6. Rektorer och blivande specialpedagogers tolkning av statliga styrdokument.87
6.3 Studiernas resultat
6.3.2 Resultat från blivande specialpedagogers enkäter
44 blivande specialpedagoger31 som år 2006 gick sin utbildning till specialpedagoger vid samma lärosäte har besvarat liknande enkätfrågor kring styrdokument, skollagens portalparagraf, förordningstexterna kring åtgärdsprogram samt individuella utvecklingsplaner som rektorerna har gjort.
För att vara behörig till att antas till utbildningen som specialpedagog, vilken är en påbyggnadsutbildning måste de sökande ha en lärarexamen och till lärarexamen räknas förskollärare, fritidspedagog, grundskollärare, gymnasielärare och ämneslärare. Dessutom krävs att de tjänstgjort som lärare i minst tre år efter examen. Specialpedagogutbildningen är en generalistutbildning och läses gemensamt oavsett vilken lärarexamen de studerande har. Vid avslutade studier står det i den studerandes examensbevis vilken lärarexamen som ligger till grund för specialpedagogexamen. De studerande sökte enligt 3 kvoter där man vid aktuellt lärosäte använde sig av kvoterna 1/4 förskollärare och fritidspedagoger, 2/4 grundskollärare och 1/4 gymnasielärare. Eftersom det endast var ett fåtal gymnasielärare som sökte utbildningen fördelades gymnasielärarkvoten mellan de övriga kvoterna.
Majoriteten av de studerande på utbildningen hade sin lärarbehörighet som grundskollärare. Alla de blivande specialpedagoger som svarat på frågorna gick, som tidigare framgått, vid tidpunkten för studierna, utbildning till specialpedagog, men hade kommit olika långt i sin utbildning. Inom ramen för utbildningen fick de vid olika tillfällen information om uppdraget och om gällande styrdokument.
I nedanstående tabell framgår de 44 blivande specialpedagogernas grundutbildning och i vilka verksamheter de tjänstgjorde vid frågetillfället.
31Det var 45 blivande specialpedagoger som tog del av enkätmaterialet men en av dem svarade ej på frågorna kring utbildning och verksamhet samt ett flertal av frågorna men finns med i materialet, antingen som ej svarat eller avgett svar, men finns inte med i
Tabell 14 Blivande specialpedagogers utbildningsbakgrund/verksamhets-tjänstgöring
Verksamhet
Utbildning Fö
rskola För-skola + annan verks. F-6 F-9 GrundskHög- stadium Gym-nasiet Särskola Blandad verksamhet
Totalt
Förskollärare 3 3 2 8
Fritidspedagog 2 1 1 4
Grundskollärare 9 1 5 1 5 5 26
Gymnasielärare 1 1
Annan lärar.utb. 1 1
Lärarutb.+annan utb. 2 2 4
Totalt 3 5 14 1 5 2 8 6 44
I tabellen synliggörs variationen på de olika verksamhetsformer där de har sina anställningar.
Styrdokumentens avtryck
I nedanstående tabeller redovisas de blivande specialpedagogernas svar på enkätfrågorna (bilaga 2). Frågorna är formulerade så att de ska avspegla hur styrdokumenten tolkas i den verksamhet där informanterna tjänstgör. De blivande specialpedagogerna är enskilda tjänstemän som ingår i en organisation där rektor är ansvarig för ledningen av verksamheten och där deras möjligheter att påverka styrdokumentens avtryck är beroende av olika faktorer. Deras enkätsvar som har varit av öppen karaktär har skrivits in i ett exceldokument och varje fråga har bearbetats var för sig. Vid genomgången av alla svaren har på samma sätt som för rektorerna framkommit att variationsvidden har varit stor, vilket har synliggjort den mångfald av tolkningar av styrdokument som görs ute i enskilda kommuner och skolor där varje kommunal huvudman ansvarar för på vilket sätt uppdraget ska genomföras. Kategorisering har gjorts med utgångspunkt från de olika frågorna och varierar beroende på frågans art (bilaga 2). Som nämnts i samband med redovisningen av studie 3 kring hur rektorer tolkar styrdokument och betydelsen av att inom varje skola och kommun synliggöra vad som avses med likvärdig utbildning, alla elever och elever i behov av särskilt stöd redovisas de svar som blivande specialpedagoger avgett om styrdokument generellt och specifikt med koppling till de verksamheter där de tjänstgör. De blivande specialpedagogernas svar på enkätfrågorna ger en bild över hur de uppfattar styrdokumentens avtryck i sina verksamheter. Deras svar redovisas i löpande text och i nedanstående korstabeller (tabell 15-18) varvat med citat.
Vad blivande specialpedagoger avser med styrdokument kan delas in i två kategorier, där 28 vet och kan benämna de styrdokument som reglerar skolans verksamhet.
Skollagen, Lpo 94, Lokala kursplaner, Barnomsorgs- och skolplan i kommunen.
15 av dem benämner inte styrdokumenten men beskriver däremot dess funktion.
Dokument som lägger riktlinje för verksamheten.
En av de blivande specialpedagogerna har inte besvarat frågan.
Av enkätsvaren kan utläsas att variationen på vad som avses med styrdokument är stor men de blivande specialpedagogerna har kännedom om styrdokumenten som reglerar uppdraget antingen som dokument eller som funktion.
När det gäller skollagens portalparagraf som här har bedömts som generellt styrdokument finns där också en bred variation på svaren med avseende på vad som avses med resurser till alla, elever i behov av särskilt stöd och stödinsatser i de verksamheter där de tjänstgör. Vilka barn/elever som definieras som barn/elever i behov av särskilt stöd i verksamheten varierar stort i de svar som avgetts men har slutligen delats in i fyra kategorier; inte når målen, har diagnoser, varierande anledningar eller har ej svarat.
9 informanter har angett att eleverna inte når målen.
Barn som inte når upp till målen, eller visar dåliga resultat på tester.
De som ej når målen i kärnämnena Sv och Ma, till viss del engelska. De som av olika orsaker inte fungerar i en stor grupp.
Elever med diagnoser anges av 6 informanter.
Elever med dyslexidiagnos samt elever som är utåtagerande, även elever inom NP, en elev med svår diabetes har assistent.
De som hamnar under 15% gräns, diagnoser/andrafunktionshinder
28 anger att det är varierande anledningar som avgör om barn/elever bedöms vara i behov av särskilt stöd.
Kriterielistan är lång, ca 15 punkter. Allt från koncentrationsstörning till sociala svårigheter samt utvecklingsförseningar.
De som av olika anledningar inte ”hänger med” i ordinarie undervisning, socialt, kunskapsmässigt, olika funktionshinder etc.
Elever med emotionella behov, läs- och skrivsvårigheter, utvecklingsstörning, autism, ” bokstavsbarn”, barn med invandrarbakgrund
Två av informanterna svarade inte på frågan.
Hur resursfördelningen går till med avseende på alla barn/elever och vilka insatser som ges till barn/elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd redovisas i tabell 15. Enligt skollagens tidigare omnämnda portalparagraf ska hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.
Tabell 15. Blivande specialpedagogers svar om resursfördelning till alla elever respektive elever i behov av särskilt stöd
Vilka insatser ges till de barn/elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd?
Hur går
resursfördelningen till med avseende på alla
barn/elever? Varierande insatser Elev – assistent Särskild undervisnings -grupp Ej svar/ obestämt svar
Total Utifrån klassens
behov
13 4 3 1 21
Direktiv från förvaltningen
10 2 0 0 12
Vet ej 4 1 1 0 6
Ej svarat 2 1 1 2 6
Total 29 8 5 3 45
21 av de blivande specialpedagogerna anger att resursfördelningen sker utifrån klassens behov och 12 anger att resursfördelning sker utifrån direktiv från förvaltningen.
Läraren behöver vara bra på att lägga fram sin sak och föra elevens talan Vi genomför speciella tester och de ska verka som underlag
Man har grundpeng och sedan skriver lärare åtgärdsprogram som är utöver det vanliga som ligger till grund för resursfördelningen
Uträknade fastställda normer som kommunen har
Av de blivande specialpedagogerna är det 6 som inte vet hur resursfördelningen går till och 6 som inte svarat.
Ingen aning.
Vilka insatser som ges till de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd har indelats i fyra kategorier. De vanligast förekommande insatser som erbjuds barn/elever i behov av särskilt stöd i de blivande specialpedagogernas verksamheter anges vara av varierande art beroende av elevernas behov, därefter anges elevassistent och särskild undervisningsgrupp som insats.
Olika t ex hjälp hos dyslexilärare, förlängd studietid.
Ett antal timmar hos speciallärare, resurslärare för att ta igen ”missad” kunskap Extra resurser i form av personal
Arbetslaget ska lösa det
Elevassistenter i klass, mindre undervisningsgrupper, tekniska hjälpmedel Små undervisningsgrupper, specialundervisning
Variationen på vilka elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd och variationen på stödinsatser i verksamheterna kan tänkas utmana begreppet likvärdig utbildning för alla elever.
I nedanstående tabell redovisas de svar som de blivande specialpedagogerna har avgett angående för vilka elever som åtgärdsprogram upprättas och hur de förvaras i den verksamhet där de tjänstgör.
Tabell 16. Blivande specialpedagogers svar för vilka elever som åtgärdsprogram upprättas och hur de förvaras
Hur förvaras åtgärdsprogram?
För vilka elever upprättas
åtgärdsprogram? Tillgängligt dokument Tveksam tillgänglighet Inlåsta/ arkiv Upprättar ej Ej svarat Total
Når ej målen 8 2 10 0 0 20
Varierande anledningar
2 2 7 0 0 11
Upprättar ej 0 0 1 3 0 4
Förskolan 1 0 2 2 0 5
Ej svarat 0 0 0 0 5 5
Total 11 4 20 5 5 45
Den vanligaste anledningen till att åtgärdsprogram upprättas är för de elever som inte når målen och därefter är det varierande anledningar. Av svaren framgår det att åtgärdsprogram upprättas i förskolan även om förordningen för åtgärdsprogram inte omfattar förskolan.
För elever som riskerar att inte nå målen i ma, eng, sv.
För de elever som inte når uppsatta mål eller inte fungerar i gruppen av andra skäl.
Elever som behöver särskilda åtgärder enligt utredningar
Barn som bedöms ha någon form av svårigheter i sin utveckling- språkligt, socialt, motoriskt, emotionellt, kognitivt t ex.
När det gäller förvaringen av åtgärdsprogram anger 11 informanter att dokumentet är tillgängligt.
I pärm på arbetsrummet, samt hemma hos eleven.
Diarieförda i pärm i arkiv. Föräldrar får kopia liksom lärare.
20 av informanterna anger att åtgärdsprogrammen är inlåsta i arkiv eller i skåp, vilket innebär att dokumentet inte är tillgängligt i det dagliga arbetet.
Dokumentarkiv
Inlåst i kassaskåp där endast rektorn och expeditionspersonal har nyckel
Åtgärdsprogram är som ovan beskrivits ett dokument som ska vara till för enskild elev och som ska upprättas om det efter genomförd utredning framkommit att eleven är i behov av särskilt stöd (SFS 2006:205). Av programmet skall framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och åtgärdas. Detta innebär att dokumentet ska vara tillgängligt så att mål, åtgärder och vem/vilka som ansvarar för att de olika
åtgärderna genomförs blir synligt för alla berörda såväl, elev, personal som föräldrar.
I nedanstående tabell redovisas de svar som de blivande specialpedagogerna har avgett angående för vilka elever som individuella utvecklingsplaner upprättas och hur de förvaras i den verksamhet där de tjänstgör.
Tabell 17. Blivande specialpedagogers svar för vilka elever individuella utvecklingsplaner upprättas och hur de förvaras
Hur förvaras individuella utvecklingsplaner?
För vilka elever upprättas individuella
utvecklingsplaner? Tillgängligt dokument Tveksam tillgänglig het Inlåsta/ arkiv Upprättar ej Ej svarat Total Definierad
målgrupp
17 5 7 2 0 31
Feltolkad målgrupp
0 2 0 1 0 3
Upprättar ej 0 0 0 7 0 7
Ej svarat 0 1 1 0 2 4
Total 17 8 8 10 2 45
I tabell 17 kan avläsas att för den målgrupp som omfattas av förordningen så anger 17 av de blivande specialpedagogerna att dokumentet är tillgängligt och därmed kan användas i den dagliga verksamheten.
För alla elever
7 av informanterna anger att individuella utvecklingsplaner inte upprättas i deras verksamhet. En av förklaringarna till detta kan tänkas vara att förordningen infördes under våren 2006 och att informationen inte nått ut till de verksamheter där de tjänstgjorde (SFS 2005:179).
Men som tidigare nämnts omfattas inte förskolans barn och inte gymnasieskolans elever av detta. Bland de blivande specialpedagogerna var det enbart 3 som angav att individuella utvecklingsplaner upprättades för annan målgrupp än de som definierats enligt förordningarna.
Informationsspridning om statliga styrdokument
I den mål- och resultatstyrda skolan är det som tidigare nämnts skolhuvudmannen som bestämmer hur verksamheten skall organiseras men däremot är det reglerat i skollagen (SFS 1999:887, 2 kap § 7a) att rektorer skall tillse att den personal som arbetar i skolans verksamhet har kunskap om uppdraget och framförallt avseende alla elevers måluppfyllelse. Innehållet i de statliga styrdokumenten skall avspeglas på mikronivån där personal och elever befinner sig. Detta innebär att inom de verksamheter där de blivande specialpedagogerna tjänstgör är de beroende av den information som sprids
om gällande styrdokument. I nedanstående text och i tabell 18 redovisas hur de blivande specialpedagogerna tolkar att information förmedlas kring statliga styrdokument i deras verksamheter. På frågan om i vilka sammanhang som styrdokument diskuteras har de blivande specialpedagogerna avgett följande svar;
• 20 anger varierande sammanhang
• 9 anger arbetslaget
• 4 anger olika slags konferenser direkt kopplade till skolans verksamhet
• 3 anger med direkt koppling till enskilda elever och deras måluppfyllelse
• 8 anger ej förekommande eller sporadiskt förekommande
• 1 har ej svarat
36 av informanterna anger alltså att det sker diskussioner om styrdokument i deras respektive verksamheter även om det sker i olika konstellationer.
Däremot är det 8 av informanterna som anger att diskussion inte förekommer eller enbart sporadiskt. För att ur rättssäkerhetssynpunkt för enskilda elever kunna erbjuda likvärdig utbildning, bör utgångspunkten vara att det inom varje skola och kommun finns diskussion och ett gemensamt ställningstagande kring vilka elever som definieras som alla elever dvs. en genomgång av vilka elever som finns under ett läsår och vilken organisation som krävs för att möta deras varierande förutsättningar samt vilka elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. De beslut som fattas med avseende på vilka eleverna är och vilka rutiner som ska gälla utgör sedan grunden på meso- och mikronivå för att kunna tolka förordningstexterna kring åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner med utgångspunkt att både åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner är dokument som ska garantera elevers rätt till likvärdig utbildning. Vem/vilka som informerar de blivande specialpedagogerna om förordningstexterna till åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 18. Belyser genom blivande specialpedagogers svar hur skolans tjänstemän får kännedom om specifika statliga styrdokument och dess innehåll i den mål- och resultatstyrda verksamheten.
Vem/vilka informerar personalen om den förordningstext som reglerar användandet av individuella utvecklingsplaner?
Vem/vilka informerar personalen om den förordningstext som reglerar användandet av åtgärdsprogram? Rekt
or Rektor + annan person Ingen Upprättar ej Ej svarat Total
Rektor 9 1 1 1 2 14
Rektor + annan person
1 4 0 0 0 5
Specialpedagog/
speciallärare
1 1 1 1 0 4
Ingen 0 0 5 3 0 8
Upprättar ej 2 0 1 1 0 4
Ej svarat 3 1 1 2 3 10
Total 16 7 9 8 5 45
I tabell 18 framgår av svaren från de blivande specialpedagogerna att information kring åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner har getts till ungefär hälften av verksamheterna men att lika många anser att de antingen inte får information, eller att de inte upprättar dokumenten i sin verksamhet eller att de inte har svarat.
När det gäller de specifika förordningstexterna och dess innehåll framkommer att informationen ute i de angivna verksamheterna är bristfällig.
Vilken grad av vetande med avseende på styrdokumentens intentioner som förekommer hos de som informerar enligt tabell 18 går inte att avläsa. Men att en så stor andel av de blivande specialpedagogerna anger att information om förordningstexterna inte förekommer är i sig en indikator på att det finns stor osäkerhet angående om styrdokument och dess intentioner når ut till den personal som i mötet med eleverna ska omsätta intentionerna i den pedagogiska praktiken.