Sammanlagt nedkom 288 ogifta kvinnor under denna undersökningsperiod med minst ett utomäktenskapligt barn i de tre studerade tingslagen (jfr tabell 64, bilaga 1a). De har samtliga följts upp manuellt i kyrkböckerna. För att få ett jämförbart material har dock ett varierande antal fall filtrerats bort när underlagen för de olika faktorer som undersöks tagits fram. Det är relevansen för kvinnornas sociala utsatthet inom undersökningsområdena som styrt vilka fall som ska inkluderas. Undersökningen utgår dock i första hand från dem vars tillvaro som ogifta mödrar tog sin början inom respektive område under de aktuella åren, vilka förts till var sin huvudkohort.40
Tabell 9. Giftermålsmönster under fertil ålder för ogifta mödrar som nedkom med sitt första utomäktenskapliga barn inom undersökningsområdet de angiv na åren.
Kommentar: Osäkra fall (borttappade i kyrkböckerna), samt änkor, äktenskapsbryterskor och de som avled före 45 års ålder är inte medtagna. Se tabell 64, bilaga 1a, för den kompletta populationen ogifta mödrar.
Källor: Husförhörslängder för följande församlingar: Bjurholm, Ed, Graninge, Långsele, Junsele, Multrå, Nordmaling, Nordingrå, Resele, Sollefteå, Ullånger, Vibyggerå, Ådals-Liden, med flera församlingar. Se tabell 64, bilaga 1a, beträffande till vilka församlingar flyttningar utanför respektive tingslag följts upp.
Gift med/ogift Sollefteå
Tingslag 1863–65
Nordingrå Tingslag 1860–69
Nordmalings Tingslag 1860–69
Sammanlagt
1. GIFT: med en far till ett eller flera
utomäktenskapliga barn (legitimering) 9 (15%) 17 (30%) 12 (21%) 38 (22%) 2. GIFT: gravid vid vigseln med en man
hon inte tidigare hade barn med 14 (23%) 6 (11%) 10 (17%) 30 (17%) 3. GIFT: med stor säkerhet med en man
hon inte blivit gravid med före vigseln
22 (37%) 12 (21%) 18 (31%) 52 (30%)
4. OGIFT: under fertil ålder (till 45 år) 15 (25%) 22 (39%) 18 (31%) 55 (31%)
Andel gifta kategori 1-4 45/60 (75%) 35/57 (61%) 40/58 (69%) 120/175 (69%)
5. UTFLYTTAD ur tingslaget under fertil ålder
9 16 7 32
Totalt antal fall 69 73 65 207
39I Sollefteå gick det år 1880 121 ogifta män i åldern 15–45 år på 100 kvinnor, i Nordingrå 133 män på 100 kvinnor och i Nordmaling 102 män på 100 kvinnor (< https://sok.riksarkivet.se/folkrakningar>, 2016-05-04, 1880 års folkräkning).
40Se tabell 64, bilaga 1a, för uppgift om de olika bortfallsgruppernas storlek.
Giftermålsmönstren för kvinnorna i respektive huvudkohort presenteras i tabell 9 och får sägas vara tämligen likartade. I alla tre områden gifte sig en tydlig majoritet av dem som stannade i tingslaget under sin fertila ålder.41 Högst var vigselfrekvensen i Sollefteå där tre av fyra ingick äktenskap. Den var dock bara obetydligt lägre i Nordmaling där ungefär 7 av 10 ”blev gifta”, medan det i Nordingrå handlade om 6 av 10. Vigselfrekvensen är således i samtliga områden högre än för mödrar till barn födda 1889 i hela riket, av vilka, som vi sett, knappt 40 procent av de som bodde på landsbygden gifte sig.42 Resul-taten i denna studie är därmed i linje med de i forskningsläget refererade svenska studierna från agrara miljöer av ett flertal forskare, vilka alla konsta-terat att de flesta ogifta mödrar så småningom gifte sig med antingen barnets far eller med en annan man.43Det förefaller således även vara giltigt för 1860-och 1870-talens ångermanländska landsbygd.
Ingen av dessa forskare undersöker däremot närmare vilken relation kvinnan hade till den man hon gifte sig med.44Som berördes i samband med avgräns -ningarna i kapitel 1 var dock utomäktenskaplighet ett mångfacetterat fenomen som innefattar allt från den lösaste förbindelse till att barnets föräldrar gifte sig tätt inpå födseln efter att båda parter hela tiden hade avsett att ingå äkten skap. När de ogifta mödrarnas sociala utsatthet analyseras med hjälp av gifter måls mönster, bör man därför, så långt det är möjligt, ta i beaktande vilket för -hållande kvinnan hade till barnafadern. Per Bolin-Hort har exempelvis gjort en grov indelning i sex olika typer av ”sociala relationer” under vilka barnet kunde ha blivit till.45
Vid en analys av en ogift mors möjligheter på äktenskapsmarknaden bör det för det första tas hänsyn till om förekomsten av ett med den blivande maken gemensamt barn kan ha haft betydelse för äktenskapets ingående, något som mig veterligen inte gjorts tidigare i en akademisk svensk studie. Det har själv -klart relevans hur stor andel av de ogifta mödrarnas äktenskap som innebar att hennes tidigare utomäktenskapliga sexuella relation i praktiken skulle komma att betecknas som föräktenskaplig. Var maken far till minst ett av kvinnans utomäktenskapliga barn kan det naturligtvis ha varit en viktig anled -ning till att han gifte sig med henne och det är också möjligt att hennes utsikt
41Som diskuterats i metodavsnittet inberäknas i huvudkohorterna också kvinnor som flyttade ut från området och återkom inom 2 år.
42SCB 1916, s. 14, 29, 104ff.
43Carlsson 1977, s. 93; Brändström 1997, s. 13ff; Håkanson 1999, s. 79f; Eriksson (Karth) & Rogers 1978, s. 119.
44Håkanson har visserligen dokumenterat de kända fäderna, men gör ingen poäng av legitimerings -frekvensen (Håkanson 1999, s. 84f).
45Hans indelning är: ett förlovat par som sköt upp vigseln, ett stabilt samboförhållande, ett varaktigt för-hållande som bröts innan giftermål kom till stånd, en man med överordnad social ställning som utnyttjade en kvinnas beroendeställning, en tillfällig sexuell kontakt, samt prostitution (Bolin-Hort 1998, s. 24).
Det finns naturligtvis också andra varianter, exempelvis en lös förbindelse som ändå så småningom utmynnande i äktenskap och olika former av sexuellt tvång.
att ingå äktenskap i stor utsträckning kan ha varit begränsad till honom. Vid ett sådant giftermål fick barnet legal status och kom därefter i juridisk mening vad gäller arv med mera att betraktas som inomäktenskapligt, varför det, som framkommit ovan, kallades för legitimering.46I likhet med Allan Sandström (se kapitel 2, sid. 80) har Orvar Löfgren framhållit att det är viktigt att skilja på utom- och föräktenskapliga relationer.47 Om äktenskapet var överens -kommet och endast uppskjutet något år eller två, så säger naturligtvis ett sådant fall inte så mycket om en ogifts mor sociala utsatthet. Eller som Löfgren skriver:
”det innebar ingen större olycka att få ett barn före äktenskapet – bara man legaliserade förbindelsen genom giftermål”.48
I de nämnda svenska studierna har det antagligen i många fall inte varit möjligt att med någon säkerhet utreda om ett giftermål innebar att ett utom äkten -skapligt barn fick legal status.49Det är beroende av källäget då dessa under sök -ningar helt eller delvis täcker tidigare perioder, då kvalitén på kyrk bok föringen var sämre än på 1860-talet och det ofta inte fördes in i husför hörs längden om kvinnans make var far till hennes före äktenskapet födda barn eller inte. I före liggande undersökning har dock en sådan närundersökning om kvinnans för -hållande till maken varit möjlig. De gifta kvinnorna har därför delats in i tre olika kategorier beroende på deras för hållande till den man de ingick äktenskap med (se tabell 9). Närmast följer ett avsnitt vardera för var och en av dessa kategorier, där det vidare utvecklas vad som kan utläsas om den sociala utsatt -heten med hjälp av giftermåls mönstren.
Legitimeringar
De som legitimerade ett utomäktenskapligt barn genom äktenskap med barna -fadern har förts till kategori 1. Legitimering kan grovt sett handla om två saker.
Dels att det utomäktenskapliga barnets föräldrar hade kommit överens om att ingå äktenskap och inlett samlivet, men att vigseln av olika anledningar kom att skjutas upp till efter barnets födelse. I sådana fall handlade det ofta om för-sörjning. Det vill säga att mannen kanske var ung och obesutten och inte ansåg sig kunna försörja en familj vid den tidpunkt då barnet föddes.50Var omstän-digheterna sådana var det inte helt ovanligt att vigseln dröjde i flera år och i sådana fall hade den sociala kontrollen kanske inte någon större betydelse för
461734 års lag, GB 5:1.
47Löfgren 1969, s. 37. Med föräktenskapliga sexuella förbindelser avses som sagt i allmänhet de fall där barnet föddes för tidigt för att kunna vara avlat efter bröllopet, men där parterna hunnit ingå äktenskap under graviditeten. Termen kan dock även vara relevant att använda för de fall där föräldrarna till ett utom äktenskapligt barn gifte sig med varandra.
48Löfgren 1969, s. 37. Se även Norman 1977, s. 171.
49För resonemang om hur säkra man kan vara på faderskapen till utomäktenskapliga barn vars mödrar så småningom gifte sig se metodavsnittet i kapitel 1, sid 52f.
50Se SOU 1938:57, Befolkningskommissions slutbetänkande, s. 122; Hyrenius 1941, s. 74; SCB 1914, s.
14; Christer Lundh, Swedish Marriages. Customs, Legislation and Demography in the Eighteenth and Nineteenth Centuries, Lund 2003b, s. 13. Se även Scott, Tilly & Cohen 1976, s. 470.
att skynda på äktenskapet.51Ibland gifte man sig emellertid kort efter barnets födelse. Nybyggardottern Brita Greta Persdotter från Nyholm i Bjurholms för-samling blev t.ex. ogift mor till dottern Anna Carolina den 20/3 1868. Hon bodde då hemma hos sina föräldrar, men står i födelseboken noterad som fäs-tekvinna till sin blivande make. Det sistnämnda berodde uppenbarligen på att lysning hade tagits ut tre och en halv vecka innan födseln. Bröllopet stod sedan drygt tre veckor efter dotterns födelse den 13/4.52Orvar Löfgren har betonat att ett bondbröllop kunde vara kostsamt och att det var vanligt att man sköt upp det ”till någon av arbetsårets lugna perioder”. Då kunde det ibland inträffa att barnet hann födas innan vigseln trots att det inte varit avsikten.53
Dels kunde också beslutet att ingå äktenskap ha ett mer eller mindre direkt samband med graviditeten och barnet. Det vill säga att äktenskapet var en konse kvens av graviditeten och därmed resultatet av en lösare förbindelse, där i varje fall inte den ena parten haft giftermål i åtanke.54Påtvingade äkten skap som ingicks på grund av en graviditet, trots att varken mannen eller kvin nan haft för avsikt att gifta sig, benämns på engelska populärt shotgun marri a ges.
Om bara ena parten hade äktenskap i åtanke kallas de av t.ex. Peter Laslett för spouse entrapment marriages.55Båda dessa typer av äktenskap bygger på att social kontroll utövad av omgivningen i närmiljön haft betydelse och den senare typen kan alltså beskrivas som en äktenskapsstrategi.56 Ofta gällde påtryck -ningarna att mannen skulle ta sitt ansvar och legalisera förbindel sen.
Orsakerna bakom ett giftermål i efterhand med barnafadern kan man dock utifrån det befintliga källmaterialet i princip bara indirekt sluta sig till utifrån de mönster som kan skönjas. Den högsta benägenheten till legitimering fanns i Nordingrå, där knappt var tredje kvinna i huvudkohorten gifte sig med en barna fader, jämfört med var femte i Nordmaling och var sjunde i Sollefteå.57 Att döma av SCB:s undersökning av illegitima barn födda år 1889, av vilka 24 procent av de som bodde på landsbygden legitimerades, var en knapp tredjedel antagligen relativt högt.58Samtidigt var den totala vigselfrekvensen lägst i
51Naturligtvis förekom det inte så sällan att vigseln ändå uteblev. Det kunde grovt sett bero på allt från att mannen falskeligen lovat äktenskap till att känslorna paret emellan falnade, alternativt att den eko -nomiska situationen förblev svår, eller att antingen mannen eller kvinnan avled.
52HLA, Bjurholms kyrkoarkiv, AI:7a (1865–74), s. 195, 206, 216; C:4 (1862–95), s. 32; EI:1 (1862–85).
53Löfgren 1969, s. 37. Se även Hans Marks, ”On the Art of Differentiating: Proletarianization and Illegi -timacy in Northern Sweden, 1850–1930”, i Social Science History, Vol. 18, No. 1 1994, s. 114.
54Van Bavel 2001, s. 469f.
55Se t.ex. Laslett 1980a, s. 8.
56I sin studie av Rothiemays församling i Skottland finner Andrew Blaikie att det var vanligare att de som redan var ogifta mödrar var gravida vid altaret än brudar som inte fött ett utomäktenskapligt barn. Det tar han som ett tecken på en äktenskapsstrategi från kvinnornas sida, eftersom det ”demonstrates a readiness to conceive, given favourable nuptial conditions” (Blaikie 1993, s. 107f).
57Av det totala antalet ingångna äktenskap i Nordingrå innebar ungefär hälften, eller 17 av 35 en legitimering.
I Nordmaling var motsvarande tal 12 av 30, medan det i Sollefteå rörde sig om endast vart femte, eller 9 av 45 vigslar (se tabell 9).
58 SCB 1916, s. 15. Som framgick av forskningsläget legitimerades 17 % av de utomäktenskapliga barn som föddes i Västernorrlands län år 1889.
59De allra flesta legitimeringar innefattade förstfödda utomäktenskapliga barn även om de blivande makar -na ibland hade hunnit få fler barn. Till antalet rörde det sig om 8 av 9 i Sollefteå, 15 av 17 i Nordingrå och 9 av 12 i Nordmaling.
60I denna kategori ingår för övrigt kvinnor som var gravida vid vigseln oavsett hur många utomäkten-skapliga barn de dessförinnan hade fött.
61 Peter Laslett, ”Introduction: comparing illegitimacy over time and between cultures”, i Laslett, Oosterveen
& Smith (red.) 1980a, s. 8. Som Laslett också antyder, kan givetvis även män ha gjort kvinnor gravida i syfte att få till stånd ett äktenskap som annars kanske inte blivit av (exempelvis på grund av motstånd från kvin-nans föräldrar). Det resonemanget antas dock här inte vara relevant eftersom kvinnorna tidigare fött barn utanför äktenskapet, vilket bör ha haft negativa implikationer på giftermålsmöjligheterna (jfr det senare citatet från George Alter på sid. 111). Det hade däremot varit relevant om föräkten skapliga konceptioner i allmänhet studerats.
62Alter 1988, s. 120.
63Bland bönder och högre klasser föregicks äktenskapet vanligen av en noggrann ekonomisk överenskom-melse mellan kvinnans giftoman och den blivande maken eller hans släkt, och man ansåg ofta att det var viktigt att den som giftes bort behöll sin ekonomiska status (Se t.ex. Löfgren 1969. s. 25; Ohlander 1985, s. 103; Lindstedt Cronberg 1997, s. 184ff; Bruzelius 1976 (1876), s. 34f; Wigström 1985 (1891), s. 27f.
Nordingrå, vilket indikerar en mer utsatt position för de kvinnor som övergavs av barnafadern. Den högre legitimeringsfrekvensen kan å andra sidan tyda på en relativt väl fungerande social kontroll beträffande att mannen skulle ta sitt ansvar och legalisera förbindelsen, även om denna kontroll långt ifrån funge -rade fullt ut. Detta resonemang kommer att utvecklas ytterligare i avsnittet om kvinnornas släktnätverk. Alla legitimeringar utom några få i respektive område gällde förstfödda utomäktenskapliga barn, vilket tyder på att barna -fader nummer två inte utsattes för samma tryck att legalisera förbindelsen.59 Gravid vid vigseln
De ogifta mödrar som var gravida med maken när de stod brud, och som tidigare hade barn med en annan man, har förts till den andra kategorin i tabell 9.60 I dessa fall hade samlivet med brudgummen bevisligen inletts i förväg och kvin-nan hade därmed tagit risken att återigen bli ogift mor. Precis som vad gäller legitimeringarna måste därför antas att ett gemensamt barn i många av dessa fall hade betydelse för äktenskapets tillkomst. I varje fall en del av dessa äkten-skap skulle kunna betraktas som the spouse entrapment type, vilket vad denna kategori beträffar bygger på ett antagande om att graviditeten ska ha varit ett medel för kvinnan för att förmå mannen att gifta sig med henne.61
Eller som den amerikanske familjehistorikern George Alter uttrycker det i sin 1800-tals undersökning av den belgiska staden Verviers:
A woman’s goal was marriage, but the risk of becoming an unwed mother had to be weighed against the risk of remaining a spinster. If she were to agree to her partner’s demand for sexual intimacy, she could perhaps strengthen their relationship and increase the likelihood that they would marry. On the other hand, she risked con-ceiving a child and becoming an unwed mother.62
Detta resonemang är främst relevant för de grupper där ingen nämnvärd egen-domsöverföring i samband med giftermålet ägde rum.63I likhet med andra
stu-dier av utomäktenskaplighet var de flesta kvinnorna och männen som ingår i denna undersökning också sprungna ur de lägre klasserna (se avsnittet om kvinnornas sociala tillhörighet nedan, sid. 143ff).64Å andra sidan behöver inte dylika föräktenskapliga konceptioner bland mindre bemedlade alltid ha varit ett stort risktagande för kvinnan, utan de kan ha varit en del av traktens frie-rikultur att samlivet inleddes efter att äktenskapslöfte avgivits (jfr avsnittet i kapitel 2 om frierier, sid 78ff). I ovanstående citat talar Alter dock i första hand om kvinnor som ännu inte hade barn och för en ogift mor bör rimligen det risktagande som han beskriver ha varit större än för övriga kvinnor. Som vi har sett var det ju också få som legitimerade ett ej förstfött barn, vilket antyder en större risk för den som redan var ogift mor att råka ut för exempelvis ett falskt äktenskapslöfte och bli ensam med två utomäktenskapliga barn efter att på nytt ha inlett samlivet i förväg.65Även detta dilemma behandlas av Alter:
Once a woman has had a sexual relationship in a courtship that failed to result in marriage, the sexual bargaining in later courting becomes even more difficult. Her subsequent partners will expect sexual intercourse earlier in the relationship, and they will be less likely to interpret sexual activity as a sign of commitment. 66
Om denna typ av utsatthet var omfattande bör ett betyande antal av de var-aktigt ogifta mödrarna ha fött minst två utomäktenskapliga barn och blivit repeaters. Antalet varaktigt ogifta repeaters bör åtminstone ha varit relativt många i förhållande till dem som var gravida vid vigseln. Som framgår av tabell 9 (kategori 2) var det vanligast i Sollefteå att ogifta mödrar som ingick äkten-skap var gravida när de stod brud. Där hörde ungefär var fjärde kvinna till denna kategori.67Relativt sett var det dubbelt så vanligt som i Nordingrå, medan Nordmaling låg mitt emellan de andra båda tingslagen. För att komma åt den utsatthet i detta avseende som Alter beskriver, behöver vi dock alltså veta hur många av de varaktigt ogifta (kategori 4 i tabell 9) som födde mer än ett barn, samt även hur många av de övriga (kategori 1 och 3) som blivit övergivna av två män innan de gifte sig. På så sätt erhålls uppgift om hur stor andel som undgick att bli repeaters av dem som blivit gravida en andra gång med en man som inte var far till hennes första barn. Eller med andra ord hur många av dem som gifte sig innan det andra barnet föddes.68En sådan analys avslöjar klara
64I Nordmaling utgjorde dock underklasskvinnorna endast ungefär hälften av kvinnorna i huvudkohor-terna (jfr tabell 18a nedan, sid. 144). För exempel på andra studier där de flesta ogifta mödrar konstaterats ha sin hemvist i de lägre klasserna se t.ex. Brändström 1997, s. 18; Håkanson 1999, s. 70ff, 86ff; Carlsson 1977, s. 93; Norman 1977, s. 179f; Haavet 1982, s. 125.
65Noga räknat rör det sig om en kvinna i Sollefteå och två i Nordingrå som i efterhand legitimerade ett utomäktenskapligt barn utan att legitimeringen innefattade hennes förstfödda ”oäkting”.
66Alter 1988, s. 118.
67Dessa tal är exklusive de som legitimerade ett tidigare fött barn (kategori 1).
68I de fall där fadern till det första barnet är okänd har antagits att kvinnan fått barnen med två olika män. Som framgick av metodavsnittet brukar det rätta förhållandet framgå om barnets föräldrar gifte sig.
likheter mellan områdena. Mellan 25–30 procent av dem som blivit gravida på nytt gifte sig med barnafadern innan de hann bli ogifta mödrar för andra gången.69Mycket tyder på att hoppet om äktenskap för kvinnor som hade en
”oäkting” och blev gravida på nytt i hög grad var begränsade till att förmå barna fadern att gifta sig med henne innan det andra barnet föddes. I linje med det senare citatet från Alter förefaller det alltså ha varit ett stort vågspel att riskera en andra graviditet för en ogift moder som önskade äktenskap och inte på goda grunder var säker på mannens intentioner. Som behandlas ytterligare nedan i avsnittet om antal barns betydelse minskade även möjligheterna till äktenskap med någon annan än barnafadern i takt med att barnaskaran utök -ades (se vidare avsnittet om antal barn nedan, sid. 116). Noteras bör dock även att det, särskilt i Sollefteå, fanns några kvinnor som var gravida för minst tredje gången när de gifte sig med barnafadern, vilket kan vara ett tecken på en jäm-förelsevis mindre utsatthet.70Däremot var det alltså ytterst få som legitimerade ett icke förstfött utomäktenskapligt barn.
Gift utan att ett gemensamt barn hade betydelse
Angående de båda hittills behandlade typerna av äktenskap kan alltså ett gemensamt barn ha spelat en central roll för äktenskapets tillkomst. De säger därför inte nödvändigtvis så mycket om den sociala utsattheten och hur den påverkade möjligheterna till giftermål.71Ytterligare ett antal kvinnor i respek-tive område gifte sig med en man de inte avlat barn med.72Självklart kan sam-livet även i en del av dessa fall ha inletts i förväg utan att leda till en graviditet, men det är i vilket fall som helst bortom allt tvivel att ett gemensamt barn inte haft betydelse för dessa giftermål. De har därför förts till en tredje kategori (kategori 3 i tabell 9), vilken av allt att döma är den som säger mest om
Angående de båda hittills behandlade typerna av äktenskap kan alltså ett gemensamt barn ha spelat en central roll för äktenskapets tillkomst. De säger därför inte nödvändigtvis så mycket om den sociala utsattheten och hur den påverkade möjligheterna till giftermål.71Ytterligare ett antal kvinnor i respek-tive område gifte sig med en man de inte avlat barn med.72Självklart kan sam-livet även i en del av dessa fall ha inletts i förväg utan att leda till en graviditet, men det är i vilket fall som helst bortom allt tvivel att ett gemensamt barn inte haft betydelse för dessa giftermål. De har därför förts till en tredje kategori (kategori 3 i tabell 9), vilken av allt att döma är den som säger mest om