tek-SOU 1970: 59 19
nisk textil, hemtextil och kläder, vilka till-sammans utgör TEKO-industriernas slut-produkter, dels halvfabrikaten garn och väv. Utvecklingen för sistnämnda varugrup-per återspeglar de förändringar som äger rum på spinneriernas resp. väveriernas av-sättningsmarknader. I fråga om väv gör vi uppdelning på »traditionell» beklädnadsväv och trikåväv eftersom förbrukningens för-ändringar uppvisar stora olikheter för de båda grupperna. Motsvarande uppdelning görs på färdigvarusidan, dvs. kläder av trikå och kläder »ej av trikå», vanligen beteckna-de som konfektion, redovisas var för sig. En renodling av konfektionsgruppen har upp-nåtts genom att förbrukningen av huvudbo-nader också är separat redovisad.
3.1.2 Beräkningsmetoder
Under punkterna 3.2.1—3.2.7 redovisas för åren 1960 resp. 1968 tillförseln till den svenska marknaden inom de olika huvud-områdena och inom vissa delområden. Till-förseln är framräknad genom hopsumme-ring av produktion och import med avdrag av exporten. Denna tillförselberäkning blir nödvändigtvis grov vilket bl a samman-hänger med att de olika komponenterna i tillförseln baseras på olika slags prissätt-ning; produktionen är i princip värderad till fabrikspris, medan importen är noterad cif och exporten fob. Till detta kommer att prisutvecklingen självfallet varit olika för oli-ka TEKO-varor inom totalsortimentet och
att tillförselförändringarna i volym i vissa fall kan skilja sig avsevärt från de värdemäs-siga. Som påpekas på annat håll har emeller-tid prisstegringarna på TEKO-området varit förhållandevis obetydliga. För den översikt-liga men på alla väsentöversikt-liga punkter klarläg-gande analys av tillförselutvecklingen under 60-talet, som utredningen här eftersträvat, är det följaktligen ingen avgörande nackdel att den baserats på värden och inte på kvanti-teter. De totalsammanställningar över större varuområden, t ex gruppen teknisk textil, som vi redovisar nedan, kan f. ö. inte göras i volym eftersom något prisindex för grup-pen inte existerar och inte heller något en-hetligt kvantitetsmått. Som framgår av bi-laga 7 har i vissa fall kompletterande kvan-titativa beräkningar gjorts.
3.2 Utvecklingen under 1960-talet 3.2.1 Huvudområdena
Tillförseln räknad i fabrikspriser 1968 till den svenska marknaden inom de olika hu-vudvarugrupperna är redovisad i nedanstå-ende sammanställning, som också anger förändringar i procent sedan 1960. Med denna tablå som utgångspunkt är det möj-ligt att — genom pålägg på färdigvarorna av uppskattade handelsmarginaler — grovt uppskatta den ungefärliga förbrukningen el-ler konsumtionen i Sverige av TEKO-varor.
En sådan enkel beräkning har gjorts i bila-ga 7.
Produkter från textilindustrin Garn
Beklädnadsväv Trikåväv Teknisk textil Hemtextil Kläder av trikå Summa (exklusive garn)
Produkter från konfektionsindustrin (enbart färdigvaror) Konfektion
Huvudbonader Summa
Tillförsel 1968 mkr
784 470 155 590 739 779 2 733 1770 104 1 874
Föränd 1960—
totalt
% 3 - 23
304 71 88 54 44 43 28 42
ring 68
per år
%
8,0 8,2 5,6
4,6 3,1
Utvecklingen för väv har som synes gått i helt olika riktningar. Från 1960 till 1968 minskade tillförseln av beklädnadsväv, räk-nat i löpande priser, med 140 mkr medan trikåväv ökade med 117 mkr. Sammantagna
TEKO-förbrukningen domineras alltså av beklädnadsområdet. Detta område uppvisade en väsentligt lägre expansionstakt 1960—68 än teknisk textil och hemtextil. Inom be-klädnadssektorn redovisas den gynnsammas-te utvecklingen för kläder av trikå.
Den svaga värdemässiga ökningen av till-förseln motsvaras inte av någon ökning av kvantiteten. Denna reducerades tvärtom en-ligt bilaga 7 från 77 000 till 69 000 ton.
Tillförseln av konstfibergarn har som sy-nes ökat med 77 % medan tillförseln av naturfibergarn minskat med 24 %. Denna utveckling sker så snabbt att konstfibergar-nen kan väntas gå om naturfibergarkonstfibergar-nen 1970
minskade tillförseln av dessa båda varugrup-per från 648 till 625 mkr.
Färdigvaruområdenas andelar av tillför-seln 1960 resp. 1968 anges i följande tablå (fabrikspriser):
3.2.2 Garn
Den svenska tillförseln av garn och tråd 1968 uppgick till 784 mkr vilket var 3 % mer än 1960. Dess fördelning efter fiber-innehåll framgår av nedanstående tablå.
Tillförsel 1968 Förändring 1960—68 mkr % %
om den observerade förändringstakten fort-sätter.
Förbrukningen av garn och tråd i Sve-rige är numera, sedan vävnads- och söm-nadsarbetet flyttats från hemmen till indu-strin, i allt väsentligt bestämd av den svens-ka trikå- och vävnadsproduktionen. Produk-tionen å sin sida påverkas av tillgången på garn med nya egenskaper till följd av att 1960
Varugrupper
(färdigvaror) mkr Teknisk textil 345 Hemtextil 393 Kläder, totalt 1 825
Därav: av trikå 506 konfektion 1237 huvudbonader 82 Summa färdigvaror 2 563
I, löpande priser Förändring 1968 1960—68
% mkr % % 13
16 71 20 48 3 100
590 739 2 653
779 1770 104 3 982
15 18 67 20 44 3 100
71 88 45 54 43 22
Garn och tråd av syntetiska eller konstgjorda fibrer 359 46 11 Därav: ändlösa
korta
Garn och tråd av naturfibrer Därav: bomull
ull
Summa 784 100 257
102 425 223 161
33 13 54 29 21
64 120 - 24 - 11 - 35
SOU 1970: 59 21
nya fibrer utvecklas. Före 1930 arbetade världens TEKO-industrier nästan helt och hållet med naturfibrer. Under mellankrigs-tiden började man använda rayonfibrer och efter 1960 har frammarschen för syntetfib-rerna varit mycket snabb. 1960 uppgick syn-tetfibrernas andel av fiberförbrukningen i världen till 5 %. 1968 hade den stigit till
19 %. Bomull hade då fallit till 57 % från 68 % vid 60-talets början. Andelen ull hade också gått tillbaka och låg 1968 vid drygt 7 %.
Syntetfibrernas frammarsch är särskilt stor i industriländerna. I USA låg mark-nadsandelen 1968 vid 33 % och i Storbri-tannien vid 32 %. De nya fibrerna har ska-pat möjligheter att konstruera nya slutpro-dukter och därmed öppnat nya använd-ningsområden. Helt nya industrier har vuxit
fram, t ex fabriker som gör heltäckande, prisbilliga non-wovenmattor. Nya egenska-per kan också innebära att vissa produk-tionsprocesser gynnas på andras bekostnad.
En huvudlinje sedan länge har t ex varit den ovan redovisade expansionen för trikå-tyger på bekostnad av vävda trikå-tyger.
3.2.3 Vävnader
Den sammanlagda vävnadstillförseln hade 1968 ett värde av drygt 1 100 mkr, vilket var 5 % mer än 1960. Räknat efter vikt minskade däremot tillförseln med ett par procent under perioden. Dess fördelning och förändring under perioden var i sam-mandrag följande.
Vävnader av bomull av ull
av ändlösa konstfibrer av korta konstfibrer av trikå (samtliga fibrer) övriga vävnader
Summa
Tillförsel mkr
279 231 157 213 155 95
1968
%
25 20 14 19 14 8
Förändring iyou—os
%
- 34 - 7
11 62 304 - 4 1 130 100
Utvecklingen har som synes varit mycket olikartad för de olika typerna av vävnader med trikåvävnaderna och vävnaderna av korta konstfibrer utgörande en markant till-växtsektor och med bomullsväven som en starkt minskande sektor.
Fibermaterialet i trikåväv utgjordes till största delen av syntetfibrer. I den svenska produktionen 1968 utgjorde ändlösa syntet-fibrer 83 % av fiberinnehållet.
En uppdelning av vävnaderna på för-brukningsområden har gjorts i följande ta-bell.
Tillförsel 1968 Förändring mkr
625 265 240 60 58
% 55 24 21 5 5
iyou-% - 4
19 15 -14 40 Beklädnadsvävnader inkl. trikåväv
Heminredningsvävnader Andra vävnader Därav: råväv av bomull
cordväv
Den billiga bomullsråväven och cordvä-ven svarade räknat i värde för 10 % men viktmässigt för 20 % av den svenska för-brukningen. Vi ser att en mycket stor del av den ovannämnda expansionen i fråga om tekniska vävnader måste komma från cord-väven, vilket gör en bedömning av dess framtidsutsikter på marknaden särskilt an-gelägen.
3.2.4 Teknisk textil
Varusammansättningen inom området tek-nisk textil är heterogen i fråga om
varor-Cordväv Vadd
Stampad filt (inkl. nålad) Fiberduk
Maskinfilt
Bindgarn, tågvirke o dyl
Vävnader, impregnerade eller överdragna Linoleummattor o dyl
Presenningar, tält o dyl Övrigt
Summa
Även om teknisk textil totalt är en till-växtsektor, uppvisar området synnerligen stora olikheter mellan olika varugrupper.
Sju procents ökning på åtta år innebär när-mast stagnation i fråga om bindgarn, segel-garn, tågvirke och linor. Stampad filt och fiberduk har däremot haft en kraftigt ex-pansiv utveckling.
3.2.5 Hemtextil
Varusammansättningen inom området hem-textil är heterogen i fråga om
användnings-Heminredningsvävnader Mattor
Filtar
Sänglinne, gardiner m. m.
övrigt Summa
nas användning, tillverkningssätt och tex-tilinnehåll. Hit hänföres t ex så olika varor som vadd, tågvirke, fisknät, linoleummattor, presenningar, drivremmar, plastöverdragna vävnader, fiberduk och maskinfilt. Tillför-seln uppgick 1968 till ca 590 mkr vilket var 70 % mer än 1960. I följande tablå redo-visas de större posterna. Angivna procent-tal för förändring åren 1960—68 är i ett par fall mycket höga beroende på att ut-gångsnivån var låg.
Tillförsel 1968 Förändring 1960—68 mkr
58 77 39 35 57 35 101 84 48 55 590
% 10 13 7 6 10 6 17 14 8 9 100
% 40 138 355 961 56 7 87 62 55 4 71
områden. Hit hänföres sålunda möbel-, gar-din- och andra heminredningsvävnader som går dels till olika industrier, t ex möbel-och bilföretag, dels till hushållen via detalj-handeln. Andra större sortimentsgrupper är mattor, sänglinne och filtar. Den totala för-brukningen 1968 var ca 740 mkr vilket nästan innebär en fördubbling jämfört med 1960.
Nedanstående tablå specificerar endast de större sortimentsgrupperna.
Tillförsel 1968 Förändring 1960—68 mkr % % 265 36 19 245 33 255
23 3 14 163 22 174
43 6 105 739 100 88
S O U 1970: 59 23
Skillnaden mellan de olika sortiments-gruppernas utveckling är det dominerande inslaget i denna bild. Mattorna har på 60-talet ryckt upp till en tredjedel av hela för-brukningsområdet. 16,5 mkr av mattför-brukningen gäller nålade mattor som över-huvud taget inte fanns 1960. Sortiments-grupperna med svagast tillväxt är de som rymmer relativt sett flest konventionella produkter.
Strumpor o. dyl.
Underkläder av trikå inkl. strumpbyxor överkläder av trikå
övriga trikåvaror exkl. väv Summa trikåvaror exkl. väv
Nedgången för strumpor återspeglar till en del prissänkningar. Kvantitativt sett öka-de tillförseln med 25 %.
Det som gör trikåkläderna till en expansiv sektor är som synes sortimentsgruppen överkläder. Bland dem dominerar damplag-gen. Viktiga är också gymnastik- och trä-ningsdräkter samt baddräkter o dyl. På se-nare år har konsumtionen av strumpbyxor
Strumpbyxor, 1 000 dussin par Damstrumpor, 1 000 dussin par Korsetter etc, 1 000 styck
3.2.7 Konfektion
Tillförseln av konfektionsvaror uppgick 1968 till närmare 1 900 mkr vilket innebar
överkläder för män och gossar
Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn Underkläder för män eller gossar
Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn Korsetter, bysthållare, hängslen o. d.
Huvudbonader övrigt
Summa konfektion
3.2.6 Trikåkläder
Utvecklingen för färdiga kläder o. dyl.
av trikå har varit betydligt mindre expan-siv än för trikåväven. I stort sett har förseln till marknaden ökat i takt med till-förseln av konfektion, vilket framgår av ne-danstående tablå.
Tillförsel 1968 Förändring 1960—68 mkr % % 146 19 - 1 253 32 41 362 47 134
19 2 - 20 780 100 54
ökat snabbt. I nedanstående tablå har jäm-förelse gjorts mellan utvecklingen för detta plagg och utvecklingen för damstrumpor samt korsetter, gördlar etc. Eftersom strump-byxor för vuxna introducerades så sent som
1967 och redovisas separat i statistiken först fr. o. m. 1969 har beräkningar gjorts för tillförseln av strumpbyxor under 1967 och
1968.
1966 1967 1968 1969 700 2 200 4 474 5 252 6 110 4 052 1933 3 485 3 550 2 771 2 525
en ökning med drygt 40 % från 1960. Ut-vecklingen för de viktigare sortimentsgrup-perna framgår av nedanstående tablå.
Tillförsel 1968 Förändring 1960—68
% mkr % 731 39 49 788 42 46 89 5 57 24 1 -24 99 5 34 104 6 28
39 2 -12 1 874 100 42
Även inom de olika sortimentsgrupperna har skillnaderna i utveckling varit stora.
Detta illustreras nedan genom några par-visa jämförelser.
Ulstrar, paletåer, kappor, över-rockar
Jackor, anoracker Långbyxor för kvin
nor och flickor Kjolar
Skjortor Blusar Korsetter etc.
Bysthållare De stora skillnaderna mellan olika sorti-mentsgrupper sammanhänger till en del med att prisutvecklingen varit olikartad. Den vä-sentligaste orsaken till skillnaderna är emel-lertid att efterfrågan ändrats i olika takt och riktning för de olika varugrupperna. Efter-frågeutvecklingen har i sin tur påverkats av att dels varor med nya egenskaper utveck-lats, dels av att konsumenternas intressein-riktning ändrats.
3.2.8 Typer av förändringar
På TEKO-området liksom de flesta andra varuområden kan man iaktta både långsik-tiga förändringar som innebär att struktu-ren ändras och förändringar med i stort sett bibehållen struktur. På huvudområdena för TEKO-förbrukningen finns i stort sett sam-ma ändringar företrädda men med mycket olika betoning.
Beträffande teknisk textil saknas material som kan belysa vilka typer av ändringar som dominerat under 60-talet. Det kan emeller-tid vara motiverat anta att strukturändring-arna är de viktigaste. Som exempel på struk-turändring av efterfrågan kan nämnas cord för bildäck. Förbrukningen av cord har följt bilismens utveckling. Framtidsbedömningen, som vi återkommer till, blir dels en fråga om hur länge efterfrågan på slutprodukten, bilkörning, skall öka, dels i vilken utsträck-ning just textilier kan konkurrera med andra
material, alltså en materialteknisk-ekono-misk fråga.
En stor grupp varor inom teknisk textil köps av tekniker. Under sådana omständig-heter blir ofta spelrummet för priskonkur-rens snävare än när köparna är privata hus-håll. Det avgörande för köpet av t ex maskinfilt är inte priset på varan utan pri-set i relation till varans uppträdande i pro-duktionsprocessen och betydelse för slutpro-dukten. För andra varugrupper inom detta område är emellertid priskonkurrensen in-tensiv.
Beträffande hemtextil har ovan observe-rats en kraftig ökning av konsumtionen.
Detta stämmer väl med olika studier som visat att hem textiliernas inkomstelasticitet är större än 1, dvs konsumenterna ökar sin efterfrågan på dessa varor snabbare än deras inkomster ökar.
Nya fibrer i förening med ny framställ-ningsteknik har underlättat tillkomsten av helt nya — och billigare — varor. Likaså möjliggör en ökande och mera spridd kon-sumtion av vissa varor en volymtillverkning som kan tillåta en lugnare prisutveckling än den genomsnittliga på marknaden. Under de senaste 20 åren har priset på hemtextilier ökat endast hälften så mycket som den all-männa prisnivån (65 % mot 121 % 1949—
69).
Beträffande kläder förekommer struk-turella ändringar av efterfrågan som ger helt olika utvecklingsmöjligheter för olika varugrupper. Man kan t ex peka på att den ovan observerade stagnationen för tyngre konfektion och framträngandet av lättare fritidsklädsel är ett internationellt fenomen som verkar att vara av långsiktig karaktär.
Sådana ändringar behöver inte innebära nå-gon nettoexpansion för produkter från TEKO-industrierna. Härtill kommer att för-ändringar på beklädnadsområdet kan gå mycket snabbt. Strumpbyxornas expansion och korsetternas tillbakagång har nämnts ovan som ett exempel.
Förändringarnas huvudriktning under 60-talet har varit att konsumtionen ökar i fråga om lättare kläder och trikå men stagnerar
— i vissa fall minskar — ifråga om tyngre
SOU 1970: 59 25