Att utreda vilka funktioner och roller byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer (med inriktning på träindustrin) bör ha i en marknadskanal samt förklara hur dessa leverantörer bör agera för att möta upp dessa krav och förväntningar, får anses som en synnerligen omfattande uppgift. För att erhålla tillräckligt djup förståelse för problemområdet har således vissa avgränsningar gjorts.
Den största avgränsningen är att endast byggvaruhuskedjor studeras, inga leverantörer eller enskilda bygghandlare har intervjuats. Vidare ligger det utanför denna studies tidsramar att utreda samtliga möjliga faktorer som rimligtvis skulle kunna påverka leverantörers roller och funktioner i marknadskanalen. Detta medför att studien har ett interorganisatoriskt perspektiv där interaktionen mellan byggvaruhuskedjor och deras leverantörer betraktas. Den externa omvärldens påverkan på leverantörer i form av t ex sociokulturell miljö, teknisk miljö, politisk miljö samt rättslig miljö berörs ej närmare i denna studie.
Byggvaruhuskedjors arbetssätt innefattar ett flertal områden som t ex inköps-, kostnads-, och prisstrategier. Byggvaruhuskedjors kostnads- samt prisstrategier och deras påverkan på leverantörers roller och funktioner behandlas ej närmare i denna studie. Byggvaruhuskedjors enskilda värdekedjor analyseras ej närmare i denna studie, utan värdekedjorna betraktas sammankopplade mellan företagen i ett interorganisatoriskt perspektiv.
Slutligen faller det utanför studiens tidsramar på 20 veckor att undersöka samtliga byggvaruhuskedjor och således kommer ett urval av representerade byggvaruhuskedjor i Sverige att genomföras, vilket vidare diskuteras i avsnitt 4.4.
3.5.1 Följd av undersökningens avgränsningar
Den främsta följden av ovanstående avgränsningar är sannolikt att endast byggvaruhuskedjor studeras vilket gör att den industriella miljön, relationer, interaktion mellan leverantör och kedja blir sålunda ur ett byggvaruhuskedjeperspektiv. Detta då inga leverantörer eller enskilda bygghandlare har intervjuats.
Detta bör ha en betydande inverkan på tillförlitligheten av det insamlade datamaterialet och skapar en risk för snedvridningar av resultatet, se avsnitt 4.4. Detta torde också inverka på generaliserbarheten till bygghandeln, deras leverantörer samt återförsäljarkedjor i andra branscher, vilket vidare diskuteras i avsnitt 4.7.1.
Vidare borde en sannolik följd av ett interorganisatoriskt perspektiv vara att externa faktorer vilka kan ha en betydande inverkan på resultatet av studien inte ingående beaktas. Slutligen kommer en insamling av data genom kvalitativa undersökningsmetoder medföra att studien till större del jämfört med kvantitativa studier kan påverkas av intervjuarens subjektiva åsikter och värderingar (Lekvall & Wahlbin, 2001), vilket diskuteras vidare i avsnitt 4.7.2.
4 METOD
Detta kapitel syftar till att ge läsaren en grund för att kritiskt granska studien. Kapitlet beskriver valet av metod och inleds med en diskussion kring studiens forskningsmetodik som behandlar studiens vetenskapliga förhållningssätt samt metodsynsätt. Följt av en diskussion om studiens inriktning, undersökningsansats, urval och möjliga felkällor. Avslutningsvis beskrivs undersökningsprocessen varefter metodkritik behandlas.
4.1 Forskningsmetodik
För att kunna undersöka och erhålla en förståelse för ett problemområde måste undersökaren1 i de flesta fall göra vissa antagande. Vidare har en undersökare en grundläggande föreställning vilket även påverkar hur problemet betraktas och valet av metod.
Det är viktigt vid val av lämplig metod för studien att metoden stämmer väl överens med det bakomliggande problemområdet och undersökares grundläggande föreställning. Den grundläggande föreställningen med dess karaktär benämns vanligtvis som ett paradigm och har en betydande påverkan på hur studiens metod utformas. (Arbnor & Bjerke, 1994) Ur ett paradigm kan även ett arbetsparadigm formuleras vilket innehåller studiens metodik samt metodiska procedurer, se t ex Bengtsson & Skärvad (2001) eller Arbnor & Bjerke (1994).
Det råder ofta en oenighet om vad ett paradigm består av, se t ex Wallén (1996) eller Arbnor & Bjerke (1994). Wallén (1996) och Arbnor & Bjerke (1994) använder båda Törnebohms (1982) evolutionära synsätt framför Kuhns (1981) revolutionära synsätt och menar att ett paradigm omfattar: (1) verklighetsuppfattning – hur verkligheten är ordnad, (2) vetenskapsideal – erhållna kunskaper som ger förståelse för studieobjekt, (3) vetenskapsideal – är kopplad till vad undersökaren avser att uppnå och åstadkomma med sin undersökning samt (4) etiska aspekter – undersökarens moraliska uppfattning över vad som är rätt och fel att göra.
4.1.1 Vetenskapligt förhållningssätt
Med utgångspunkt från detta indelar Arbnor & Bjerke (1994) metodsynsättet i tre olika delar: (1) analytiska synsättet, (2) systemsynsätt samt (3) aktörssynsätt. En betydande skillnad mellan synsätten föreligger beroende på vilket vetenskapligt förhållningssätt som
1
tillämpas. Vanligast skiljer man mellan explanatiker2 och hermeneutiker beroende på om de avser att förklara eller förstå ett problemområde, se figur 4.1. (Arbnor & Bjerke, 1994)
Analytiska synsättet
Aktörssynsättet Systemsynsättet
Förklarande kunskap Förstående kunskap
(Explanatik) (Hermeneutik)
Figur 4-1: Olika metodsynsätts koppling till två olika vetenskapliga synsätt (Arbnor & Bjerke, 1994, s 62, fritt bearbetad).
En explanatiker antar att metoder som är tillämpbara inom naturvetenskapen även kan tillämpas med samma logik inom samhällvetenskap även om metoden till viss utsträckning kan behöva anpassas (Arbnor & Bjerke, 1994). Explanatiken menar att undersökaren måste objektivt betrakta ett problemområde och inte påverkas av utomstående påverkan samt att allt vetande måste vara empiriskt och kunna mätas (Wallén, 1996)
Hermeneutiken har sitt ursprung ur bibel- och texttolkning (Patel & Davidson, 2003; Wallén, 1996). En hermeneutiker åtskiljer mellan metoder som är tillämpbara för naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områden (Arbnor & Bjerke, 1994). Hermeneutiken avser att förstå människans livssituation och gör det genom att förstå människors handlingar och språk, alltså en förståelse för det mänskliga varandet (Patel & Davidson, 2003) Patel & Davidson (1994) menar att en hermeneutiker har ett subjektivt
2 Liknande benämnd positivism av Wallén (1996) och Patel & Davidson (2003; 1994), dock beskriver och benämner
förhållningssätt till skillnad från en explanatiker som har ett analytiskt och objektivt förhållningssätt till forskningsobjektet eller problemområdet.
Explanatiker antar vidare att omvärlden är komplex och bör till en viss utsträckning förenklas till skillnad från hermeneutiken som anser att världen redan är förenklad och därmed måste undersökaren själv uppmärksamma problemområdet hos undersökningsobjektet. (Arbnor & Bjerke, 1994) Vidare betraktar en hermeneutiker helheten i ett problemområde jämfört med en explanatiker som betraktar problemområdet bit för bit (Patel & Davidson, 1994).
Den stora skillnaden mellan explanatiken och hermeneutiken ligger i att hermeneutikern anser att det är en betydande skillnad i att förklara områden inom naturvetenskap och förstå områden som berör samhällvetenskapen. (Arbnor & Bjerke, 1994)
Hermeneutiken används som tidigare nämnts inom samhällvetenskapen men har även tillämpning inom human- och kulturvetenskapen (Patel & Davidson, 2003). Sammanfattningsvis använder alltså en explanatiker en empirisk metodologi för att förklara ett problemområde till skillnad gentemot en hermeneutiker som genom inlevelse och tolkning försöker förstå problemet och forskningsobjektet (Patel & Davidson, 1994).
4.1.2 Metodsynsätt
Som tidigare nämnt särskiljer Arbnor & Bjerke (1994) med utgångspunkt från ovanstående vetenskapliga förhållningssätt på tre olika metodsynsätt:
Analytiska synsättet
Det analytiska synsättet betraktar verkligheten som objektiv och oberoende, undersökaren tillämpar befintliga teorier och tekniker för att uppnå kunskaper om det studerade problemområdet. Det analytiska synsättet betraktar summan av enskilda delar som den slutliga helheten.
Genom detta synsätt kan undersökaren genom logiska samband och modeller förklara problemområdets orsak-verkan-samband. Analytiska synsättet kan även innefatta hypotestestning och stickprovsdragningar. Kritiken som riktas emot detta synsätt är att den till stor del endast kartlägger det som faktiskt ska studeras och inte vad som är möjligt att studera inom ett problemområde samt att det tar ut delar och variabler ur ett större samanhang.
Systemsynsättet
Ett systemsynsätt betraktar att den slutliga helheten av ett område avviker från de enskilda delarna, delarna är en del av ett större system vilket tillsammans skapar en funktion. Detta synsätt betraktar verkligheten som objektiv tillgänglig och som en del av ett större system.
De modeller som skapas för att förklara ett problemområde är i förhållande till det analytiska synsättet ofta mer omfattande. Praktikfallstudier är ett exempel på studier med ett systemsynsätt. Kritiken som riktas gentemot ett systemsynsätt är att den avser att innehålla för många delar för att förklara det totala systemet. Vidare att mindre fokus ges till enskilda delar utan allt betraktas som en enda helhet.
Aktörssynsättet
Ett aktörssynsätt avser inte att förklara ett problemområde utan istället tillämpas teoribildningar om teorier3 och filosofiska frågeställningar för att erhålla en förståelse för helheten4.
Detta då aktörssynsättet menar att verkligheten bör betraktas som en social konstruktion och grundar sig på hur undersökaren upplever och tolkar denna verklighet. Undersökaren erhåller genom ett aktörssynsätt en förståelse för vilka processer som tillsammans skapar det studerade området.
Kritiken som riktas gentemot aktörssynsättet är att enskilda delar får ett alltför stort fokus och helheten betraktas inte i någon större utsträckning samt att utgångspunkten vid en studie av ett problemområde är individens egna åsikter och dess tidigare erhållna kunskaper inom området.
4.1.3 Studiens metodval och dess inverkan
Det är sannolikt att antaga att de roller och funktioner byggvaruhuskedjor efterfrågar av deras leverantörer från träindustrin påverkas av ett flertal faktorer som sinsemellan även samspelar och påverkar varandra. Vidare grundas studien på ett antal fallstudier av utvalda byggvaruhuskedjor.
3 Benämnd metavetenskap eller metateori se t ex Patel & Davidson (2003; 1994) respektive Arbnor & Bjerke (1994). 4
Tillsammans bör detta medföra att ett systemsynsätt är att föredra. Det finns även tillämpningsområden för denna studie inom det analytiska synsättet, speciellt ur ett orsak- verkan-sambandsperspektiv. Dock tillämpas ingen hypotestestning i denna studie.
Ett aktörssynsätt får betraktas ha mindre tillämpning i denna studie. Detta då studiens problemområde till liten utsträckning torde kunna betraktas som en social konstruktion där undersökaren upplever och tolkar verkligheten. Vidare tillämpas inte några metateorier och filosofiska frågeställningar för att erhålla en förståelse för helheten. Det skulle dock vara mycket möjligt att genomföra studien med ett aktörssynsätt. Det skulle emellertid sannolikt medföra att studien skulle erhålla ett större fokus på det beteendemässiga handlandet hos intervjuobjekten.
Sammanfattningsvis talar ovanstående resonemang mer för att studien till stor utsträckning har ett systemsynsätt i syfte att utreda vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer (med inriktning på träindustrin) bör ha i marknadskanalen samt förklara hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar.