• No results found

6.5.1 Bindningar mellan byggvaruhuskedjan och leverantören från

träindustrin

I nedanstående avsnitt diskuteras de bindningar som uppstår mellan byggvaruhuskedjan och leverantören. Tillsammans med byggvaruhuskedjorna inköpsfunktion och strategi skapar byggvaruhuskedjornas kravställningar på leverantörernas roller och funktioner bindningar mellan byggvaruhuskedjan och leverantören, se figur 6.11.

LEVERANTÖR BYGGVARUHUSKEDJA KRAV PÅ FÖRMÅGA BINDNINGAR TEKNISK KOMMERSIELL LOGISTISK KOMMUNIKATIV INKÖPSFUNKTION OCH STRATEGI INDUSTRIELL MILJÖ

Figur 6-11: Skapande av bindningar mellan byggvaruhuskedjan och leverantören.

Förutom ekonomiska och juridiska bindningar som uppstår genom att byggvaruhuskedjorna sluter avtal med sina leverantörer kan ytterligare bindningar utvecklas. Genom att leverantörer från träindustrin anpassar sin tekniska förmåga efter bygghandelns kravställningar kan tekniska bindningar skapas.

Detta genom att dessa leverantörer blir en produktutvecklare med tydligt kundfokus och stor flexibilitet och anpassningsförmåga till lokala produktanpassningar (jmf Hammarkvist, Håkansson & Mattsson, 1982). Följaktligen en leverantör med väl utarbetade produktstrategier. De sociala och de kunskapsmässiga bindningarna mellan byggvaruhuskedjan och leverantören från träindustrin kan vidare stärkas genom att denna leverantör utvecklar sin kommersiella och kommunikativa förmåga. Detta genom att leverantörer från träindustrin med välfungerande pris- och promotionstrategier utvecklar och bistår bygghandeln och dess slutkunder.

Bygghandeln kan sålunda inte själva skapa optimala produkter utan behöver ett större stöd från sina leverantörer och sålunda tillsammans skapa ett större mervärde för byggare och slutkunder som gör det rationellt för hela marknadskanalens värdekedja.

Därför måste leverantörer från träindustrin arbeta tillsammans med byggvaruhuskedjorna för att utveckla lämpliga tekniska system och produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling från både professionella byggare och GDS- konsumenter.

Avslutningsvis kommer det i framtiden krävas att båda tillverkare och eventuella grossister tillsammans med byggvaruhuskedjorna kan skapa välfungerade tidsmässiga bindningar. Detta för att erhålla möjlighet att skapa effektiva och rationella logistiska lösningar och genom detta på ett bättre sätt hantera det komplexa flödet av produkter mellan leverantörer, anläggningar och slutkunder.

6.5.2 Sammanställning av byggvaruhuskedjors kravställningar

I nedanstående figur 6.12 sammanställs slutligen de kravställningarna byggvaruhuskedjorna har på sina leverantörer.

VÄLUTVECKLADE PRISSTRATEGIER

VÄLUTVECKLADE PRODUKTSTRATEGIER

UTARBETADE PROMOTIONSTRATEGIER

KUNDFOKUSERING MED EFFEKTIV

ANPASSNINGFÖRMÅGA HÖG ANPASSNINGSFÖRMÅGA OCH DELTAGANDE I BYGGHANDELNS UTVECKLINGSARBETE KRAV PÅ FÖRMÅGA TEKNISK KOMMERSIELL LOGISTISK KOMMUNIKATIV BINDNINGAR: TEKNISKA EKONOMISKA KUNSKAPSMÄSSIGA OCH SOCIALA

I FRAMTIDEN: TIDSMÄSSIGA

BYGGVARUHUSKEDJA

INKÖPSFUNKTION OCH STRATEGI

Skapande av produkter passande för bygghandeln

konsumenter

Flexibel produktutveckling med stort kundfokus Förmåga att gör lokala

anpassningar av produktutformningar

Kundfokusering istället för produktions- och volymfokus Utveckling av kostnadseffektiva

kundanpassade produktlösningar för både GDS-

och byggmaterialmarknaden

Fokusera på den nationella marknaden och sålunda expandera internationellt

Öka stöd och resurser för marknadsföring av trävaror på

den nationella marknaden

Underlätta köpbeslutet för bygghandelns kunder LEVERANTÖR INDUSTRIELLA MILJÖN I BYGGHANDELN Skapa en handelsvara av trä genom varucertifikat, artikelnummer och lämplig

förpackning

Effektivisera hanteringen av trävaror genom t ex streckkodsmärkning

Kompetensutveckling av bygghandeln och dess kunder Utveckla lämpliga tekniska

system och produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och affärsutveckling från

GDS- och byggmaterialmarknaden.

Understödja byggvaruhuskedjors roll som

systemintegratör Hög tillförlitlighet i leveranssäkerhet och leveransprecision för att svara

upp till ökat logistiskt fokus

Byggvaruhuskedjor efterfrågar sålunda en leverantör med en hög anpassningsförmåga som effektivt och flexibelt kan medverka i kedjans utvecklingsarbete samt stor lyhördhet gentemot marknaden och välutvecklade produktstrategier.

Vidare efterfrågas en leverantör från träindustrin med ett stort kundfokus som genom välfungerade interaktion kan skapa kundanpassade produkter med välutvecklade och konkurrenskraftiga prisstrategier. Slutligen efterfrågas även välutvecklade promotionstrategier för att sålunda öka stödet för att marknadsföra trävaror på den svenska och nordiska marknaden. Genom detta kan dessa leverantörer skapa rationella och effektiva säljlösningar för GDS-konsumenter och skapa en handelsvara av trä med ett större värde i handelsledet.

Vidare måste leverantörer från träindustrin bistå bygghandeln genom en ökad marknadsföring av träindustrins varor samt skapa kompetens genom information och broschyrer. Genom att fokusera mer på den nationella marknaden erhåller också träindustrin en högre grad av flexibilitet och skapar en större närhet till marknaden. Detta ger goda utvecklingsmöjligheter av nya produkter för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till både GDS- och byggmaterialmarknaden i både Europa och Sverige.

Byggvaruhuskedjorna efterfrågar alltmer en leverantör med stor möjlighet att utveckla sina kunder genom att nära medverka i byggvaruhuskedjornas eget utvecklingsarbete. Leverantörerna från träindustrin måste sålunda arbeta nära byggvaruhuskedjorna för att utveckla lämpliga lösningar och system för både GDS- och byggmaterialmarknaden. Detta då enbart GDS-konsumenter inte skapar några större volymer och detta gör det svårt för både leverantörer och byggvaruhuskedjor att skapa en hög produktivitetsutveckling och möjliggöra en större industrialisering och utveckling av logistik lösningar.

Genom att leverantörer från träindustrin kan svara upp emot dessa kravställningar kan sålunda tekniska, ekonomiska, kunskapsmässiga och sociala bindningar skapas.