finns dock naturligtvis inte något givet samband mellan de konstaterade skillnaderna beträffande religiositeten och den socioekonomiska strukturen och hur socialt utsatta de ogifta mödrarna var. Inte minst beror det på att utomäktenskaplighet var ett sammansatt fenomen vars omfång var beroende av ett flertal faktorer. Många av de faktorer som påverkade de utomäktenskap -liga födslarna är svåra att mäta och i SCB-undersökningen från 1910-talet konstaterades att de illegitima födslarna var beroende av ”ett konglomerat av sinsemellan rätt skiljaktiga företeelser”239. Omständigheterna under vilka barnen blev till kunde variera avsevärt. Det kunde handla om allt från en lösare förbindelse, där kvinnan inte ens visste vad mannen hette, till att barnets föräldrar gifte sig dagen efter dess födelse. Ytterst berodde antalet utomäkten -skapliga barn dels på graden av sexuell aktivitet bland ogifta personer och dels på benägenheten för barnets föräldrar att gifta sig innan födseln, om en ogift kvinna blivit gravid. Samtliga barn vars föräldrar inte hade legaliserat förbindel -sen vid dess födelse räknades nämligen som ”oäkta” i statistiken.