Undersökningen är begränsad i flera avseenden. För det första är samhällets poli- tik på området IT och offentlighet undersökningens centrala objekt. Den tekniska, ekonomiska och politiska konvergensen skapar emellertid problem att fixera om- rådet närmare, eftersom IT-sektorns gränser är vaga, motsägelsefulla och förän- derliga över tiden. Därför har det inte varit möjligt att skapa helt klara och otve- tydiga frågeområden.
För det andra är undersökningen geografiskt begränsad till politikutvecklingen i Sverige. Det innebär att jag primärt har intresserat mig för framväxten av den svenska nationella politiken inom området IT och offentlighet.
Den politiska utvecklingen i andra länder och internationellt berörs bara i den utsträckning som det kan antas ha påverkat svenska sakförhållanden. I många fall kan det dock vara svårt eller omöjligt att avgränsa ett enskilt land från omvärlden. Såväl den politiska som den tekniska utvecklingen har i huvudsak initierats utan- för Sveriges gränser, och kom under den tidsperiod som undersökningen omfattar att få en alltmera global prägel. EU och den europeiska integrationen, särskilt sedan Sverige blev medlem av Europeiska unionen 1995, är andra faktorer som givetvis har haft en stark påverkan på möjligheterna att föra en självständig natio- nell politik.
Formella gränser och centrala aktörer
Avhandlingen handlar inte primärt om utveckling och användning av teknik. Det tekniska konstruktionsarbetet, liksom egenskaper hos informationstekniken, t.ex. dess snabbhet och kommunikativa karaktär, och hur dessa egenskaper eventuellt kan ha påverkat demokratins funktionssätt, samt den praktiska användning av IT i myndigheter och organisationer, är därför frågor som berörs endast i förbigående. Jag har inte haft ambition att undersöka någonting annat än den centrala poli- tiska nivån. Vad som hänt i ute i den kommunala verkligheten hamnar t.ex. utan- för undersökningens ramar, liksom utvecklingen inom folkrörelser och organisa- tioner samt på medieområdet etc.214 Mitt fokus ligger inte heller på att i detalj
studera den förda politikens praktiska konsekvenser när det gäller tillämpning av lagregler och användning av informationstekniska nätverk.
Forskningsintresset koncentreras istället till de gränser för det offentliga rum- met som den legala och den tekniska infrastrukturens institutionella regelverk sät- ter upp. Undersökningen får därmed en viss formell prägel.
Det är vidare politiska beslutsfattare och det offentliga utredningsväsendets aktörer som är avhandlingens agenter. Jag har av den anledningen inte närmare studerat interna strategier och processer inom stora kollektiva aktörer som tele- verket/Telia. När det gäller televerket är dessa förhållanden relativt väl belysta av forskningen sedan tidigare. Verkets interorganisatoriska strategier under 1900- talet har nyligen studerats av såväl Claes-Fredrik Helgesson, Dimitrios Ioannidis som Magnus Karlsson.215
Att identifiera politikens formativa skeden
Det har, av skäl som jag har utvecklat ovan, varit nödvändigt att göra ett urval av alla de kommittéer m.m. som på något sätt har berört politikområdet offentlighet och IT under min undersökningsperiod. Här har utmaningen främst varit att för- söka identifiera politikens formativa skeden eller moment.
Med formativt moment menas en period då etablerade politiska institutioner inte längre fungerar och omvandlas eller ersätts med nya. Det är i sådana skeden gamla regimer går under; självklara sanningar omprövas, andra resurser efterfrå- gas och nya aktörer bjuds in. Jag har kort uttryckt letat efter och identifierat ut- redningar som ingått i viktigare politiska förändringsprocesser.
Inriktningen på den legala och den tekniska infrastrukturens betydelse för det offentliga rummet har lett till att fyra sådana formativa skeden framstår som cen- trala för undersökningen. Två av fallstudierna behandlar i huvudsak den legala infrastrukturens förändring och två den tekniska.
När det gäller den legala infrastrukturen har jag identifierat framväxten av den första svenska datalagen åren 1969–1973 som en viktig förändringsprocess. I och med datalagen skapades för första gången en institutionell ram för yttrandefrihe- ten i elektroniska medier. Den andra fallstudien av den legala infrastrukturen gäl- ler tillkomsten av PuL 1995–1998, som ersatte datalagen.
På den tekniska infrastrukturens område menar jag att introduktionen av ka- bel-TV i Sverige samt den politiska regleringen av kabelnätsutbyggnaden, som blev aktuell perioden 1982–1985, kan betraktas som ett formativt moment. De nya kabelnäten kom att bli det första infrasystem som inte byggdes ut i enlighet med någon nationell plan eller med staten som dominerande aktör.216
Fallstudie fyra, som också avser den tekniska infrastrukturen, behandlar den fortsatta avregleringen av det svenska telesystemet och den principiella åtskillnaden mellan tele- och datakommunikationer som genomfördes åren 1990–1993. I cen- trum för fallstudierna står det statliga kommittéväsendet och dess aktörer. Fokus på systemiska aspekter
Jag är förstås medveten om att den tekniska infrastrukturen omfattar mer än tele- system och kabelnät. Tillgång till datorer, men även kunskaper om hur de an- vänds, bör också räknas till dess fundamentala karaktäristika. Utan dator eller förmåga att utnyttja datorkraften är det svårt eller omöjligt för medborgarna att realisera informationsteknikens demokratiska potential, oavsett hur väl utbyggda de elektroniska kommunikationsnäten är217.
Det faktum att Sverige, mycket tack vare den s.k. personaldatorreformen vid årsskiftet 1997/1998, idag räknas som världens datortätaste land med en dator i över 50 procent av alla hem, kan i det sammanhanget betraktas som en viktig resurs ur demokratisk synvinkel.218 Av praktiska skäl har jag valt att framför allt
kationsnätverken, i avhandlingen. Frågan om allmänhetens tillgång till datorer och IT-kunskaper etc. faller därmed utanför den empiriska undersökningens ra- mar. Den ska dock kommenteras kort i en avslutande diskussion.
Den empiriska delen av undersökningen består således av fyra fallstudier som behandlar olika skeden i förändringen av den legala och den tekniska infrastruk- turen mellan 1969 och 1999. I fallstudierna kombineras den kronologiska fram- ställningen med viss tematisering.
Varje del inleds med en kortare bakgrundsteckning av de politiska och tekniska förutsättningarna vid den aktuella tiden. Kommittéernas utredningsmiljö, som parallellutredningar inom området och viktigare politiska beslut, redovisas kort, liksom direktiv och ledamöter. Därefter följs samspelet mellan aktörerna fram till riksdagens beslut. Avslutningsvis diskuteras de politiska processernas utfall mot bakgrund av förändringar i det svenska samhället och i omvärlden.
För att analysera svensk politikutveckling på området IT och offentlighet är det dock nödvändigt att anknyta till ett längre historiskt perspektiv. En översikt av utvecklingen inom områdena ADB- och datapolitik från 1950-talet ingår därför i min genomgång av forskningsläget.