Forskning och utveckling

10.1 Behovet

I kapitlen 3—9 framträder en bild av situa-tionen och utvecklingstendenserna på TEKO-området vars huvddrag varit kända sedan länge. Den svenska TEKO-marknaden har, främst till följd av de höga realinkoms-terna i Sverige, kommit att kännetecknas av stor differentiering och rörlighet samtidigt som importen har friare spelrum än i de flesta andra länder. TEKO-produktionens främsta kännetecken är att dess teknik är internationellt väl känd samt till stora delar kopieringsbar och möjlig att tillämpa även i länder där arbetskraften har en låg utbild-ningsnivå. Produktivitetsskillnaden mellan svensk industri och industrier i länder med lägre, ofta väsentligt lägre, löner är över stora delar av TEKO-området mindre än skillnaden i lönekostnad.

Under sådana omständigheter måste upp-märksamheten riktas även mot forskning och utveckling på TEKO-området i Sverige.

Genom forskning och utveckling kan nya produkter åstadkommas, med starkare attraktion på marknaden, och vi bör därför överväga om det på denna väg är möjligt att komma ifrån den hårda priskonkurren-sen. Genom forskning och utveckling kan vidare nya eller starkt förbättrade proces-ser åstadkommas, och vi bör därför under-söka om det på denna väg är möjligt att undanröja eller väsentligt minska den svens-ka industrins kostnadshandisvens-kapp. Genom

forskning och utveckling kan slutligen före-tagsledningen få bättre instrument till för-fogande för planering och flexibel ledning av företagets alla funktioner. Det senare är inte minst viktigt eftersom situationen och utvecklingstendenserna ställer höga krav på planeringsförmåga och flexibilitet hos de företag som skall ha möjlighet att uppnå en betryggande konkurrenskraft.

I fortsättningen av detta kapitel behand-lar vi dessa frågor med utgångspunkt från en genomgång av nu pågående och planerad forskning och utveckling. På alla de tre an-givna områdena skulle det från svensk syn-punkt sett vara önskvärt om satsning på forskning och utveckling kunde ge både be-tydande fördelar på jämförelsevis kort sikt

— med andra ord ingå som ett verksamt medel i ett program för att snabbt lyfta de svenska TEKO-industriernas konkurrens-kraft — och fördelar i det fortsatta, löpande arbetet.

10.2 Internationellt kända utvecklings-vägar

10.2.1 Materialet

Den norska textilutredningens rapport 1969 (bilaga 2) behandlar tämligen utförligt vad som pågår i fråga om förändringar av produkter, processer och maskinell

ut-SOU 1970: 59 101

rustning inom textilindustrin. Vi inleder vår genomgång med en sammanfattning av den-na framställning, kompletterad med färskare uppgifter från Svenska Textilforskningsinsti-tutet — TEFO.

En motsvarande sammanställning av ut-vecklingstendenser i fråga om konfektionen saknas. Orsaken till detta synes vara att ut-vecklingen av nya produkter och processer tidigare inte varit lika livaktig i fråga om konfektion som i fråga om textil — om man bortser från modeändringar i skärning och dyl. Forskning och utveckling på kon-fektionens område tilldrar sig emellertid nu ett ökat intresse, och de internationella fack-tidskrifterna har under den tid TEKO-ut-redningen arbetat innehållit uppgifter om flera nyheter. Dessa återges nedan med kompletteringar som erhållits från Montex Member Service.

10.2.2 Fiberutvecklingen och garnfram-ställningen

Två nya fibertyper har introducerats och fått stor användning, nämligen elastomer-fibrerna, som möjliggjort framställning av helt nya typer av töjbara vävnader och som i stor utsträckning ersatt gummi i stödplagg som korsetter, vidare polypropenfibrer, som är prisbilliga och fått stor användning i tek-niska textilprodukter. I övrigt har existeran-de fibrer anpassats till olika användnings-områden, särskilt för tekniskt bruk.

Användningen av heldragna syntetiska fibrer i texturerad form, som ger bulk och töjbarhet åt garnet, har ökat kraftigt. Dessa garntyper har ändrat trikåindustrins situa-tion radikalt. De kan användas på moderna snabbgående maskiner med stor flexibilitet när det gäller bindningstyper och mönstring.

Plaggen blir komfortabla och lättskötta. Tri-kån har på många områden till stora delar ersatt konventionella vävda varor, t ex i klänningar, skjortor, byxor m. fl.

Utvecklingen av polypropen har gett upp-hov till en helt ny garnframställningsteknik, den s. k. splittfibertekniken. En polypropen-film sträckes så att polypropen-filmen splittras sönder på längden, ges en svag snodd och därmed

bildar ett garn. Filmen framställes direkt från plastgranulat. Garnet användes för tek-niska textilprodukter och ersätter jute, ham-pa och sisal.

När det gäller bomullsspinning kom i bör-jan av 60-talet nya maskiner som på kort tid gjorde tidigare maskinell utrustning för-åldrad. Produktionen per timme av vissa garner femfaldigades och hastigheten för sträckmaskiner tiodubblades. I början på 60-talet kom också nya möjligheter att auto-matisera produktionsflöden. Vanliga ma-skinenheter kunde knytas samman med en speciell utrustning som tillåter att mellan-processer elimineras liksom att produkter automatiskt tas emot och avlämnas mellan olika produktionsenheter i kedjan. Denna typ av automatisering anses kunna höja pro-duktiviteten med 50 %, och många sådana installationer finns nu i Europa, Japan och USA.

En helt ny teknik har utvecklats för bomullsspinning, s k open end-spinning.

Denna teknik innebär att man använder en luftström som styr, lägger och snor samman fibrer till ett garn. Spinnmetoden ökar pro-duktiviteten med 200—300 % i jämförelse med ringspinning. Den första maskin som marknadsfördes var tjeckisk. Flera hundra maskiner är nu i drift. Garnet blir jämnare och mera volyminöst men något svagare än vanligt garn.

I fråga om spinning av ull konstaterade den norska utredningen att den ganska snab-ba utvecklingen under 50-talet har följts av ett årtionde med få nyheter. Nu har emellertid en ny maskin utvecklats i Austra-lien och börjat marknadsföras 1970. Den bygger på den s k självtvinningsprincipen.

Två förgarner ges vart och ett omväxlande S- och Z-snodd av oscillerande valsar, förs tillsammans, tvinnas upp av sig själva och ger ett garn med två parter och med om-växlande S- och Z-tvinn. Produktionshas-tigheten är ca den tiodubbla mot normal ullspinning.

10.2.3 Vävning och stickning

Beträffande vävda tyger har mycket litet hänt med undantag av de nämnda töjbara

typerna. En särskilt intressant utveckling är en kombination av trikåbindning och in-siagstrådar, som är raka på samma sätt som vid vävning. Tekniken kan användas både vid rundstolstyp och kettenstolstyp. Egen-skapsmässigt kan man få tyger som ligger mellan konventionellt vävda tyger och kon-ventionellt stickade tyger.

Vävningstekniken har förbättrats betyd-ligt med åtskilliga typer av skyttellösa väv-stolar. Produktiviteten för en vävstol anges i antalet skott per minut som uppnås för inslagsgarnet. Vid vävning av ullvaror eller av varor med ull och blandningar av andra fibrer är skotthastigheten för en vanlig väv-stol 100—120 skott per minut, för en auto-matisk stol ca 170 skott per minut och för skyttellösa vävmaskiner vanligtvis 240—270 skott per minut.

Maskinerna ställer mycket olika krav på bemanning. En operatör kan exempelvis sköta 4—6 vanliga vävstolar men 10—12 skyttellösa vävmaskiner. Den större vävhas-tigheten och det reducerade kravet på be-manning och vissa andra fördelar som föl-jer med de skyttellösa stolarna medför att deras produktivitet är 2—3 gånger större än de vanliga vävstolarnas. De skyttellösa stolarna har fått stor användning i ylleindu-strin medan användningsmöjligheterna i bomullssektorn är begränsade.

Vic bomullsvävning har man sedan länge anvär.t komprimerad luft istället för en skytte! för att skjuta över inslagsgarnet. Den-na metod har på syntetfiberområdet modifie-rats o:h förbättmodifie-rats genom att man i stället använder en mycket tunn vattenstråle. Pro-duktniteten anses kunna fyrdubblas.

Stickningstekniken har utvecklats snabbt tack vare introduktionen av nya garntyper som framställts av syntetiska garner vilka lämpar sig utmärkt för moderna, snabbgå-ende maskiner.

Stickade varor av detta slag levereras ock-så i allt större omfattning som metervaror till kcnfektionsindustrin. Utvecklingen har här Verit mycket snabb. Den norska utred-ningen påpekar att det inte tog mer än ca 2 år för de stickade tygerna att överta 50 % av kotfektionsindustrins förbrukning av

me-tervaror för klänningstillverkning. Man kan räkna med att en redan påbörjad, snabb ut-veckling i samma riktning kommer att ske i fråga om kostymer för herrar. Stickat material får också avsevärt större betydelse för fritidskläder och hemtextilier. I fråga om herrskjortor har de stickade varorna övertagit en mycket stor marknadsandel.

På trikåområdet har nya maskintyper till-kommit men dessutom har de konventionel-la maskinerna förbättrats vad gäller hastig-heter, kontroll av garnmatning och ökade mönstringsmöjligheter med hjälp av elek-tronisk styrning. Utvecklingen betecknas som så snabb att man måste räkna med treåriga avskrivningstider för att hålla ma-skinparken up to date.

I början på 60-talet ersattes de s k cot-tonmaskinerna av rundstickningsmaskiner vid tillverkningen av damstrumpor. Även producenter som hade helt nya cottonmaski-ner fann att dessa var i det närmaste obruk-bara eftersom de inte lämpade sig för andra ändamål.

10.2.4 Nya metoder för tygframställning På området icke-vävda tyger har 60-talet visat en snabb utveckling med ökad avsätt-ning som följd. Flortyger har expanderat som engångs- eller fågångsmaterial inom sjukhussektorn och för personligt bruk i form av sänglinne, dukar, skyddskläder m m »Spun-bonded» framställes genom att fibrerna direkt efter spinningen lägges som en matta och pressas till en typ av flortyg som t ex kan användas som basväv i nåla-de mattor.

Tuftnings- och nålningstekniken har fått en stor användning vid framställning av heltäckande mattor. Mattmarknaden växer f n i Sverige med ca 25 % per år. Nål-ningstekniken har också kommit att domi-nera tillverkningen av filt för tekniskt bruk t ex för pappersindustrin.

Ett ökat intresse har knutits till den sär-skilda sort av ickevävda textilier som perstextilierna utgör. De framställs på pap-persmaskiner, och kapaciteten är långt

stör-SOU :970: 59 103

re än den som uppnås vid andra metoder.

Användningen av papperstextil i kläder för-svåras av att konfektioneringen tills vidare måste ske på vanligt sätt vilket leder till att slutprodukternas pris inte kan reduceras i proportion till tygets. Pappersvarorna med textil användning ökar emellertid i betydel-se på flera områden inte minst beträffande heminredning. Kapitalstarka koncerner är beredda att satsa på en kraftigt ökad pro-duktion.

10.2.5 Beredningstekniken

Lösningsmedel har utvecklats för blekning, bykning och avklistring av väv. En fetfärg-ningsmaskin har utvecklats som låter varan rotera genom vätskeströmmar. Färgningen sker under tryck i ett slutet system.

En svensk utveckling vid bomfärgning använder luftinblåsning för att minska på-känningen på varan och öka jämnheten av färgningen. Utvecklingen betingas delvis av nya varutyper baserade på syntetfibrer.

En ny maskin för tryckning, den s k rotations filmtryckmaskinen, har också ut-vecklats.

I övrigt har en högt utvecklad process-styrning av färgningsförloppet med elektro-niska hjälpmedel introducerats, vilket gjort färgningen till en närmast helautomatisk process.

En rad nya färgämnen har utvecklats när-mast som en följd av utvecklingen inom syntetfiberområdet. En helt ny färgämnes-klass, reaktivfärgämnen har introducerats.

Dessa kan användas på bomull och ull, ger bättre äkthet med enklare och billigare färg-ningsförfarande.

Permanentpr essvaror av bomull och blandningar av bomull/polyester dominerar marknaden för tvättvaror som skjortor, blu-sar, byxor m m.

Olje- och smutsavvisande impregnering användes för möbeltyger, gardiner, mattor o d som sällan tvättas. Nya typer av flarn-skyddsmedel har utvecklats för att fylla de krav som lagstiftningen ställer bl a i USA.

10.2.6 Konfektioneringen

Funktionsanalytiska studier av plagg har in-letts i Storbritannien. Ett första resultat, som redan lagts till grund för utvecklingen av ett nytt plagg med kavajens funktion, gällde placeringen av de föremål som nor-malt bärs i en kavajs olika fickor. Studien utmynnade i en detaljerad beskrivning av vilka områden av kroppen som bäst lämpa-de sig att vara anläggningsyta för plånbok, cigarrettpaket, penna osv.

Symaskinen håller på att omkonstrueras.

En utvecklingslinje är t ex att fälla in kanismen för undertråden i arbetsbordet me-dan syhuvudet hänger ned från taket. Syn-kroniseringen klaras med hjälp av elektro-nik.

En snabb utveckling har ägt rum och ser ut att fortsätta i fråga om klistring. Detta förfarande har slagit igenom då det gäller att fixera olika lager av textilier, främst mel-lanlägg. Experiment pågår om fixering av hela foder enligt samma metod, dvs fram-ställning av tvålagerstyger. Om detta lyckas, kan en hel del arbetsmoment elimineras i konfektionstillverkningen.

Detsamma gäller om man lyckas ersätta sömnaden som hopfogningsmetod med klist-ring eller svetsning. Därmed är det inte sagt att konsumenterna utan vidare accepterar de nya skärningar och kanter på plaggen som användningen av de nya metoderna skulle göra nödvändiga. Sömnaden är i och för sig en utmärkt hopfogningsmetod vad själva hopfogningen beträffar men fram-tvingar ett uppstyckat produktionsflöde och ständiga vändningar av arbetsstycket.

Själva produktionsflödet i konfektionen angrips nu i djupgående studier och prak-tiska försök. Därvid har datateknik börjat användas som ett styrningsinstrunent bl a i syfte att fastställa optimala lager mellan olika stationer i produktionen.

Inom stora delar av konfektionen är till-skärningen en flaskhals. I USA har nu da-tastyrda maskiner tagits i bruk som gör graderingen automatiskt, dvs skä: ut alla storleksvarianter så snart ett grunimönster angivits. Experiment pågår vidare med ma-skiner som skulle kunna reducera

kostna-derna för kortserieproduktion genom data-styrd enstyckstillskärning av alla varianter.

Därigenom skapas en kontinuerlig process i stället för den uppstyckning av produk-tionsflödet som framtvingas av tjocka lägg i skärningen.

Slutligen tillämpas datatekniken i ökande omfattning för redovisning och produktions-kontroll. De stora textil- och distributions-företagen har hunnit längst men från teore-tisk synpunkt har man anledning vänta sig minst lika stora fördelar inom konfektionen av dessa metoder.

10.3 Pågående svensk forskning och utveckling

10.3.1 Omfattningen

Enligt en undersökning av Statistiska cen-tralbyrån avseende år 1965 var de totala kostnaderna för forskning och utveckling inom de svenska TEKO-industrierna — el-ler för deras syften — 12 miljoner kronor eller 0,3 % av de båda industriernas totala omsättning. Lejonparten av kostnaderna gällde projekt på textilområdet.

Denna uppgift om kostnaderna anses in-om branschen vara för låg sin-om ett mått på insatserna för forskning och utveckling.

SCB:s definition av forskning och utveck-ling är, menar man, sådan att den offent-liga statistiken till stor del kommer att sak-na kostsak-nader för den ständiga marginella anpassningen av produkterna till ny teknik, nya råmaterial och nya konsumentkrav. De siffror man kommit fram till anses därför ge en missvisande bild av den verkliga akti-vitet för förnyelse som äger rum inom TEKO-industrin och av de ekonomiska krav som ställs på den.

TEFO, som beskrivs i nästa avsnitt, upp-skattar att TEKO-industriernas kostnader för forskning och utveckling uppgick till 2 % av omsättningen eller mer. Samtidigt konstaterar man dock att det tekniskt kva-lificerade FoU-arbetet i stor skala äger rum i ett begränsat antal företag. Endast ett tiotal koncerner anses ha en basorganisation SOU 1970: 59

som möjliggör snabb utökning av resurserna i detta avseende. Internationellt sett anses dessa svenska koncerner ligga mycket bra till. Samtidigt erinras om att TEKO-indu-strierna i alla de större industriländerna an-vänder en lägre andel av sin omsättning för forskning och utveckling än vad de s k ve-tenskapsbaserade industrierna gör.

10.3.2 Institutioner vid Chalmers tekniska högskola (CTH)

Undervisning i textiltekniska ämnen har ägt rum vid Chalmers tekniska högskola sedan 1941. En professur i textilkemi tillkom 1948 och en i textilmekanik 1951, i båda fallen förenade med uppbyggnaden av en institu-tion.

Institutionen för textilkemi inrymdes i lo-kaler tillhöriga T E F O (se avsnitt 10.3.3), och TEFO:s dåvarande föreståndare ut-nämndes till professor i textilkemi. Utbild-ningen vid institutionen har varit valfri för studerande vid sektionerna för kemi och maskinteknik vid högskolan. Utbildningen har haft relativt ringa omfattning, och på senare år har antalet studerande varit få.

Forskningsverksamheten har hela tiden va-rit integrerad med forskningen vid TEFO och är så fortfarande. På denna grund har de högre studierna vid institutionen varit omfattande, omkring 20 licentiater har ut-examinerats och 9 doktorsdisputationer har ägt rum.

Sedan 1966 är professorn i textilkemi rek-tor vid Chalmers medan TEFO:s direktör vikarierar för utbildningen. Vid institutio-nen för textilkemi finns dessutom en biträ-dande lärare och två assistenter vilka deltar i forskningsarbetet. Från C T H kommer ett mindre driftsanslag, huvudsakligen för att bekosta laborationsmaterial för de stude-rande.

Institutionen för textilmekanik omfattar numera ca 15 personer varav minst sex är högskoleutbildade mekanister. Institutionen har helt nybyggda rymliga laboratorier med en god maskinell och provningsteknisk ut-rustning. Undervisning meddelas varje år i en allmän kurs i textilmekanik åt ca 75

105

5 TFKD Tiel 1

teknologer. Ett mindre antal av dessa full-följer sedan den textila utbildningen genom fortsättningskurser i textilmekanik samt i konfektionsteknik, textil provning och ev textil materiallära. I samarbete med indu-strin ordnar institutionen även fortbildnings-kurser.

Institutionens forskning bedrives främst i form av examensarbeten samt licentiat- eller doktorsundersökningar, men även kvalifice-rad uppdragsforskning förekommer. Upp-gifterna anknyter oftast till aktuella pro-blem inom textilindustrin med huvudvikt lagd på teknisk textil. Dessa problem kan ligga inom alla områden från fibrer till tex-tilmaskiner i vad gäller produktegenskaper, processer, apparat- och maskinkonstruktio-ner samt mätningsproblem. Resultaten över-förs till industrin genom personliga besök, publicering, seminarier och konferenser. In-stitutionen håller även kontakt med ut-ländska universitet och industrier.

Även textillinjen vid Nordiska hushålls-högskolan är förlagd till Chalmers. Nordiska hushållshögskolan är en immateriell högsko-la med undervisningen förhögsko-lagd till olika nor-diska universitetsinstitutioner. Textillinjen leds av föreståndaren vid institutionen för textilmekanik. Högst åtta studerande tas in varje år. Denna utbildning är främst avsedd för blivande lärare.

10.3.3 Svenska textilforskningsinstitutet — TEFO

Svenska textilforskningsinstitutet — TEFO är ett halvstatligt branschforskningsinstitut vars huvudman på industrisidan är Stiftel-sen svensk textilforskning. Av den nuvaran-de årliga omsättningen på 2,7 miljoner kro-nor täcks 24 % av industribidrag, 38 % av staten genom Styrelsen för teknisk utveck-ling, 30 % av TEFO:s egna forskningskon-trakt och uppdrag, och resten av fonderade medel. Antalet anställda är 55.

Forskning för allmänna medel är huvud-sakligen av grundläggande natur. Program-met görs upp i intimt samarbete med re-presentanter från industrin. För närvarande koncentreras verksamheten till produkters

funktion och användning. Exempel på ar-betsuppgifter inom området

konfektion: sömrynkor och sömnads-teknik, laminerade struk-turer, dimensionsändring-ar i plagg

beklädnadstextil: biandtyger, tvätt, skrynk-ling

inredningstextil: tänd- och brinnegenska-per, bruksegenskaper hos mattor, sittkomfort hos stoppade möbler, skärm-ning av ljus och värme hos gardiner

teknisk textil: belagd duk, strömning genom textila strukturer, egenskaper hos fibrer för tekniskt bruk

Vidare ansvarar TEFO för standardise-ringsarbetet inom textilområdet.

Institutet har en omfattande provnings-och teknisk utredningsverksamhet. Antalet uppdrag uppgår för närvarande till omkring tusen. En stor del av uppdragen kommer från företag och organisationer utanför stif-telsen. Bland större uppdragsgivare märks Statens institut för konsumentfrågor och Försvarets materielverk.

Information om resultaten från verksam-heten sker genom personliga kontakter, se-minarier, forskningsrapporter, publikationer i vetenskapliga tidskrifter. Biblioteket håller de viktigaste textila tidskrifterna och har ett omfattande bokbestånd. Dokumentations-tjänsten är för närvarande begränsad, men en utbyggnad av denna genom en nordisk informationscentral planeras.

Institutet medverkar till utbildning av tex-tiltekniker. Kurser, konferenser och semina-rier arrangeras. En del av personalen under-visar på deltid i textila ämnen vid Chalmers.

Institutionen för textilkemi har som nämnts sina lokaler förlagda till institutet och ut-nyttjar dess resurser för elevlaborationer och examensarbeten.

Institutet har mycket goda in- och ländska kontakter, bl a med motsvarande ut-ländska institut, medverkar med föredrag vid internationella konferenser och är

repre-senterat i flera internationella kommittéer.

Inom landet anlitas institutet för konsulta-tioner i textilfrågor av en lång rad statliga

och privata organisationer. Genom avtal med Norsk Tekstilforskningsinstitutt i Oslo har en långtgående samordning av verk-samheten vid de båda instituten kommit till stånd.

10.3.4 Avnämare och konsumentorgan Ett av de största och bäst utrustade

10.3.4 Avnämare och konsumentorgan Ett av de största och bäst utrustade