Avhandlingens empiriska material

Avhandlingens empiriska material består av fem studier och belyses i kapitel 4, 5, 6 samt kapitel 7 och synliggörs i nedanstående tabell där det framgår att olika metoder har använts. I tabell 1 åskådliggörs avhandlingens empiriska material som har valts efter att noggrant ha gått igenom tidigare skrivit material och efter det att avhandlingens syfte och forskningsfrågor och teoretiska utgångspunkter har formulerats. I studierna används olika vetenskapliga metoder (Bryman, 2002; Cohen et al., 2000). Varje kapitel innehåller empiri i form av studier som är av olika slag och fristående från varandra och struktureras i inledning, studiens frågeställning/ar, metod, resultat och sammanfattning av studien. Tillsammans utgör de fem studiernas resultat underlaget till avhandlingens teoretiska analys i kapitel 8.

Tabell 1. Översikt över avhandlingens empiriska material

Studie Titel Frågeställning/frågeställningar Metod Kapitel 1 Uttrycket en skola

Hur kan styrkedjeprocessen mellan stat, kommun, skola och elev förstås?

Vilka skillnader uppvisar de två styrsystemen med avseende på enskilda elevers möjligheter till likvärdig

styrdokument hos tjänstemän i skolans verksamhet?

Hur får skolans tjänstemän kunskap om statliga styrdokument och dess innehåll?

Enkätstudier 6

5 Elevassistenten som tjänsteman

Vilken roll har elevassistenten med avseende på elevers rätt till likvärdig utbildning?

Kapitlens innehåll

• Den första studien (kapitel 4) är en litteraturstudie som beskriver och analyserar framväxten av uttrycket ”En skola för alla” och den tolkning som har skett med avseende på alla elevers rätt till likvärdig utbildning. Syftet med studien är att tillsammans med avhandlingens övriga studier belysa olika tolkningar av uttrycket ”En skola för alla. Relevansen av innehållet har diskuterats med två före detta tjänstemän med erfarenhet av såväl den statliga som kommunala skoladministrationen i båda styrsystemen.

• Den andra studien (kapitel 5) utgörs av en dokumentstudie och beskriver samt analyserar den statliga styrningen av grundskolan i två styrsystem, det regelstyrda från 1962-1990 och det mål- och resultatstyrda från 1991-2009. Det styrsystemet är fortfarande gällande, men den här studiens empiriska material avslutas vid år 2009. Med utgångspunkt från ett antal utvalda statliga dokument med relevans för alla elevers rätt till likvärdig utbildning, kan de två systemens styrkedjeprocesser följas.

Dokumentstudien gör inga anspråk på att vara heltäckande, med avseende på styrdokument, utan syftet med studien är att visa på styrkedjeprocessen i två olika styrsystem för att synliggöra statens styrning av skolans verksamhet och villkoren för enskilda tjänstemän att genomföra det pedagogiska uppdraget.

• I kapitel 6 redovisas och analyseras resultaten från två separata enkätstudier. I den ena studien ingår 87 rektorer och i den andra studien ingår 44 blivande specialpedagoger som år 2007 respektive år 2006 besvarat frågor angående statliga styrdokument (Bilaga 1, 2). Båda yrkesgrupperna har att som anställda tjänstemän följa det av staten formulerade uppdraget att erbjuda alla elever likvärdig utbildning. Indelningen av styrdokumenten som har tolkats i de två studierna har gjorts som generella respektive specifika. Skollagens portalparagraf ingår i redovisningen av generella styrdokument. De specifika dokumenten utgörs av förordningen för åtgärdsprogram och förordningen för individuella utvecklingsplaner. I enkätformuläret ingick en fråga till rektorerna respektive blivande specialpedagoger i vilka sammanhang som lagen om kränkande behandling som presenterades i april 2006 diskuterades. Denna fråga har tagits bort från redovisningen eftersom det under bearbetningen av enkätmaterialet och koppling till för studien aktuella styrdokument framgår att området kring kränkande behandling är komplext bland annat genom koppling till diskrimineringslagen. Den lagen omfattar fler verksamheter än skolans verksamhet och den här avhandlingens syfte och forskningsfrågor fokuserar på de styrdokument som endast avser skolan och därför har frågan utgått.

Inför redovisningen av enkätsvaren kring respektive styrdokument beskrivs framväxten av de tre statliga styrdokumenten till den formulerade text som var gällande vid tiden för genomförande av de två enkätundersökningarna.

Enkätmaterialet har bearbetats i exceldokument, varje informant har fått en dataidentitet och svaren har sammanställts både utifrån vad rektorer och blivande specialpedagoger har svarat som grupp på de olika frågorna och vilket vetande enskilda rektorer respektive blivande specialpedagoger har om statliga styrdokument (bilaga 3, 4). De olika svaren redovisas i korstabeller där samband mellan rektorers respektive blivande specialpedagogers svar synliggörs. I de båda studierna belyses och analyseras vilka avtryck som statliga styrdokument sätter hos enskilda tjänstemän och på vilket sätt kunskapen om dokumenten förs vidare i verksamheten.

• I kapitel 7 beskrivs och analyseras i den femte studien, elevassistentens roll som tjänsteman i en skola för alla och vad den kan innebära utifrån alla elevers rätt till likvärdig utbildning. Studien visar på elevassistentens roll i de båda styrsystemen och styrdokumentens betydelse i deras arbete med elever i behov av särskilt stöd. Materialet till studien består av tidigare insamlat och skrivet material (Gadler, 1991, 2003; Planeringsberedningen, 1987;SIH, 1997; SKOLFS 2007:12). I april 2010 genomfördes en intervju med två elevassistenter med lång yrkeserfarenhet och med tjänstgöring i såväl det regelstyrda som det mål - och resultatstyrda systemet. Intervjun tog sin utgångspunkt i de frågor som aktualiserats i ovannämnda rapporter kring elevassistentens roll med avseende på elevgrupp, elevassistenters arbetsuppgifter samt grundutbildning och fortbildning.

Valet av yrkesgrupperna rektorer, blivande specialpedagoger samt elevassistenter har gjorts med utgångspunkt från att de i sina respektive roller som tjänstemän på olika sätt har betydelse för tolkningen av uttrycket ”En skola för alla” och elevers rätt till likvärdig utbildning. Rektorer har det övergripande ansvaret för att uppdraget att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning genomförs. Det är de som utifrån tilldelade resurser ansvarar för hur verksamheten organiseras och genomförs med hänsyn till elevers varierande förutsättningar och lärarnas olika kompetenser. De blivande specialpedagogerna har alla en lärarutbildning och minst tre års relevant arbetslivserfarenhet. De förväntas genom sin utbildning tillägna sig kompetens att förstå, begripliggöra och utifrån organisations- grupp och individnivå stödja de elever som av olika anledningar bedöms vara i behov av särskilt stöd.

Elevassistenter anställs när någon eller några inom kommun eller skola bedömer att de ordinarie insatserna och kompetenserna inte är tillräckliga för enskilda barn och elever. Det finns inga statligt formulerade krav på vilken behörighet som krävs för att arbeta som elevassistent i skolans verksamhet eller vilka arbetsuppgifter som ingår i uppdraget. Rektorer, blivande specialpedagoger och elevassistenter utgör tillsammans med klasslärare och

ämneslärare¹⁶ den personal som finns närmast eleverna och i rollerna som tjänstemän ska de omsätta styrdokumentens intentioner till handling.