nämn-da skrifterna och annan prognoslitteratur
kan väntas påverka den svenska
TEKO-för-brukningen under 70-talet. Genomgången
börjar med ett sammandrag av prognoser för
den allmänna ekonomiska utvecklingen. Med den låga grad av differentiering vi då an-vänder är prognoserna i stort sett samstäm-miga, varför vi i huvudsak avstår från käll-hänvisningar.
3.3.2 Befolkningen
Under 60-talet ökade Sveriges folkmängd med totalt 7 , 6 % . Föreliggande befolk-ningsprognos anger en ökning under 70-talet på 7,9 % vilket för upp folkmängden 1975 till 8,4 miljoner och 1980 till 8,7 mil-joner. Det innebär en internationellt sett mycket måttlig tillväxttakt som inte är till-räcklig för att ensam göra den svenska marknaden till en tillväxtsektor från företa-gens synpunkt. Den som söker efter ett om-råde med kraftigare marknadstillväxt måste finna det antingen utanför Sverige eller på en sektor av den svenska marknaden som expanderer snabbare än genomsnittet.
Riks- och centralorternas folkmängd vän-tas öka med bortåt en miljon personer mel-lan 1970 och 1980. Under samma tid vän-tas glesbygdsbefolkningen minska med 200 000 personer. Också en del av de minsta och medelstora tätorterna får vidkännas folkminskning. Utvecklingen i detta avse-ende innebär minskat kundunderlag för de-taljhandeln i avfolkningsbygderna och ökat för detaljhandeln i de större tätorterna. Som framgår av kapitel 4 påverkar detta indirekt varusortimentet på marknaden, eftersom de storföretag som specialiserat sig på mass-distribution i tätorterna har ett annat sorti-ment än den traditionella handeln.
Nedanstående tablå ger folkmängden för-delad på åldersgrupper.
0—14 15—19 20—64 65—
1970 1000 personer 1727
539 4 690 1 108
1980 1000 personer
1986 582 4 802 1 333
Föränd-ring 1970—80
% 15
8 2 20 Totalt 8 064 8 703 7,9
Utvecklingen enligt tablån kan väntas ha följande allmänna konsekvenser för avsätt-ningen av konsumtionsvaror. Efterfrågan på produkter för barn ökar inte oväsentligt.
Tonårsmarknaden, som varit starkt expansiv under senare år, kan komma att stagnera.
Därtill bidrar också den förlängda skol-gången med färre antal yrkesarbetande ung-domar som har egna inkomster. Pensionärs-marknaden torde däremot få ökad betydelse i framtiden, dels beroende på ökat antal per-soner i de högre åldersklasserna, dels som följd av folkpensionshöjningar och utfallet av ATP-pensionen.
I fråga om kläder har yngre personer, inte minst tonåringar, hittills haft en större andel av konsumtionen än resten av befolk-ningen. I fråga om hemtextil har motsvaran-de gällt för »bosättningsålmotsvaran-dern» 20—30 år.
Befolkningsutvecklingen är därmed ogynn-sam för dessa två huvudområden. Enligt flera bedömare är en ändring på väg beträf-fande de äldres textilkomsumtion men en osannolikt kraftig ändring skall till (som in-direkt framgår av bilaga 4) för att kompen-sera den minskade andelen av de mera tex-tilkonsumerande befolkningsgrupperna.
3.3.3 Inkomsterna och priserna
Många behov kommer att konkurrera om den stigande nationalinkomsten. Pengar kommer att behövas för investeringar, ut-bildning, offentliga ändamål. Sannolikt kom-mer därför den privata konsumtionens andel av bruttonationalprodukten att förbli oför-ändrad eller sänkas. En del industrier kom-mer i konkurrensen om arbetskraften och kapitalet att kunna kompensera sina stigan-de utgifter på stigan-dessa områstigan-den genom pris-höjningar över de genomsnittliga. Industrier i fri importkonkurrens om konsumenternas köpkraft kommer däremot troligen att fort-sätta att släpa efter i prisutvecklingen. Hit hör stora delar av TEKO-industrierna. Ut-vecklingen illustreras av nedanstående tablå över konsumentprisindex, 1959 = 100.
SOU 1970: 59 27
1962 1965 1968 1969 Livsmedel
Beklädnad
Inventarier och husgeråd Sprit och tobak
Bostad Diverse Totalt
118 108 110 108 105 110 111
138 116 119 121 115 122 124
153 126 125 146 133 143 141
158 126 124 147 140 148 144
Den svenska långtidsutredningen, som be-räknas lägga fram sitt betänkande i novem-ber 1970, har preliminärt räknat med en tillväxt av bruttonationalprodukten på 3,3 % per år fram till 1975. Denna ökning är av ungefär den storleksordning som OECD-länderna haft under perioden 1955—67. Na-turligtvis är skillnaderna stora mellan de olika länderna, men ingen tycks vänta att Sverige skall avvika väsentligt från genom-snittet.
Även med en ökande offentlig sektor vän-tas denna tillväxt av bruttonationalprodukten medföra ökande realinkomster. Långtidsut-redningen torde för perioden fram till 1975 komma att utgå från två alternativ för real-inkomsternas ökning, nämligen 1,5 och 2,5 % per år. Detta betyder en fortsatt ökning av den del av inkomsten som börjat kallas »diskretionär» i svenska översättning-ar av amerikansk konsumtionslitteratur, dvs.
innebärande mycket stor valfrihet vid an-vändningen. Konkurrensen ökar därmed mellan helt olika grupper av varor och tjäns-ter. De kraftigaste ökningarna väntas på bil-området samt i fråga om tjänster och elekt-ronik. Detta bör på TEKO-området betyda fortsatt snabbare ökning för teknisk textil och hemtextil än för beklädnad.
3.3.4 Konsumtionsmönstret och produkt-utvecklingen
Befolkningens sysselsättningsfördelning kom-mer att genomgå kraftiga förändringar. Sve-rige blir ett samhälle där servicenäringarna, förvaltningen och utbildningen får ökad vikt. Inte ens tillsammans kommer jordbruk och industri att sysselsätta hälften av alla arbetstagare i Sverige. Enligt
långtidsutred-ningens kalkyler väntas industrins andel av de förvärvsarbetande vara 31 % 1980 mot 33 % nu. I USA är den nu 25 %. 1965 ar-betade 45 % av alla yrkesverksamma svens-kar inom servicesektorerna. 1980 väntas an-delen bli 55 %.
Det är välkänt att denna utveckling är parallell med en snabb höjning av samhällets utbildningsnivå. 1960 gick 35 % av ungdo-marna i 9-årig skola, och 20 % av årskullen gick vidare till gymnasium. Antalet studen-ter var 37 000. 1970 går 60 % av årskullen till gymnasium och antalet studenter har ökat till 70 000. USA och Sovjet har ännu högre andelar studenter.
Konsumenterna övergår alltså från kroppsarbete med dess specifika krav på arbetskläder till annat arbete med andra krav på arbetsklädseln och därmed, indirekt, även andra krav på fritidsklädseln. Till detta kommer att fritiden väntas öka.
Dessa förändringar har avspeglats i den livaktiga produktutvecklingen som ägt rum på TEKO-området under de senaste decen-nierna. Genom tillkomsten av nya TEKO-produkter har åstadkommits dels förbättrade användningsegenskaper och dels reducering av konsumenternas arbete med underhåll och vård. En nyckelfaktor i denna utveck-ling har varit syntetfibrernas frammarsch, och enligt prognoser från OECD och ICI väntas denna fortsätta. Enligt ICI ökar syn-tetfiberandelen i världens totala fiberför-brukning från 21 % 1969 till 29 % 1975 och till 34 % 1980, varvid andelen är högst i de mest utvecklade i-länderna.
På andra varu- och tjänsteområden har emellertid åstadkommits helt nya tillskott till levnadsstandaren, liksom varor och tjänster som måste påverka livsföringen direkt och
ofta snabbt. Exempel på detta är radio och TV, maskineringen av hushållen, i ökande grad med elektronikens hjälp, samt bilen och massflyget. Magnettape-, telefon- och data-tekniken har redan fått en revolutionerande betydelse i den statliga och privata förvalt-ningen och börjar även direkt omskapa indi-vidernas livsföring.
Ett allmänt intryck av de framtidsbedöm-ningar som gjorts är att man väntar att den-na utveckling skall fortsätta och t o m ac-celerera. Sålunda väntas inslaget av maski-ner och elektronik i hemmen öka liksom bil-beståndet och långresorna.
Även den allmänna produktutvecklingen i samhället kommer därmed under de kom-mande decennierna att stimulera en mycket hård konkurrens om konsumenternas köp-kraft mellan TEKO-varorna och helt andra varor och tjänster. Det bör observeras att det därvid inte bara är nya områden som blir konkurrenskraftiga. Bostadssektorn tycks med stigande urbaniseringsgrad börja kräva en ökande andel av konsumenternas köp-kraft. Detta sker i varje fall nu i de större städerna i många länder.
3.3.5 Kommunikationerna
Enligt tillgängliga prognoser kommer lång-väga transporter att bli billigare relativt sett.
Detta gynnar en fortsatt ökning av utrikes-handeln vilket från konsumtionssynpunkt in-nebär ökade möjligheter att köpa t ex från låglöneländer. Konsumtionen av TEKO-pro-dukter bör alltså även av detta skäl gynnas av relativt sett låga priser.
Att bilism och flyg kommer att bli hårda konkurrenter om konsumentens köpkraft har nämnts i det föregående. Deras expansion har emellertid också andra konsekvenser.
Den årliga ökningen i Sverige av antalet bilar kan under 70-talet leda till att nuva-rande bilantal, 2 miljoner, är fördubblat
1980. En sådan tämligen fullständig motori-sering av de svenska hushållen kommer att ändra köpvanorna väsentligt. Detta påverkar konsumentens val av inköpsställe och där-med, som nämnts, indirekt val av produkt.
Härtill kommer att bilarna själva är en stor
marknad för textilvaror både i däck och in-redning.
Ett av de mest kännetecknande dragen i den gångna periodens utveckling har varit förändringarna på kommunikations- och styrningsområdet. Tidigare har storföreta-gens utveckling hämmats på grund av svå-righeterna med överblick, kommunikation och beslut i en stor organisation. Den nu gjorda introduktionen av datatekniken änd-rar på detta förhållande. De tekniska fram-stegen underlättar eller driver fram en ut-veckling mot stora företag i både produk-tion och distribuproduk-tion.
3.4 Den kommande utvecklingen 3.4.1 Teknisk textil
Det faktum att teknisk textil till stor del an-vänds för specifika industriella ändamål in-nebär att produkternas mottagande på mark-naden ofta bestäms av deras prestationer i förhållande till deras pris. Detta innebär i sin tur att textilier kan tränga fram på nya tekniska områden, när de visar sig lämpade för ett nytt ändamål så som nu tycks ske t ex med fyllnadsisolering av fiber. Det innebär också att de kan trängas bort från ett område när en konkurrerande produkt visar sig vara bättre lämpad för ändamålet.
Här finns alltså ett betydande mått av risk. Sommaren 1970 lanserades ett cordlöst däck med egenskaper, som på flera punkter överträffar de traditionella däckens. Om detta däck visar sig konkurrenskraftigt i praktiken, finns det risk för att corden som varit en expansiv TEKO-produkt stagnerar eller går tillbaka.
TEKO-utredningen har inte ansett sig kunna göra en sådan undersökning av på-gående forsknings- och utvecklingsarbete, som skulle kunna ge något detaljbesked om framtidsutsikterna för olika varugrupper in-om teknisk textil. Utredningen har å andra sidan inte funnit några omständigheter som tyder på att totalförbrukningen av teknisk textil skulle gå ned. Utredningen anser det därför vara sannolikt att ökningen fortsätter.
SOU 1970: 59 29
Beträffande ökningstakten kan olika an-taganden göras. Under perioden 1960—68 har ökningstakten enligt redovisningen ovan varit ca 7 % per år. Siffran är baserad på värdeuppgifter och inkluderar inträffade prisförändringar; volymuppgifter saknas för denna produktgrupp. Enligt långtidsutred-ningen väntas bruttonationalprodukten un-der första hälften av 70-talet tillväxa något långsammare än under 60-talet. Om teknisk textil ökar i samma förhållande till brutto-nationalprodukten som under 60-talet, stan-nar därför — vid oförändrad prisutveckling
— dess ökning vid ca 5 % per år.
3.4.2 Hemtextil
Som nämnts har konsumtionen av hemtexti-lier i Sverige ökat betydligt snabbare än real-inkomsterna. Vidare anger en undersökning att inkomstelasticiteten för dessa varor i länder med hög levnadsstandard är 1,8. Att elasticiteten är så hög för dessa varor kan sammanhänga med att en relativt stor del av inkomstökningarna tenderar att bli av »dis-kretionär» karaktär i länder som redan har hög materiell levnadsstandard. Detta kan då leda till ökad konsumtion av produkter — ofta ur hemutrustningssortimenten — som konkurrerar med »överflödsvaror» från andra industribranscher.
Med utgångspunkt från långtidsutredning-ens ovan redovisade inkomstantaganden för första hälften av 70-talet skulle ökningstak-ten för hemtextil ligga i intervallet från knappt 3 till drygt 4 % per år. Detta under-skrider 60-talets ökningstakt beroende på av-mattningen i realinkomsternas ökning.
3.4.3 Kläder
Inkomstelasticiteten för kläder varierar från produkt till produkt, men håller sig totalt sett omkring 1 enligt svenska erfarenheter.
Ökningstakten för konsumtionen av kläder skulle därmed bli i intervallet 1,5—2,5 per år. Detta antagande förutsätter att priserna på kläder även i fortsättningen stiger mindre än konsumentpriserna i allmänhet. Som redovisas närmare i kapitel 5 anser
TEKO-utredningen en sådan prisutveckling vara sannolik.
Som tidigare framhållits ger emellertid totaluppgifter av detta slag på beklädnads-området en upplysning som är till ringa praktisk nytta. På detta område kan samspe-let mellan producent, distributör och konsu-ment leda till ovanligt snabba övergångar från en typ av vara till en annan. Ett exem-pel har redan nämnts, nämligen den snabba övergången till strumpbyxor. Detta exempel är inte unikt. Då konsumtionen efter kriget riktades mot väsentligt tunnare damstrum-por än tidigare, tvingades fabrikanterna för-nya beståndet av s. k. cottonmaskiner, som användes vid tillverkningen av sådana med söm försedda strumpor. Så snart dessa in-vesteringar genomförts, övergick konsumen-terna till sömlösa strumpor, för vilkas till-verkning speciella rundstickningsmaskiner måste anskaffas.
För att i görligaste mån åstadkomma åt-minstone en skönsmässig framtidsbedöm-ning av de viktigaste varugrupperna har TEKO-utredningen behandlat dessa separat i bilaga 4. Här återges huvudresultaten i korthet.
Kostymer, kavajer och dräkter har stag-nerat under 60-talet och riskerar att möta en vikande efterfrågan i framtiden. Konsum-tionen är så fördelad på åldersgrupper och användningsändamål att risk finns för en markerad nedgång.
Överrockar och kappor stagnerade i bör-jan av 60-talet och har minskat under sena-re år. Nedgången väntas fortsätta.
Herrbyxor har haft en snabb tillväxt un-der 60-talet, 8 % per år, och expansionen väntas fortsätta. Även dambyxor har expan-derat, ehuru långsammare, och även den utvecklingen väntas fortsätta.
Herr jackor ökade under 60-talet med 9 % per år och damjackor med 7 %. Ökningen har i hög grad skett med priset som kon-kurrensmedel och väntas fortsätta.
Skjortor framstår som två produktgrup-per med mycket olika marknad. Kulörta skjortor är ett ungdomens och den lediga fritidens plagg, vita de äldres. Den kulörta skjortan väntas expandera på marknaden,