3.1.1 Leverantörens förmågor i marknadskanalen
Byggvaruhuskedjor och deras leverantörer ingår tillsammans i en marknadskanal och är ömsesidigt beroende av varandra. Tillsammans med flertalet kanalmedlemmar1 är byggvaruhuskedjan och leverantörerna delaktiga att göra produkter tillgängliga för kunder och tillfredställa efterfrågan på en marknad (Stern et al, 2001, 1996, 1989; Rosenbloom, 1999).
Den struktur och de flöden vilka uppstår mellan säljare och köpare i en marknadskanal påverkar vilka roller och funktioner som uppstår mellan de två kanalmedlemmarna (Stern et al, 2001, 1996, 1989; Rosenbloom, 1999; McCalley, 1992). Återförsäljarkedjors tillfredställelse med en leverantör beror främst på leverantörens kompetens och samarbetsvillighet (Schellhase et al, 2000). Detta skulle kunna indikera att en återförsäljarkedja efterfrågar en leverantör med en hög anpassningsförmåga och generell förmåga, följaktligen en kundutvecklare istället för en prispressare2.
3.1.2 Maktpositionens påverkan på leverantörens roller och funktioner En marknadskanal har ofta en medlem som till viss del påverkar andra kanalmedlemmar. Genom denna position har företaget möjlighet att ställa krav på hur flöden ska hanteras samt på kanalmedlemmars funktioner och struktur i marknadskanalen (Stern et al, 2001; Rosenbloom, 1999). Vilka funktioner och roller en leverantör kan ha i en marknadskanal bör vara nära kopplat till vilka krav en återförsäljarkedja kan ställa på en leverantörs problemlösnings- och överföringsförmåga (se t ex Hammarkvist, Håkansson & Mattsson, 1982).
1 Transportföretag, finansiella institut etc. 2
Även om inte studier uteslutande har visat att makten verkligen har förskjutits från tillverkare till återförsäljarkedjor (se t ex Messinger & Narasimhan, 1995; Farris & Ailawadi, 1992) borde det vara sannolikt att återförsäljarkedjor med stor köpkraft har möjlighet att till en viss utsträckning påverka andra medlemmar i en marknadskanal (se t ex Bloom & Perry, 2001; Kadiyali, Chintagunta & Vilcassim, 2000; Ailawadi, Borin & Farris, 1995).
Vidare är byggvaruhuskedjor ofta större än sina leverantörer och bör då genom sin köpkraft och storlek ha möjlighet att till viss del påverka deras leverantörers roller och funktioner i marknadskanalen, genom att som tidigare nämnts ställa krav på problemlösnings- och överföringsförmåga.
Då en leverantörs problemlösnings-3 och överföringsförmåga4 rimligtvis är direkt kopplad till vilken funktion och roll byggvaruhuskedjor kan förvänta sig av sina leverantörer, bör detta vidare studeras för att utreda vilken funktion och roll byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer ska ha i en marknadskanal.
3.1.3 Den industriella miljöns förändring i ett marknadskanalperspektiv Marknadskanalen och dess medlemmar verkar i en dynamisk miljö i ständig förändring som gör att förändringar i marknadskanalens omvärld påverkar funktioner och roller hos medlemmar i marknadskanalen (Rosenbloom, 1999; Stern et al, 1996). En faktor som har en stor påverkan på medlemmar i en marknadskanal är den industriella miljön5 (Achrol & Stern, 1988).
Den industriella miljön i bygghandeln verkar alltmer ha förändrats från traditionella brädgårdar och mindre bygghandlare till byggvaruhuskedjor. Ur denna strukturella förändring inom bygghandeln är det av intresse att studera om detta medför rollförskjutningar och vilka roller och funktioner bygghandeln efterfrågar av deras leverantörer. Det är sannolikt att följden av en strukturell förändring och uppkomsten av nya konkurrenssituationer har en tydlig påverkan på marknadens funktion (se t ex Kumar et al, 2000).
3 Prispressare, kundanpassare, produktutvecklar och kundutvecklare (Hammarkvist, Håkansson & Mattson, 1982). 4 Materialadministratör, integrerare, standard och rådgivare eller anpassare (Ibid., 1982).
5 Till exempel strukturella förändringar, nya konkurrenter och nya krav och behov från kunder (se Achrol & Stern,
Om marknadens funktion har påverkats är det troligt att även leverantörers roller och funktioner påverkas av denna förändring. Följaktligen att byggvaruhuskedjor i större utsträckning efterfrågar att leverantörer ska kunna hantera fler funktioner i en marknadskanal som medför nya och större krav på leverantörer. Vidare är koncentrationen av möjliga leverantörer samt struktur och organisation mellan leverantörer en intressant faktor att undersöka (Gadde & Håkansson, 1994). Detta då det borde ha en inverkan på byggvaruhuskedjors förhandlingskraft och position gentemot sina leverantörer.
3.1.4 Marknadskanalens värdekedja i ett industriellt nätverksperspektiv Varje enskilt företag består av ett flertal aktiviteter vilka tillsammans bildar ett företags värdekedja (se t ex Porter 1998a; 1998b). Genom sammankoppling av en byggvaruhuskedjas och en leverantörs enskilda värdekedjor skapas vertikala kopplingar som formar marknadskanalens värdekedja (Porter, 1998a, 1998b; Stern et al, 1996). Många stora återförsäljarkedjor förändrar dock den traditionella sekventiella värdekedjan till en konstellation av företag som är ömsesidigt beroende av relationen med varandra (Normann & Ramirez, 1993).
Genom att byggvaruhuskedjor skapar ömsesidigt partnerskap till sina leverantörer skapas en relation som kan vara lönande för båda parterna och en bättre förståelse för vad kunder efterfrågar kan erhållas (Bloom & Perry, 2001; Kumar, 1996; Kalwani & Narayandas, 1995; Buzell & Ortmeyer, 1995).
De flöden som uppstår i en marknadskanal (Stern et al, 2001, 1996, 1989; Rosenbloom, 1999) är liknande definitionen av interaktion mellan en köpare och säljare i ett industriellt nätverk (Ford, 1980; IMP-Group, 1982; Axelsson & Håkansson, 1984). Vidare kan också en leverantör och en byggvaruhuskedja kopplas samman, förutom genom partnerskap, av ett antal olika bindningar vilka påverkar vilken relation som uppstår mellan företagen (Hammarkvist, Håkansson & Mattsson, 1982).
3.1.5 Industriella inköpsprocesser i en marknadskanal
Det är vidare av intresse att också undersöka om byggvaruhuskedjor verkligen använder sin eventuella position i marknadskanalen för att agera som grindvakter till marknaden och tvinga deras leverantörer att göra eftergifter som gynnar enbart dem själva (Stern et al, 1996; Rosenbloom, 1999), eller om byggvaruhuskedjor samarbetar och skapar partnerskap med sina leverantörer som genererar relationer mellan byggvaruhuskedjor och deras leverantör som gynnar båda parterna. Även om inköpsprocessen innefattar ett flertal av ett företags funktioner6 får en återförsäljarkedjas relation och interaktion med deras leverantörer anses vara närmast kopplat till företagets inköpsfunktion.
Byggvaruhuskedjors inköpsroll (Axelsson & Håkansson, 1984) och inköpsprocess (Van Weele, 2002; Kotler, 2001) bör således även studeras för att utreda om dessa faktorer påverkar vilka roller och funktioner byggvaruhuskedjor efterfrågar av deras leverantörer från träindustrin. Inköpsfunktionen är vidare en viktig roll för företagets strategiska beslut och konkurrenskraft (Gadde & Håkansson, 1994).
Sett ur Gadde & Håkanssons (1998) perspektiv om det köpande företagets beroende och närheten till leverantören är det av intresse att utreda om byggvaruhuskedjor i sitt inköpsarbete eftersträvar att göra leverantörer delaktiga i inköpsprocessen. Då genom samarbete och således kunna bygga upp en grund för ett partnerskap (se t ex Bloom & Perry, 2001; Kalwani & Narayandas, 1995), eller om byggvaruhuskedjor betraktar köp och leveranser från leverantörer enbart som transaktioner. Det är vidare intressant att utreda vilken problemlösnings- samt överföringsförmåga (Hammarkvist, Håkansson & Mattsson, 1982) byggvaruhuskedjor efterfrågar vid val av leverantörer.
6