SCOT och ANT har klara paralleller med LTS-ansatsen. En central insikt är att tekniska system och nätverk är sociotekniska system. Teknik ”konstrueras” ge- nom förhandlingar, konflikter och maktkamp mellan olika aktörer. Även institu- tioner är viktiga aktörer i samtliga teoriansatser som presenterats ovan. De tre skolorna påminner i sin tur om de (neo-) institutionella teoribildningarna i histo- ria, statsvetenskap, ekonomi och ekonomisk historia. I dessa anses samhällets for- mella (legala och politiska regler) och informella (kultur, moral etc.) institutioner ha en historisk tyngd eller tröghet som påverkar aktörernas maktutövning i poli- tiska och ekonomiska processer.
Nobelpristagaren i ekonomi Douglas C. Norths’ begrepp ”path dependence” (stigberoende eller spårbundenhet) används inom ekonomisk historia för att be- skriva hur institutioner som uppstår i en viss miljö lever kvar när förhållandena ändras, och då fungerar som bromsar mot radikal förändring. Samhällets regler består till en del av avlagringar från det förflutna, och framtiden kommer därmed att styras av historien, en tes som har stora likheter med momentum-tanken inom LTS.173
Till skillnad från de rent institutionella skolorna innefattar LTS, SCOT och ANT i högre grad även tekniken och tekniska utvecklingsprocesser i sin analys. I
det här sammanhanget bör dock institutionernas roll i teknikutvecklingen fokuse- ras. Det är då naturligt att anknyta till teoribildningen om s.k. utvecklingsblock som har vuxit fram inom ekonomisk historia.
Begreppet lanserades på 1950-talet av nationalekonomen Erik Dahmén för att fånga hur olika typer av ekonomisk verksamhet utvecklas och får stöd av varan- dra i starka nätverk. Senare har det tagits upp av bl.a. ekonomhistorikern Lennart Schön som förklaring till de mönster eller långa vågor i (den svenska) ekonomins utveckling som han urskiljer.174 Utvecklingsblock är ett system av aktörer som
tillsammans skapar mervärde. Samma aktörer som i en fas har representerat för- nyelse kan dock i senare skeden företräda tröghet och motstånd mot föränd- ringar.175
Uppfinningar skapar komplementariteter
Grunden i ett utvecklingsblock är att nya uppfinningar skapar komplementarit- eter, ömsesidiga beroenden på olika håll i samhället. De kan uppstå inom den ekonomiska sfären, men även mellan ekonomin och samhällets institutioner. La- gar och regler kan t.ex. gynna eller missgynna komplementariteter. Det tar också olika lång tid för alla komplementariteter att utvecklas.
Schön utgår från att förändringar uppstår genom kriser, och driver tesen att det svenska samhällets utveckling har växlat mellan perioder av kris-förändring-sta- bilitet-kris. Strukturkriser inträffade i slutet av 1840-talet, i början av 1890-talet, i början av 1930-talet och vid mitten av 1970-talet. Under de följande omvand- lingsfaserna skapades nya strukturer och nya tekniska system, framför allt inom kraftförsörjning och kommunikationer. Även den ekonomiska politiken och de internationella förhållandena förändrades. Därmed uppstod nya komplementarit- eter på många områden.176
Spårbunden utveckling
När ny teknik etablerats blir utvecklingen under lång tid spårbunden. Uppgiften att bygga en teknisk infrastruktur för hela samhällets utveckling står i centrum för strukturcykeln mellan de industriella revolutionerna. Vid 1800-talets mitt blev järnvägen motorn i en snabb utvidgning av världsekonomin, medan elektrifiering, bilism och flyg spelade liknande roller vid mitten av 1900-talet.177 Sedan 1970-
talet står elektroniken i centrum för ett nytt utvecklingsblock, först symboliserat av innovationer som mikroprocessorn och persondatorn.178
Enligt Schön har också den elektroniska revolutionen förskjutits mot skapan- det av en ny teknisk infrastruktur där Internet står i fokus179. Det tar dock tid att
utveckla nya infrastrukturer, och omvandlingsförloppen är också annorlunda än de industriella revolutionerna som utgår från basinnovationer. Den tekniska infra- strukturens utbyggnad handlar mera om att sprida möjligheter, göra fler delaktiga och därmed vidga teknikens användning. Därmed har omvandlingstrycket flyttats från teknik till samhälle.180
Diskussion
De teoretiska skolor som har presenterats i detta kapitel härstammar från olika vetenskapliga kontexter. Deras begreppsapparater skiljer sig åt och kan därför vara svåra att jämföra på ett rättvisande sätt. Trots detta finns det påtagliga likhe- ter mellan regimteori och LTS/SCOT/ANT. Samtliga kan sägas innehålla en kritik av det traditionella maktbegreppet, där makt betraktas som en storhet som vissa grupper kan äga för att påtvinga andra sin vilja.
Man tycks vara överens om att makt är en relationell kapacitet; något som utövas snarare än innehas. Handlingsperspektivet är alltså viktigt. Vidare finns en gemensam betoning av hur olika aktörer med skilda agendor försöker mobilisera resurser och bygga nätverk eller ingå koalitioner för att nå sina mål. Regimteorins pre-emptive power tycks här ha särskilt mycket gemensamt med vad som i ANT kallas aktörsnätverk.
För att betona teknikens roll i undersökningen och dess koppling till politisk makt och maktutövning kommer jag att använda en kombination av begrepp häm- tade från regimteori respektive LTS/SCOT/ANT. En sådan ansats har inte minst fördelen att den integrerar ett aktörs- och strukturperspektiv.
Från regimteorin hämtar jag själva regimbegreppet och dess maktaspekter. LTS- ansatsen erbjuder en rad användbara begrepp som systembyggare, utvecklings-
faser, momentum och systemkultur som hjälper mig att besvara frågan om vilka
strukturella villkor och begränsningar som styrt aktörernas tänkande och hand- lande.
Även begreppsbildningen kring infrasystem är relevant för en undersökning som utgår från informationsteknikens systemiska natur, särskilt i relation till be- greppet utvecklingsblock som betonar institutionernas betydelse för infrastruktur- ens utveckling. En fråga i det sammanhanget är vilken betydelse de tekniska syste- mens politiseringsgrad har haft för konstruktionen av det nya offentliga rummets institutionella ramar.
Finns det en ”teknikpolitik”?
SCOTs analys–kategori relevanta sociala grupper bildar en annan teoretisk ut- gångspunkt. Även SCOT-relaterade begrepp som tolkningsflexibilitet, stängning och stabilisering är tillämpbara för mitt syfte. Den svenska IT-politiken har ju formats under ett skede när en rad nya tekniker och tekniska delsystem (som persondatorer, kabel-TV och Internet) genomgått en process av upprepad tolk- ningsflexibilitet-stabilisering-stängning.
Frågan gäller här i vilken mån aktörerna har bidragit till att formulera en ”teknikpolitik” i meningen artikulerade förhållningssätt till informationstekniken och dess utveckling? Genom att utgå från aktörer och grupper av aktörer som har haft en styrande relation till teknik och tekniska system kan jag studera hur deras uttalanden och kunskaper har påverkat förståelse, införande och användning av ny teknik, och i förlängningen också av den förda politiken.
Ett praktiskt problem kan vara att väva ihop regimteori med teorier om stora tekniska system. Det rör sig här om teoribildningar med delvis olika disciplinär bakgrund. Jag föreställer mig att en regim grovt sett kan betraktas som den norm- givande delen, ”överbyggnaden”, i ett stort tekniskt system/infrasystem. I regimen konstitueras de rättsliga och ekonomiska villkor – ägandeform, organisation, regel- verk, finansiering m.m. – som reglerar systemet. LTS, SCOT och ANT erbjuder användbara hjälpmedel för att öppna teknikens svarta låda. Men för att under- söka vad som händer inne i den sociala lådan blir regimbegreppet ett praktiskt verktyg.