Förordningstext som reglerar åtgärdsprogram

Första gången som åtgärdsprogram omnämndes var i utredningen för skolans inre arbete (SOU 1974:53) där elev och föräldrar nämns som aktiva parter i arbetet kring elevers skolsvårigheter. I Lgr 80 skrivs för första gången åtgärdsprogram som begrepp in i ett av de styrdokument som ska reglera elevers utbildning. I den läroplanen framgår även att skolan skall arbeta förebyggande dvs. aktivt motverka att elever får svårigheter genom att anpassa organisation, arbetssätt och innehåll utifrån elevers olikheter.

Arbetsenheten är den naturliga enhet inom vilken man skall försöka lösa olika problem. Diskussionerna inom ett arbetslag eller i elevvårdskonferensen kring en elevs problem skall utmynna i ett åtgärdsprogram.

Av programmet, som bör utarbetas av skola, elev och föräldrar tillsammans och utgå från elevens behov, skall framgå vad det är man vill söka åstadkomma, exempelvis bättre läsfärdighet, ökad närvaro, större motivation, bättre samarbetsförmåga. Av programmet bör dessutom framgå med vilka medel och metoder man vill arbeta.

Det är viktigt att söka stärka elevens självuppfattning och självtillit genom att utgå från elevens starka sidor.

Först som ett resultat av mål- och metoddiskussionen finns det anledning att ta upp frågan om eventuell placering av eleven i annan grupp (Lgr 80, s. 54).

Under de första åren efter övergången till mål- och resultatstyrning framgick av utvärderingar att alltfler elever bedömdes vara i behov av särskilt stöd men att åtgärdsprogram inte var vanligt förekommande för de elever som bedömdes

vara i behov av särskilt stöd. I Lpo 94 fanns formuleringen att åtgärdsprogram bör upprättas när elev var i behov av särskilt stöd men det fanns ännu inte reglerat i någon förordning. Den första förordningen för åtgärdsprogram kom att gälla från år 1995 och nu skrevs formuleringen ”ska upprättas” in och då enbart för grundskolan. För de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd finns alltså sedan år 1995 kravet på åtgärdsprogram reglerat i grundskoleförordningen. Förordningstexterna kring åtgärdsprogram har förändrats vid några tillfällen och varje gång förändring har skett, har det föranletts av information, som framkommit vid bl a statliga utvärderingar, att situationen för enskilda elever eller elevgrupper har varit sådan att uppdraget att erbjuda likvärdig utbildning inte har genomförts. Då har regeringen bl a genom att tillsätta någon form av utredning tagit fram underlag för ny förordningstext. År 2001 skedde ytterligare en ändring i grundskoleförordningen. Den förändring som skrevs in då var med avseende på elev och föräldrars möjligheter att delta när åtgärdsprogrammet upprättas.

Den skrivningen föranleddes av en enskild elevs anmälan gentemot den kommun där eleven hade haft sin skolgång. Anmälningen till Skolverket som tillsynsärende avsåg att eleven p.g.a. mobbning inte hade kunnat genomföra sin utbildning på ett för eleven acceptabelt sätt och att synpunkter från eleven och dennes föräldrar inte hade tagits tillvara. En utredning tillsattes som tittade på ett antal anmälningsärende och efter den utredningen skrevs alltså den formulering med avseende på elev och föräldrars möjlighet att delta i upprättande av åtgärdsprogrammet in.

I samband med förändringen av grundskoleförordningstexten år 2001 skrevs också för första gången förordningstext för krav på upprättande av åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd i gymnasieskolan (SFS 2006:203) och för elever i behov av särskilt stöd i särskolan (SFS 2006:207). I departementsrapporten Ds 2001:19 betonades skolans ansvar avseende elevers möjlighet att nå framgång i skolan. Men i den utredning som gjordes av Skolverket (2003) framgick att åtgärdsprogrammen oftast var skrivna så att ansvaret för elevers bristande måluppfyllelse ofta förlades på den enskilde elevens bristande förmåga och att skolans ansvar inte tydliggjordes.

Olika förklaringsgrunder till de resultaten kan ses i:

• att statens intention är att alla elever ska ges möjligheter till måluppfyllelse i enlighet med gällande läroplan och kursplaner men det är kommunerna som ansvarar för att det finns resurser för de insatser som föreskrivs i åtgärdsprogrammet

• kommunernas uppdrag att genomföra det av staten formulerade uppdraget kan innebära dilemman: att ha ryggen fri när statliga inspektioner tittar på dokumentets existens samt för resursfördelning i kommunen

Utifrån elevens perspektiv ska åtgärdsprogrammet vara ett aktivt dokument där skolan tar ansvaret för att skapa de pedagogiska villkor som gör att eleven kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Men om dokumentet skrivs så att elevens utveckling utgår från elevens bristande förmåga riskerar dokumentet att bli ett hinder i elevens framtida utveckling - och fungera som stämpling av eleven. Efter granskningar gjorda av Skolverket av hur åtgärdsprogram upprättades och vilka åtgärder som föreskrevs och där kritiken riktades mot att kommuner och skolor ensidigt förklarade elevernas behov av särskilt stöd som brister hos den enskilde eleven gjordes år 2006 ändringar i förordningstext kring åtgärdsprogram. Förordningstexten föreskriver att det åligger rektor att tillse att elevens eventuella behov av stödåtgärder utreds och först efter det att utredning har genomförts och om det vid analys av utredningen framkommer att eleven har behov av stödåtgärder skall åtgärdsprogram upprättas och där ska det framgå vilka elevens behov är och hur behoven ska tillgodoses. ²⁴ Vid tiden för genomförandet av enkätundersökningarna var det nedanstående förordning som hade trätt i kraft.

Åtgärdsprogram finns reglerat i grundskoleförordningen 5 kapitlet 1§ och i gymnasieförordningen 8 kap 1a § under rubrikerna särskilda stödinsatser.

Eftersom ordalydelsen är likadan i båda förordningarna med undantag av eleven och vårdnadshavaren används här grundskoleförordningens text.

I 4 kap. 1§ andra stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av rektorn om inte något annat följer av 5, 10§§. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare, eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas (SFS 2006:205).

Åtgärdsprogrammet är elevens rätt till att få de insatser som han eller hon behöver för att nå de mål som är framskrivna i läroplan och kursplaner.

24Allmänna råd för upprättande av åtgärdsprogram gavs ut först år 2008. Förskolan ska inte upprätta åtgärdsprogram för enskilda barn enligt Skolverkets allmänna råd (Skolverket,

Åtgärdsprogram som upprättas enligt grundskoleförordning och gymnasieförordning är offentliga handlingar och ska därmed vara skrivna så att de enligt offentlighetsprincipen kan hanteras som allmänna handlingar.

Huvudsyftet med åtgärdsprogrammet är att i ett skriftligt dokument synliggöra vilka elevens behov av insatser är och vilka åtgärder skolan ska sätta in för att möjliggöra för eleven att nå läroplanens och kursplanernas mål.

Åtgärdsprogrammet får inte innehålla uppgifter som enligt sekretesslagen (SFS 1980:100) kan komma enskild elev eller dennes anhöriga till skada.

Fristående skolor är undantagna från offentlighetsprincipen men personalen är underställd sekretesslagen. När det gäller hur åtgärdsprogrammet förvaras är utgångspunkten att åtgärdsprogrammet är till för att möjliggöra för enskild elev att få det stöd i skolarbetet som gör att eleven ska klara skolarbetet enligt uppställda mål. Detta innebär att åtgärdsprogrammet ska vara tillgängligt och väl förankrat såväl hos den personal som ska ge stödinsatserna, som för eleven och dennes föräldrar.

Om åtgärdsprogram blir ett fungerande verktyg eller enbart ett dokument som skrivs för att det är reglerat enligt förordning påverkas av olika faktorer i skolans verksamhet, där rektor tillskrivs en stor betydelse för att åtgärdsprogrammet ska fungera som stöd för elevens utveckling (Asp-Onsjö, 2006).

När det gäller förskolan ska inte åtgärdsprogram upprättas eftersom i förskolans läroplan framgår det att verksamheten ska planeras utifrån barns olika förutsättningar och det är verksamheten som ska anpassas och inga enskilda barn ska utvärderas (Skolverket, 2005b).