• No results found

6. Diskussion

6.3 Avslutande kommentar

Det finns få studier om beslut enligt 14 § LVU och utrymme att vidare undersöka olika aspekter på beslut om umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort. Det skulle förstås också vara intressant att vidare undersöka ärenden där barn är klagande i LVU-mål och vad som karaktäriserar dessa ärenden och beslut.

Referenslista

Bejstam, Lars. (2012). Barns talerätt i mål enligt LVU: villkorad klagorätt? Förvaltningsrättslig tidskrift, 2012 (4), s.433-439.

Bergman, Ann-Sofie; Sandahl, Christina; Mellberg, Carina; Engwall, Kristina. (2018).

Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge: En utvärdering ur socialarbetares perspektiv. Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA). FoU Södertörns skriftserie nr 160/18.

Boyle, Caroline. (2017) What is the impact of birth family contact on children in adoption and long-term foster care? A systematic review. Child & Family Social Work, 2017-02, Vol.22 (S1), p.22-33.

Bramstång, Gunnar. (1964). Förutsättningarna för barnavårdsnämnds ingripande mot asocial ungdom, en studie i socialförvaltningsrättens legalitetsproblem. Lund: Gleerup.

Bramstång, Gunnar. (1985). Sociallagstiftningen: en kommentar till socialtjänstlagen, lagen om vård av unga och lagen om vård av missbrukare. Stockholm: Norstedt.

Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Malmö: Liber AB.

Danelius, Hans. (2007). Mänskliga rättigheter i europeiskt perspektiv. En kommentar till

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. 3:e upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik.

Domstolsverket. (2019). Domstolsstatistik 2019. Jönköping: Domstolsverket. Hämtad 2020-09-27 från

https://www.domstol.se/globalassets/filer/gemensamt-innehall/styrning-och-riktlinjer/statistik/domstolsstatistik-2019.pdf

Ds 2020:16. Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende – förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och skolgång. Departementspromemoria.

Regeringskansliet, Socialdepartementet. Stockholm: Elanders Sverige AB.

Ds 2021:7. Barnets bästa när vård enligt LVU upphör. Regeringskansliet, Socialdepartementet.

Stockholm: Elanders Sverige AB. Hämtad 2021-03-11 från Ds 2021:7 Barnets bästa när vård enligt LVU upphör (regeringen.se)

Egelund, Tine & Hestbæk, Anne-Dorthe. (2003). Anbringelse af børn og unge uden for hjemmet. En forskningsoversigt. Rapport 03:04. Köpenhamn: Socialforskningsinstituttet.

Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann & Wängnerud, Lena. (2017).

Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan. Stockholm:

Wolters Kluwer Sverige AB.

Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen. Hämtad 2020-03-22 från European Convention on Human Rights (coe.int)

Friberg, Febe. (red.). (2017). Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.

Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.

Föräldrabalk (1949:381) t.o.m. SFS 2020:1027.

Henricson, Maria. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.

Jacobsson, Maritha. (2006). Terapeutens rätt: rättslig och terapeutisk logik i

domstolsförhandlingar. Avhandling, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet.

Kaldal, Anna. (2010). Parallella processer – En rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU-mål. Stockholm: Jure förlag.

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga t.o.m. SFS 2020:1259.

Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter SFS nr: 2018:1197.

Leviner, Pernilla. (2012). Domstolens funktion i LVU-ärenden: behov av specialiserade barndomstolar? Nordisk socialrättslig tidskrift, ISSN 2000-6500, nr 5-6.

Leviner, Pernilla & Lundström, Tommy. (2017). Om tvångsomhändertagande av barn – en

inledning, i Leviner, Pernilla & Lundström, Tommy. (red.) (2017). Tvångsvård av barn och unga, rättigheter, utmaningar och gränszoner. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.

Lundgren, Lars. & Sunesson, Per-Anders. (2020). Nya sociallagarna. Med kommentarer i lydelsen den 1 januari 2020. Trettiotredje upplagan. Stockholm: Norstedts juridik AB.

Lundman, Berit & Graneheim, Hällgren Ulla. (2017). Kvalitativ innehållsanalys, s. 219-234, i Höglund Nielsen, Birgitta & Granskär, Monica. (red.) (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB.

Mattsson, Titti. (1998). Barnets mening i LVU-processen. Socialvetenskaplig tidskrift, 1998 (1), s.

45-57.

Mattsson, Titti. (2002). Barnet och rättsprocessen. Rättssäkerhet, integritetsskydd och autonomi i samband med beslut om tvångsvård. Avhandling. Lund: Juristförlaget.

Mattsson, Titti. (2006a). Barnet som subjekt och aktör. En rättslig studie om barn i familjehem.

Barn som aktörer, Volym 3. Uppsala: Iustus Förlag AB.

Mattsson, Titti. (2006b). Det familjehemsplacerade barnet som rättighetsbärare: en utgångspunkt i det sociala arbetet med barn och ungdomar. Socialmedicinsk tidskrift, 2006 (1), s.66-73.

Mattsson, Titti. (2010). Rätten till familj inom barn- och ungdomsvården. Malmö: Liber AB.

Ponnert, Lina. (2007). Mellan klient och rättssystem: tvångsvård av barn och unga ur socialsekreterares perspektiv. Avhandling, Socialhögskolan. Lund universitet.

Prop. 1979/80:1. Om socialtjänsten. Stockholm: Regeringens proposition.

Prop.1989/90:28. Vård i vissa fall av barn och ungdomar. Stockholm: Regeringens proposition.

Prop. 2002/03:53. Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. Stockholm: Regeringens proposition.

Prop. 2012/13:10. Stärkt stöd och skydd för barn och unga. Regeringens proposition, Stockholm.

Regeringen. (2020). Lagrådsremiss. Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden. Stockholm den 24 september 2020. Hämtad 2020-09-27 från

https://www.regeringen.se/4a78b0/contentassets/9af73a31633b437a95f411e764d08800/regelbundn a-overvaganden-av-vardnadsoverflyttning-och-sarskilda-lamplighetskrav-for-offentliga-bitraden.pdf

Schiratzki, Johanna. (2019). Barnrättens grunder. Sjunde upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.

Schlytter, Astrid & Linell, Hanna. (2008:2). Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext - en studie av omhändertagna flickor. Forskningsrapport 2008:2. FOU Nordväst i Stockholms län, Forsknings- och utvecklingsenheten för socialtjänstens individ- och familjeomsorg i nordvästra Stockholm.

Sen, Robin & Broadhurst, Karen. (2011) Contact between children in out-of-home placements and their family and friends networks: A research review. Child & Family Social Work, 16(3) p.298–

309.

Skoglund, Robin. (2017). Hemlighållande av barns vistelseort. I ljuset av rätten till familjeliv.

Examensarbete inom juristprogrammet, 30 hp. Örebro universitet, Juridiska institutionen.

Singer, Anna. (2000). Föräldraskap i rättslig belysning. Uppsala: Iustus.

Singer, Anna. (2019a). Barns rätt. Andra upplagan. Uppsala: Iustus Förlag AB.

Singer, Anna. (2019b). Barnets bästa. Om barns rättsliga ställning i familj och samhälle. Sjunde upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Socialdepartementet. (2021). Regeringen vill stärka principen om barnets bästa för placerade barn.

Artikel publicerad 10 mars 2021. Hämtad 2021-03-11 från Regeringen vill stärka principen om barnets bästa för placerade barn - Regeringen.se samt Presentationsbilder, pdf-fil från pressträff 10 mars

Socialtjänstlag (2001:453) t.o.m. SFS 2021:159.

Socialstyrelsen. (2009). Barnets rätt och LVU. Om barnet i rättsprocessen. Publicerad på www.socialstyrelsen.se

Socialstyrelsen. (2015). Grundbok i BBIC - Barns behov i centrum. Falun: Edita Bobergs.

Socialstyrelsen. (2019). Barn i familjehem – umgänge med föräldrar och andra närstående.

Kunskapsstöd för socialtjänstens bedömningar. Publicerad på www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen. (2020a). LVU - handbok för socialtjänsten. Stockholm: Atta45 Tryckeri AB.

Socialstyrelsen. (2020b). Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2019. Hämtad 2020-09-27 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-8-6871.pdf

SoS-rapport 1995:21. Barnet i rättsprocessen. LVU-mål i kammarrätterna – beslutsunderlag och domar. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOU 2015:71. Barn och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU. Del A och Del B.

Slutbetänkande av Utredningen om tvångsvård för barn och unga. Stockholm: Elanders Sverige AB.

SOU 2016:19. Barnkonventionen blir lag. Betänkande av Barnrättighetsutredningen. Stockholm:

Elanders Sverige AB.

SOU 2017:112. Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat

boende. Betänkande av Utredningen om ett stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende.

Stockholm: Elanders Sverige AB.

SOU 2020:47. Hållbar socialtjänst. En ny socialtjänstlag. Del 1 och Del 2. Slutbetänkande av Utredningen Framtidens socialtjänst. Stockholm: Elanders Sverige AB.

SOU 2020:63. Barnkonventionen och svensk rätt. Volym 1. Betänkande av Barnkonventionsutredningen. Stockholm: Elanders Sverige AB.

Svensson, Gustav. (2011). Högsta Förvaltningsdomstolen och LVU - Vilken betydelse har

domstolens domar i ett rättssäkerhetsperspektiv? I Nordisk Socialrättslig Tidskrift, 2011, Vol.2011 (3-4).

Svensson, Gustav. (2012). Högsta förvaltningsdomstolen och tvångsvården. Om betydelsen i rättssäkerhetshänseende av domstolens domar angående LVU och LVM. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Swärd, Susann. (2020). Barnkonventionen i praktisk tillämpning. Handbok för socialtjänsten. Andra upplagan. Stockholm: Norstedts juridik AB.