Uppsatsen bygger på en kunskaps- och litteraturöversikt samt en rättsfallsstudie genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av domar. I detta kapitel beskriver jag mitt tillvägagångssätt.
Kapitlet avslutas med en beskrivning av de för kvalitativa studier relevanta begreppen giltighet, tillförlitlighet, delaktighet och överförbarhet, samt en beskrivning av etiska överväganden.
Kunskaps- och litteraturöversikt
För att sammanställa det aktuella kunskapsläget på området har en kunskaps- och litteraturöversikt gjorts. Litteratursökningen har visat på både nationell och internationell forskning, men fokus i min framställning ligger på den nationella forskning som har relevans för min studie och det nationella kunskapsläget utifrån gällande rätt. Detta material innefattar lagtext, förarbeten, riktlinjer och kunskapsstöd samt domar av betydelse på området. Översikten visar på gällande rätt och policys, vägledningar och riktlinjer för de beslut som fattas enligt 14 § LVU och exempel på vad tidigare studier och forskning funnit gällande LVU-placerade barn och LVU-mål.
Sökningen av litteratur och vetenskapliga artiklar har gjorts i Umeå universitetsbiblioteks databas/söktjänst. Söktjänsten innehåller böcker och e-böcker, avhandlingar, uppsatser, artiklar, tidskrifter och databaser. Sökningar har gjorts med sökorden LVU, LVU-domar, LVU domar, LVU överklagande, 14 § LVU, LVU barnets bästa, LVU barnets intressen, LVU barnets vilja, LVU umgänge, LVU vistelseort, tvångsvård av barn och barnrätt. Den inledande sökningen med sökordet
”LVU” resulterade i 1669 sökträffar. En genomgång av de nyaste sökträffarna gjordes och de artiklar som valdes ut var ”peer-reviewed”, det vill säga granskade och från vetenskapliga tidskrifter. Kriterierna var att artiklarna skulle finnas tillgängliga i fulltext, på svenska eller engelska, och att de bedömdes relevanta efter en läsning av (i förekommande fall) den
bibliografiska posten, rubrik och sammanfattning (Friberg (red.), 2017). En av artiklarna fanns i Nordisk socialrättslig tidskrift och en sökning i hela tidskriften med ”LVU” resulterade i 20 träffar, varav tre artiklar valdes ut och lästes i sin helhet. Ett par avhandlingar och övriga böcker valdes också ut. De övriga sökorden fick mer begränsade sökträffar. T.ex. visade sig en sökning på ”14 § LVU” bara resultera i två träffar, både ”hemlighållande av vistelseort” och ”umgängesbegränsning”
resulterade i noll träffar vardera.
En sökning på ”LVU” i forskningspublikationer i DiVA (digitalt vetenskapligt arkiv) resulterade i 134 sökträffar. Härifrån valdes en del sökträffar ut. En sökning på ”14 § LVU” fick noll sökträffar,
”hemlighållande av vistelseort” fick noll sökträffar, och ”umgängesbegränsning” resulterade i två träffar (samma rapport): Bergman, Sandahl, Mellberg & Engwall (2018) ”Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge. En utvärdering ur socialarbetares perspektiv”.
En sökning på ”LVU” i studentuppsatser i DiVA resulterade i 260 sökträffar. Samtliga rubriker lästes och vid intressanta abstrakts lästes uppsatserna i sin helhet. Det gav mig en bild av olika metoder och studiedesigner som har genomförts utifrån LVU-domar. Här var mitt fokus vilka närliggande frågor som har studerats i relation till mitt syfte och frågeställningar. Vidare gav en sökning på ”14 § LVU” tre träffresultat, en sökning på ”umgängesbegränsning”resulterade i noll träffar och ”hemlighållande av vistelseort” resulterade i en sökträff: Skoglunds (2017)
”Hemlighållande av barns vistelseort. I ljuset av rätten till familjeliv”, Juridiska institutionen, Örebro universitet.
Den övriga litteratur som valts ut kommer från sekundärsökningar i olika referenslistor, med fokus på offentligt tryck och på senare årtal på 1990- och 2000-talen gällande LVU.
Empiriskt material/Rättsfallsstudie
Uppsatsen bygger på en rättsfallsstudie genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av domar. Det empiriska materialet utgörs av kammarrättsdomar, ett urval som varit strategiskt. Utifrån valet att göra en kvalitativ innehållsanalys behövde antalet studerade domar inte vara för stort samtidigt som materialet inte skulle vara för litet. Genom att rikta in mig på kammarrätten minskades antalet avgjorda mål jämfört med förvaltningsrätten som första instans och jag fick tillgång till två domstolars bedömningar i samma ärende, kammarrättens dom och den överklagade förvaltningsrättsdomen. Jag valde kammarrätten i Stockholm utifrån att den är den största av Sveriges fyra kammarrätter och det är ett storstadsområde som kan inbegripa ett brett representativt urval avseende grunderna till beslut. Det geografiska området (domkretsen) avser Stockholm, Uppsala, Gotlands och Västmanlands län. Jag började med att undersöka hur många domar enligt 14 § LVU som hade avgjorts under ett år och valde 2019 utifrån att det var det närmaste
kalenderåret innan uppsatsen påbörjades. Eventuella påverkanseffekter utifrån coronapandemin undveks därmed också. Antalet domar och beslut enligt 14 § LVU under 2019 visade sig vara 35, vilket efter övervägande (se nedan) bedömdes vara ett rimligt stort urval för uppsatsens omfång.
Det empiriska materialet består således av samtliga domar avseende 14 § LVU från kammarrätten i Stockholm under 2019. Det är ett material som visar på den faktiska rättstillämpningen (Svensson, 2012) under denna tidsperiod när det gäller beslut om umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort.
Kammarrätten i Stockholm hade under 2019 35 domar och beslut gällande umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort. Det totala antalet LVU-domar och beslut under 2019 hos kammarrätten i Stockholm var 689 enligt Domstolsverkets (2019) statistik, vilket också har bekräftats genom telefonsamtal med personal från kammarrättens arkiv. De 35 domarna utgör således 5,1 procent av samtliga LVU-domar under året. Domstolen skriver in en ärendemening för varje mål i sitt datasystem och genom fritextsökningar på ”hemlighållande” respektive
”umgängesbegränsning” kunde domarna enligt 14 § LVU ringas in. Personalen informerade att det kunde finnas fler domar men att de då inte hade skrivit in dessa ord i målets ärendemening.
Domarna begärdes ut via mejl och skickades med vändande e-post från domstolen med säker e-post i form av ett skyddat meddelande, mot en hanteringskostnad för allmänna handlingar enligt
Avgiftsförordningen. Det skyddade meddelandet innebar att en länk i mejlet gick till pdf-filerna och att en tidsbestämd tillgång gavs till filerna, då meddelandet raderades efter 30 dagar. Jag laddade ned pdf-filerna till ett USB-minne och skrev ut samtliga domar. Domarna numrerades från 1 till 35.
I hänvisningar används denna siffra istället för målnumret.
Jag hade inledningsvis en idé om att göra en komparativ studie genom att jämföra domar från en mindre stad/glesbygd med en storstad. Förvaltningsrätten i Härnösand valdes ut som källa tillsammans med kammarrätten i Stockholm. Det visade sig dock att de bara hade tre domar och beslut under 2019 som gällde 14 § LVU, av totalt 340 LVU-domar under året. Därför har detta material inte tagits med i uppsatsen. En bedömning gjordes att de redan inhämtade domarna från kammarrätten i Stockholm var ett tillräckligt stort material för uppsatsens tidsanspråk och omfång.
Ett totalurval med domar och beslut från alla fyra kammarrätter under 2019 skulle t.ex. inte vara hanterbart utifrån tidsaspekten för uppsatsen. Det handlade om att välja ett material som skulle vara hanterbart.
Tillvägagångssätt/Kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys
Rättsfallsstudien baseras på en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys är användbar på olika slags texter och tolkningen av text kan göras på olika nivåer med avseende på djup och abstraktion. I huvudsak är det texternas manifesta (faktiska) konkreta innehåll som varit i fokus i min studie (Henricson (red.), 2012). Jag gör inte någon djupare tolkning av texten med
fokus på det latenta innehållet, där den subjektiva tolkningen blir mer framträdande och exempelvis styrs av på förhand bestämda teman. Den tolkning av materialet som görs baseras på framtagande av kategorier och de centrala begreppens uttryck. Textmaterialet utgörs av domar, dvs. dokument producerade inom rättstillämpningen. Det innebär att texten redan har producerats och finns tillgänglig och att rättstillämparen redan gjort en tolkning i framtagandet av dokumentet.
Uppsatsen baseras på en abduktiv ansats genom att jag både utgått från innehållet i domarna och tagit intryck från innehåll i kunskapsöversikten, när jag gjorde de första stegen i analysen och utarbetade den matris som riktade mitt fokus på vissa aspekter av domarnas innehåll. En abduktiv ansats kan sägas vara en kombination av och en rörelse mellan deduktion och induktion (Lundman
& Graneheim, 2017, s.221). Det innebär att jag inte har utgått från någon bestämd teori eller modell när domarna kategoriserades i olika grupper utifrån grunderna till besluten. Kunskapsöversikten och de teoretiska avsnitten i uppsatsen har färdigställts efter den inledande analysprocessen, även om läsning av litteratur har skett parallellt under hela skrivprocessen. De teoretiska perspektiven har delvis formats av empirin, samtidigt som analysen av empirin har grundats främst på de centrala begrepp som jag ville titta närmare på och som går igen i materialet i kunskapsöversikten.
Att ha ett kvalitativt synsätt innebär att se omvärlden som komplex, kontextberoende, konstruerad och subjektiv. Det innebär att se texten som analyseras, domarna, i sitt sammanhang. Delar av textens innehåll måste förstås utifrån den text som kommer före och efter (Lundman & Graneheim, 2017, s.221). Domarna i min studie är till stor del uppbyggda på samma sätt. På första sidan står formella uppgifter och rättens avgörande beslut. Domen inleds därefter med målets bakgrund och parternas yrkanden, sedan presenteras skälen för rättens avgörande, som ibland delas in i olika rubriker: utgångspunkter för prövningen, utredningen i målet och slutligen rättens bedömning/
domslut. Kammarrättsdomarnas omfång varierar mellan 2-10 sidor och förvaltningsrättsdomarna mellan 4-10 sidor, de längsta domarna med bilagd förvaltningsrättsdom är 16 sidor. Ett kvalitativt synsätt innebär även att förhålla sig till att texten som analyseras kan ha flera olika tolkningar. Den tolkning som jag gör är subjektiv utifrån min position. En matris utarbetades inledningsvis som stöd i analysarbetet. Matrisen innehåller faktorer som framkom som betydelsefulla att undersöka utifrån det material jag tog del av i kunskaps- och litteraturöversikten och har utformats utifrån min
förförståelse. Resultatet från den kvalitativa innehållsanalysen har hanterats kvantitativt, på så sätt att domarnas karaktäristika, grunderna till beslut och de centrala begreppens förekomst och uttryck har beskrivits med kvantitativa mått.
Graneheim och Lundman (2004) är influerade av hermeneutik och beskriver innehållsanalysens olika delar. Nu följer en beskrivning av den kvalitativa innehållsanalysen och dess analysbegrepp enligt Lundman och Graneheims (2017) beskrivning. Kvalitativ innehållsanalys handlar om att beskriva variationer genom att identifiera likheter och skillnader i textinnehållet. Likheterna och skillnaderna uttrycks genom teman och kategorier på olika nivåer. Den analysenhet jag har i min studie är de 35 domarna från kammarrätten. Domäner är delar av texten som handlar om ett
specifikt område och som lätt kan identifieras med en låg grad av tolkning, t.ex. parternas yrkanden och rättens bedömning. En meningsenhet är delar av texten som är meningsbärande utifrån sitt innehåll och sammanhang. Meningsenheterna kondenseras och abstraheras under analysarbetet och förses med koder, som sammanförs till kategorier eller teman på olika nivåer. En kod beskriver kortfattat meningsenhetens innehåll. Flera koder med liknande innehåll sammanfogas till en kategori, som svarar på frågan Vad? Kategorierna tas fram genom att dess innehåll är närbesläktat och skiljer sig från innehållet i andra kategorier. Kategorier bör vara uttömmande och ömsesidigt uteslutande, och de kan bestå av underkategorier på olika abstraktionsnivå. Det underliggande innehållet i ett antal kategorier kan sammanfogas i teman och eventuella underteman, som svarar på frågan ”Vad handlar det här om?” (Lundman & Graneheim, 2017, s. 225-226).
Mitt analysarbete började med att jag först läste igenom alla domar en gång och gjorde
understrykningar i texten. I marginalen skrev jag stödord som kännetecknade stycken och innehåll, exempelvis ”omfattning”, ”barnkonventionen” och ”barnets bästa”. Matrisen fylldes i vid
genomläsningen för att få ett bättre grepp om materialet. Redovisningen av det empiriska materialet inleds med deskriptiv statistik från rättsfallsstudien utifrån den information som togs fram genom matrisen. Matrisen avslutas med ”grunder för 14 § LVU” och dessa skrevs även in på framsidan av varje dom. En andra genomläsning av domarna gjordes för att kontrollera att uppgifterna i matrisen stämde och vissa justeringar gjordes. Därefter lyftes grunderna för rättens avgöranden ut i ett enskilt dokument och sorterades in i grupper efter kategorier. En tredje genomläsning av domarna gjordes med fokus på rättens avgöranden och den kategori som domen placerats i, för att kategorierna och grupperingen skulle bli överensstämmande. Ytterligare justeringar gjordes. Efter de tre första genomläsningarna av det empiriska materialet hade jag en uppfattning om innehållet och valde att närmare undersöka Europakonventionen, barnkonventionen och HFD:s avgöranden utifrån att dessa omnämnts i domarna. Jag har i kunskapsöversikten också redogjort för den kontext, historiskt och lagstiftningsmässigt, som omgärdar beslut enligt LVU och 14 § LVU.
Inte alla kategorier har blivit ömsesidigt uteslutande, det vill säga att den huvudsakliga grunden bara förekommer i en kategori. I två fall har en kod i en kategori tillåtits vara vägledande för domens placering i kategorin, det gäller två av de största kategorierna ”risk att förälder ingriper i vården” och ”barnet negativ till att träffa förälder”. I dessa kategorier kan andra grunder också förekomma, som t.ex. ”förälders beteende och brister”, men det förekommer alltid att det finns en risk för ingripande i vården respektive att barnet uttryckt att hen inte vill träffa sin förälder. Denna avvägning har i det senare fallet gjorts utifrån vikten av att barnet får komma till tals och beakta vad barnet säger har tillåtits avgöra innehållet. Det är välkänt att det i en kvalitativ innehållsanalys kan vara svårt att få enbart om varandra uteslutande kategorier (Lundman & Graneheim, 2017).
Textmaterialet i form av domar och domskäl kan innehålla flera grunder till besluten. Jag menar dock att de kategorier som jag tagit fram visar på de karaktäristika som domarna baseras på, även om kategorierna i några fall innehåller samma koder, eftersom jag redovisat hur jag tänkt i placeringen av dem i en särskild kategori.
Analysen av grunderna till besluten resulterade först i sju kategorier. Efter en fjärde genomläsning i samband med att jag beskrev domarna och dess kategorisering landade jag efter vissa justeringar slutligen i sex kategorier. De sex kategorierna är: Risk att förälder ingriper i vården, Barnet är negativ till att träffa förälder, En utökning av umgänget är inte till barnets bästa, Förälders beteende och brister, Beslutet upphävs, samt Övriga/ej aktuella domar. Den sista kategorin innehåller fyra beslut som kunde ha uteslutits från början eftersom det handlar om avskrivna mål, men de tilläts vara kvar i materialet.
Lundman och Graneheim (2017, s.222) beskriver att en viss grad av abstraktion och tolkning behövs för att resultatet ska bli begripligt och meningsfullt och att tolkning ökar förutsättningarna för att se sammanhang och mönster. Jag har valt att också analysera domarna utifrån begreppen om barnets bästa, barnets behov, barnets intressen och föräldraförmåga. Tolkningen av hur begreppen kommer till uttryck i domarna gjordes genom att undersöka begreppens förekomst i texten och genom en kodning av textavsnitt. Genom dessa centrala begrepp framträder materialet på ett ytterligare sätt. Jag har fokuserat på hur begreppen framträder, på vilket sätt och vilka sorters representationer som förekommer i domarna. Sammanställningen i uppsatsen baseras sedan på kvantitativa mått gällande förekomst och uttryck (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns &
Wängnerud, 2017, s.231).
Giltighet, tillförlitlighet, delaktighet och överförbarhet
Hur trovärdigt resultatet är beskrivs ofta i kvalitativa studier med begreppen giltighet, tillförlitlighet delaktighet och överförbarhet enligt Lundman & Graneheim (2017). Trovärdigheten handlar om sanningshalten i resultaten och hur ens förförståelse och erfarenhet har präglat analysarbetet.
Giltighet handlar om att resultaten lyfter fram karaktäristika som är representativt och typiskt för det som beskrivs. Citat kan t.ex. ge läsaren en ökad möjlighet att bedöma giltigheten. Giltigheten i tolkningar liksom tillförlitlighet innebär att noggrant beskriva det analysarbete som gjorts.
Tillförlitlighet handlar om att verifiera sina ställningstaganden under analysprocessen. Delaktighet handlar om deltagande och att det bör finnas tillräckligt med data för att få med betydelsefulla variationer, eftersom kvalitativ innehållsanalys fokuserar på variation i innehållet. I vilken
utsträckning resultatet kan överföras till andra grupper eller situationer handlar om överförbarhet eller generaliserbarhet. En studies överförbarhet ökar med en noggrann beskrivning av urval, datainsamling, analys och kontext för studien (Lundman och Graneheim, 2017). Jag skulle säga att min rättsfallsstudie har en viss grad av överförbarhet, då en studie av andra kammarrättsdomar om beslut enligt 14 § LVU möjligen skulle kunna resultera i ett liknande resultat. Textmaterialet om 35 domar kan anses vara ett lämpligt stort urval för att fånga variationer i materialet. Främst innebär dock studien ett nedslag i en kammarrätt i Sverige under året 2019 och visar på hur den faktiska rättstillämpningen då såg ut.
Etiska överväganden
Bryman (2018, s.170-171) tar upp de fyra etiska principer som gäller för svensk
samhällsvetenskaplig forskning. Konfidentialitetskravet innebär att behandla uppgifter om de personer som ingår i studien med största möjliga konfidentialitet. Domarna rör uppgifter av personlig och känslig karaktär och har därför avidentifierats. Inga namn eller personuppgifter används utan jag refererar till ”föräldern” och ”barnet”. Domarna har getts ett nummer från 1 till 35 och hänvisningar i texten görs till detta nummer. Domarna har förvarats på ett sådant sätt att
obehöriga inte kunnat komma åt dem. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlats in endast får användas för forskningsändamålet. Textmaterialet i form av domarna kommer bara att användas i denna studie.
Jag har dock inte beaktat varken informationskravet eller samtyckeskravet. De är mer aktuella när andra metoder används, såsom vid intervjuer, enkäter eller observationsstudier. Informationskravet innebär att berörda personer ska informeras om studiens syfte och att deltagandet är frivilligt.
Samtyckeskravet innebär att deltagarna i en studie har rätt att själv bestämma över sin medverkan.
Det skulle vara omöjligt att försöka kontakta var och en av de personer som berörs i domarna för att informera dem om studien och det skulle vara oetiskt. Det skulle kunna upplevas som
integritetskränkande och föra mer skada än nytta med sig. Utifrån att domar är allmän handling enligt offentlighetsprincipen kan de begäras ut av var och en. Jag har dock beaktat
konfidentialiteten genom att avidentifiera domarna och använder inte uppgifterna om domarnas datum och målnummer i hänvisningar eller i referenslistan.