Regelstyrningen 1962-1990

Vid införandet av grundskolan 1962 fanns redan en befintlig skoladministration med Skolöverstyrelsen och länsskolnämnder.

Skolöverstyrelsen bildades år 1920 genom sammanslagning av dåvarande läroverks- och folkskolestyrelserna, med en generaldirektör som chef, ett antal undervisningsråd och ett flertal andra tjänstebeteckningar och ett stort antal avdelningar med olika innehållsområden. År 1958 bildades länsskolnämnder som fungerade som regionala statsmyndigheter inom skolväsendets område. I den regelstyrda verksamheten var de tjänstemän som skrev styrdokumenten och även de tjänstemän, som fanns på länsskolnämnderna och som tolkade styrdokumenten och ansvarade för implementeringen ut till skolorna i de olika

länen, väl utbildade för sina uppgifter. Överföringen av kunskaperna om styrdokumentens innehåll skedde direkt till skolorna och till lärarna. Det fanns också en väl utvecklad kontroll via landets länsskolnämnder att enskilda elever fick de insatser som behövdes för att erbjuda likvärdig utbildning. Kunskaper om uppdraget och styrdokumentens innehåll utvecklades både hos enskilda tjänstemän och i de myndigheter som ansvarade för uppdraget att erbjuda utbildning till alla elever. Överföring av aktuell kunskap skedde via strikt utformade regler via de tjänstemän som här kan benämnas statens gatubyråkrater (Hjort, 2006; Lipsky, 1980).

I följande tabell schematiseras vilka politiska partier som hade regeringsmakten och en del av de styrinsatser staten gjorde i styrkedjeprocessen för tidsperioden 1962-1990 och i fortsättningen av kapitlet belyses delar av vad som finns beskrivet i dokumenten;

Tabell 3. Statlig styrning 1962-1990

Regeringsperiod 1962 -1976 1976- 1978 1978-1979 1979-1981 1981-1982 1982-1990 Regering/

Införandet av grundskolan 1962 föregicks av ett antal utredningar och förarbeten innan beslut fattades om de styrdokument som skulle komma att gälla en tid framöver. SOU 1961:30 var den utredning som låg till grund för 1962 års beslut om införandet av grundskolan. I samband med beslutet om grundskolans införande kom grundskolans första läroplan Lgr 62 . De första

åren av grundskolans införande kännetecknades av en förändrad syn på eleven och elevens lärande och därmed aktualiserades behov av förändrade arbetssätt.

Tankarna om individualisering tog fart i samband med Lgr 62 och det blev alltmer vanligt med heterogena klasser där eleverna hade varierande förutsättningar för lärande och där det ställdes andra krav på lärarna när det gällde att skapa möjligheter för lärande. I samband med införandet av grundskolan blev också elever med fysiska funktionsnedsättningar skolpliktiga.

Genom en ändring i skollagen blev kommunerna skyldiga att se till att alla barn och ungdomar i den egna kommunen fick tillgång till undervisning.

Redan år 1969 ersattes Lgr 62 av läroplanen Lgr 69. En av anledningarna var behovet av att hantera differentieringsfrågan. Elever skulle erbjudas olika tillvalsmöjligheter utöver en för alla gemensam timplan. Lgr 69 bestod av en allmän del på 224 sidor och 32 fristående supplement i olika ämnen och områden. Ett särskilt supplement för specialundervisning fanns också (Marklund, 1987). I Lgr 69 markeras tydligt elevers varierande förutsättningar och krav på skolan att anpassa sin verksamhet därefter och genom Lgr 69 intensifieras nu individualiseringstanken.

I en skola för alla, där största möjliga hänsyn ska tas till den enskilda elevens intresse och förmåga, måste kraven på prestationerna inom en och samma klass variera. Väsentligt är, att alla får en positiv grundinställning till studierna samt att var och en lämnar en aktiv och intresserad medverkan i arbetet och gör sitt bästa inom ramen för fallenhet och sina förutsättningar (Lgr 69, s.13-14).

Elevers behov av samlad skoldag och insatser av varierande art las fram i utredningen om skolans inre arbete (SOU 1974:53). Med propositionen som grund (Prop. 1975/76:39) fattade riksdagen beslut om;

• ett nytt statsbidragssystem

• den samlade skoldagen, vilket innebar att skolan fick ett ansvar för eleverna utöver vad den lektionsbundna tiden avsåg

• utarbetande av en ny läroplan för grundskolan

En viss förändring av synsättet på elever och deras förutsättningar till lärande och socialisation började nu synas i konstruktionen av läroplanen Lgr 80. Den försågs med ett stort antal kommentarmaterial samt ett material som Skolöverstyrelsen gav ut ”En skola för alla- att arbeta förebyggande och stödjande”

1985. I samband med införandet av Lgr 80 genomfördes en stor satsning på implementering av läroplanen och dess kommentarmaterial ute i landets skolor. När läroplanen Lgr 80 infördes påbörjades styrkedjeprocessen för en ny skollag med utredning, proposition och slutligen med den alltfort från 1985 gällande skollagen som resultat.

I slutet av 80-talet förbereddes en förändrad styrning av skolans verksamhet vilket resulterade bl a i proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning där det föreslogs att skolan i framtiden skulle präglas av en utveckling från regelstyrning till målstyrning med färre regler och tydligare mål. I proposition 1989/90:41 lades ett förslag om att den statliga regleringen av tjänsterna som lärare, skolledare, biträdande skolledare och

syofunktionärer skulle upphöra med utgången av 1990. Beslutet innebar att kommunerna fick ett helt och odelat arbetsgivaransvar för all personal i skolan.

I den slutliga propositionen (Prop. 1990/91:18) angående ansvaret för skolan, i den delen av propositionen som utgör principiella utgångspunkter för förslagen, skriver statsrådet:

Det är i kommunerna och kommundelarna som medborgarnas krav på inflytande och ansvar måste mötas. En förändring i denna riktning förutsätter att det traditionella sättet att genom en detaljerad och statlig reglering styra den offentliga verksamheten upphör. Styrningen måste i stället ske genom att riksdagen och regeringen anger mål och ramar och överlämnar ansvaret för genomförandet till dem som arbetar och verkar i kommuner, kommundelar (Prop. 1990/91:18, s. 17 ).

5.1.2 Statliga myndigheter

Under tidsperioden hade staten direkt kontroll över vad som skedde i landets skolor genom den statliga skoladministrationen som bestod av Skolöverstyrelsen, bildades 1920 och Länsskolnämnderna, bildades 1958.

Ansvaret bestod i att det som skrevs i de olika styrdokumenten överfördes till den personal, i huvudsak rektorer och lärare, som var nära eleverna.

Överföringen av vetande och kunnande följde linjen från makro- till mikronivån. Kommunerna ansökte hos staten med underlag från enskilda skolor utifrån enskilda elevers behov av extra insatser om särskilda medel.

Staten styrde verksamheten till enskilda skolor och elever genom öronmärkta medel som fördelades via länsskolnämnderna som fungerade som statens

”förlängda” arm. Länsskolnämnderna fördelade efter beslut och kontrollerade också via sina tjänstemän att de insatser som skolor hade sökt medel för också användes till ändamålet. Länsskolnämnderna medverkade också aktivt i implementeringen av styrdokumenten ut till skolans personal. När det gällde resurser som skulle fördelas ut till länens skolor fanns speciella delningstal, för exempelvis lågstadieklasser var delningstalet 25 elever, vilket innebar att om klassen innan höstterminens start utökades med en elev bildades två klasser i stället för en. Varje klass fick förutom den så kallade basresursen även förstärkningsresurser beroende på klassens sammansättning dvs elevers förutsättningar, vilket innebar att det fanns ett stort antal timmar för att bedriva undervisning i framförallt svenska och matematik i små grupper.

Skolor kunde också ansöka om särskilda resurser för exempelvis anpassning, skolskjuts, elevassistent m. m för elever med funktionsnedsättningar. Den statliga skoladministrationen förändrades från och med 1991 i enlighet med regeringens proposition 1990/91:18 genom att Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna las ner.

5.1.3 Lärarutbildningar

För att kunna möta förändringarna i samband med grundskolans införande 1962 reformerades även lärarutbildningen (SOU 1965:30, SOU 1972:92).

Nedläggning av speciallärarutbildning planerades och start av specialpedagogutbildning skedde 1991 (Dsu 1986:13).