Förordning kring individuella utvecklingsplaner

I grundskoleförordningen och gymnasieförordningen finns inskrivet att läraren fortlöpande och minst en gång per termin genom utvecklingssamtal ska informera eleven och elevens vårdnadshavare om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. År 2006 gjordes i grundskoleförordningen ett tillägg om skriftlig individuell utvecklingsplan (SFS:2005:179).

När information kom att individuella utvecklingsplaner skulle införas i grundskolan år 2006 beskrevs det som det var ett nytt styrdokument som hade utvecklats, men så var inte fallet. Individuella utvecklingsplaner som begrepp skrevs in i grundskoleförordningen 7 kap 2§ och skrevs då in i redan befintlig förordning nämligen den som reglerar utvecklingssamtalet.²⁵ År 2001 publicerades som tidigare nämnts en departementsrapport vars titel angav att elevers framgång i skolarbetet är skolans ansvar (Ds 2001:19). I den rapporten

25I gymnasieskolan upprättas inte individuella utvecklingsplaner utan där upprättas individuella studieplaner för alla elever i samband med starten av det program som eleven blivit antagen till. Den individuella studieplanen ska utgöra grunden vid varje

utvecklingssamtal som genomförs på gymnasiet (SFS 1995:1269).

kan man läsa embryot till individuella utvecklingsplaner och behovet av att skriftligt dokumentera alla elevers utveckling i såväl ämneskunskaper som social utveckling i samband med att beskrivningen och syftet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd skrivs fram.

Åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner skall ju inte bara beakta den enskilde eleven utan även processen på grupp- och skolnivå. Det handlar om att arbetslagets planering kan utgöra en bas för såväl planering som uppföljning och utvärdering. Dokumentation är ett naturligt verktyg för att hantera, synliggöra och strukturera information (Ds 2001:19, s.34).

År 2003 gav Myndigheten för skolutveckling utvecklingsmedel till ett antal skolor i landet för att de skulle pröva individuella utvecklingsplaner inom ett reglerat projekt. Parallellt under år 2003 började några privata utbildningsförlag introducera utbildningar och arbetsmaterial kring Individuella utvecklingsplaner runt om i landet, innan förordningstexten för utvecklingssamtal hade förändrats. En del av materialet har utformats som arbetsböcker och också i databaser där lärare, föräldrar och elev ska dokumentera elevens individuella utveckling såväl kunskapsmässigt som socialt och där fokus ligger på elevens förmåga och inte på det som skrevs fram i ovannämnda departementsrapport att skolans arbete ska organiseras så att elever ges möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Skolverket gav under år 2005 ut allmänna råd till hur skolan skulle kunna tolka förordningstexten kring utvecklingssamtal och det skriftliga dokument som benämndes individuell utvecklingsplan (Skolverket 2005).²⁶ I föreskriften framgår att den individuella utvecklingsplanen ska vara framåtsyftande och visa på elevens utvecklingsmöjligheter och att ansvaret för att skapa betingelserna för detta ligger på skolan.

Vid tiden för enkäternas genomförande var det nedanstående text som var gällande i grundskola och särskola.

Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal). Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Utvecklingsplanen kan även innehålla överenskommelser mellan lärare, elev och vårdnadshavare.

Informationen vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna.

På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till utvecklingssamtalet även lämna annan skriftlig information om elevens skolgång än som avses i första stycket.

Uppgifter i utvecklingsplanen och sådan information som avses i andra stycket får inte ha karaktären av betyg.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 § (SFS 2005:179).

Individuella utvecklingsplaner som upprättas enligt grundskoleförordning är allmänna handlingar och ska därmed vara skrivna så att de enligt offentlighetsprincipen kan hanteras som allmänna handlingar. Huvudsyftet med individuella utvecklingsplaner är att i ett skriftligt dokument synliggöra elevens mål och vilka insatser som ska göras från såväl elev som skola för att måluppfyllelse för eleven ska kunna uppnås utifrån läroplanens och kursplanernas mål. Detta innebär att den individuella utvecklingsplanen ska vara tillgänglig för såväl elev, föräldrar som den personal som finns kring eleven i skolverksamheten. Den individuella utvecklingsplanen får inte innehålla uppgifter som enligt sekretesslagen (SFS 1980:100) kan komma enskild elev eller dennes anhöriga till skada. Fristående skolor är undantagna från offentlighetsprincipen men personalen är underställd sekretesslagen.

Efter riksdagsvalet 2006 förespråkade utbildningsdepartementet vikten av att elever och föräldrar tidigt får veta hur eleverna klarar sin skolgång och önskemål om att tidigt ge omdöme och betyg diskuteras.²⁷ Hur enskilda kommuner, skolor och lärare tolkar och genomför den förordning som huvudsakligen talar om den individuella utvecklingsplanen som ett redskap för att genomföra ett utvecklingssamtal är beroende av hur deras professionella handlande tar sig uttryck (Krantz, 2009). Utvecklingssamtalet kan enligt Hofvendal (2006) beskrivas som ett riskabelt samtal som har som syfte att vara utvecklande för elevens fortsatta lärande, men som samtidigt har funktionen att utvärdera elevens skolprestationer. Vad som skrivs i den individuella utvecklingsplanen om enskild elev påverkas av den gällande skoldiskursen (Andreasson, 2007).

Individuella utvecklingsplaner ska inte upprättas i förskolan eftersom förskolans läroplan inte talar om enskilda barns måluppfyllelse utan att det är verksamhetens möjligheter att erbjuda barn goda utvecklingsbetingelser som utvärderas (Skolverket, 2005). I gymnasieskolan upprättas inte individuella utvecklingsplaner utan där upprättas individuella studieplaner för alla elever i samband med starten av det program som eleven blivit antagen till. Den individuella studieplanen ska utgöra grunden vid varje utvecklingssamtal som genomförs på gymnasiet (SFS 1999:844, SFS 2000:219).

27Denna diskussion medförde att det blev en förändring i grundskoleförordningen 1/7 2008 och nu kan skriftlig information med betygsliknande information ges (Skolverket, 2008).