utvecklingsmöjligheter
15. VAD ÄR BÄST MED ATT HA EN GEMENSAM DATABAS
Totalt:
Svarsvärden (31)
De län som har landsgräns har säkert nytta av det. Gränsöverskridande populationer.
Att vi jobbar på likartat sätt över gränsen eftersom vi delar populationer av rovdjursarterna.
I och med att vi förvaltar en gemensam population av rovdjur så känns det självklart med en likvärdig datafångst i länderna. Finland saknas dock...
Bra grund för det skandinaviska samarbetet inom rovdjursförvaltning. Många av reviren är gränsöverskridande.
Vi har mer eller mindre samma populationer av rovdjur. I mångt o mycket är det samma rovdjur som förvaltas. Vi har en gemensam viltstam, uppgifterna bör samlas. Samordningsvinster.
Många av djuren förvaltas över gränserna, så är rimligt att data om dem samlas på samma ställe. Vet ej.
Eftersom rovdjursstammen inte ser riksgränsen är det naturliga att ha en gemensam databas. Att kunna arbeta gemensamt med rovdjursstammarna som inte bryr sig om gränserna. Jämförbarheten av inventeringsresultaten.
Att inventeringsarbetet och fakta blir likvärdigt vid t.ex. varg- och lodjursinventering då det är en gemensam rovdjurspopulation mellan de båda länderna. Det känns mer seriöst om de båda länderna inventerar samma rovdjursstammar på samma sätt.
Lättare att få överblick över antal individer, rörelser och utbredning av de olika rovdjurspopulationerna i de båda länderna.
Jämförbara data, samma metodik. Kunna dela information.
Likformiga uppgifter i båda länderna.
Det som är bra med att ha en gemensam databas är att ha koll på rovdjursvandring över gränsen och inte minst bättre översikt över gemensamma revir.
Möjligheten att följa andra kollegors arbete i fält, även över gränserna. Jämförbarheten i resultat och bedömningar.
Underlättar kommunikationen med våra kollegor i Norge väldigt mycket (förutsatt att de använder den aktivt under inventeringen, men det blir bättre och bättre).
Jämförbara data. Snabbhet.
Rovdjuren bryr sig inte om gränsen mellan länderna så det är viktigt att vi inventerar på ett likvärdigt sätt. Arterna är ju gränsöverskridande, bra att slippa flera system.
Få gemensam bild över inventering och populationen av rovdjur. Jämförbarhet.
Norrmännen har sina erfarenheter och problemlösningar. Vi har våra som inte är helt lika. Vi har i södra Sverige mycket lite frigående betesdjur t.ex. Vi har osäkra snöförhållanden och ofta snåriga och risiga biotoper och massvis med vildsvin.
Utökade enkäten: Totalt: Svarsvärden (12)
Man kan jämföra, samarbete.
Jämförbarhet avseende data kring gemensamma populationer av rovdjur.
Att man kan följa de olika inventeringarna även på andra sidan landsgränsen, eftersom man jobbar intill gränsen. Att vi kan följa deras inventeringar och angrepp.
Att vi kan samförvalta.
För användandet egentligen ingen.
För framtagandet och drift, så är Norge en stark resurs. Rovdjur som rör sig över gränser.
Kan för lite om detta. Dela på driftkostnader.
Att se helheten av rovdjursförvaltningen. Populationerna är till stor del gemensamma.
Relevanta data läggs in i databasen, vilket gör det lätt att kommunicera över landgränserna.
Roller:
Svarsvärden, Inventeringsansvarig Länsstyrelse (12)
Att vi jobbar på likartat sätt över gränsen eftersom vi delar populationer av rovdjursarterna. Bra grund för det skandinaviska samarbetet inom rovdjursförvaltning.
Vi har en gemensam viltstam, uppgifterna bör samlas.
Många av djuren förvaltas över gränserna, så är rimligt att data om dem samlas på samma ställe. Jämförbarheten av inventeringsresultaten.
Jämförbara data, samma metodik.
Jämförbarheten i resultat och bedömningar.
Underlättar kommunikationen med våra kollegor i Norge väldigt mycket (förutsatt att de använder den aktivt under inventeringen, men det blir bättre och bättre).
Jämförbara data. Snabbhet.
Få gemensam bild över inventering och populationen av rovdjur. Jämförbarhet.
Svarsvärden, Fältpersonal på Länsstyrelse (19) De län som har landsgräns har säkert nytta av det. Gränsöverskridande populationer.
I och med att vi förvaltar en gemensam population av rovdjur så känns det självklart med en likvärdig datafångst i länderna. Finland saknas dock...
Många av reviren är gränsöverskridande.
Vi har mer eller mindre samma populationer av rovdjur. I mångt o mycket är det samma rovdjur som förvaltas. Samordningsvinster.
Vet ej.
Eftersom rovdjursstammen inte ser riksgränsen är det naturliga att ha en gemensam databas. Att kunna arbeta gemensamt med rovdjursstammarna som inte bryr sig om gränserna.
Att inventeringsarbetet och fakta blir likvärdigt vid t.ex. varg- och lodjursinventering då det är en gemensam rov- djurspopulation mellan de båda länderna. Det känns mer seriöst om de båda länderna inventerar samma rovdjurs- stammar på samma sätt.
Svarsvärden, Fältpersonal på Länsstyrelse (19)
Lättare att få överblick över antal individer, rörelser och utbredning av de olika rovdjurspopulationerna i de båda länderna.
Kunna dela information.
Likformiga uppgifter i båda länderna.
Det som är bra med att ha en gemensam databas är att ha koll på rovdjursvandring över gränsen och inte minst bättre översikt över gemensamma revir.
Möjligheten att följa andra kollegors arbete i fält, även över gränserna.
Rovdjuren bryr sig inte om gränsen mellan länderna så det är viktigt att vi inventerar på ett likvärdigt sätt. Arterna är ju gränsöverskridande, bra att slippa flera system.
Norrmännen har sina erfarenheter och problemlösningar. Vi har våra som inte är helt lika. Vi har i södra Sverige mycket lite frigående betesdjur t.ex. Vi har osäkra snöförhållanden och ofta snåriga och risiga biotoper och massvis med vildsvin.
Förvaltningsområde: Svarsvärden, Norra (9)
Gränsöverskridande populationer.
I och med att vi förvaltar en gemensam population av rovdjur så känns det självklart med en likvärdig datafångst i länderna. Finland saknas dock...
Bra grund för det skandinaviska samarbetet inom rovdjursförvaltning. Samordningsvinster.
Vet ej.
Eftersom rovdjursstammen inte ser riksgränsen är det naturliga att ha en gemensam databas. Jämförbarheten av inventeringsresultaten.
Rovdjuren bryr sig inte om gränsen mellan länderna så det är viktigt att vi inventerar på ett likvärdigt sätt. Få gemensam bild över inventering och populationen av rovdjur.
Svarsvärden, Mellersta (14)
Många av reviren är gränsöverskridande.
I mångt o mycket är det samma rovdjur som förvaltas. Vi har en gemensam viltstam, uppgifterna bör samlas.
Många av djuren förvaltas över gränserna, så är rimligt att data om dem samlas på samma ställe. Att kunna arbeta gemensamt med rovdjursstammarna som inte bryr sig om gränserna.
Att inventeringsarbetet och fakta blir likvärdigt vid t.ex. varg- och lodjursinventering då det är en gemensam rov- djurspopulation mellan de båda länderna. Det känns mer seriöst om de båda länderna inventerar samma rovdjurs- stammar på samma sätt.
Lättare att få överblick över antal individer, rörelser och utbredning av de olika rovdjurspopulationerna i de båda länderna.
Det som är bra med att ha en gemensam databas är att ha koll på rovdjursvandring över gränsen och inte minst bättre översikt över gemensamma revir.
Möjligheten att följa andra kollegors arbete i fält, även över gränserna. Jämförbarheten i resultat och bedömningar.
Underlättar kommunikationen med våra kollegor i Norge väldigt mycket (förutsatt att de använder den aktivt under inventeringen, men det blir bättre och bättre).
Jämförbara data.
Arterna är ju gränsöverskridande, bra att slippa flera system. Jämförbarhet.
Svarsvärden, Södra (7)
De län som har landsgräns har säkert nytta av det.
Att vi jobbar på likartat sätt över gränsen eftersom vi delar populationer av rovdjursarterna. Vi har mer eller mindre samma populationer av rovdjur.
Jämförbara data, samma metodik. Likformiga uppgifter i båda länderna. Snabbhet.
Norrmännen har sina erfarenheter och problemlösningar. Vi har våra som inte är helt lika. Vi har i södra Sverige mycket lite frigående betesdjur t.ex. Vi har osäkra snöförhållanden och ofta snåriga och risiga biotoper och massvis med vildsvin.
Svarsvärden, Vet ej (1) Kunna dela information.
Utökade enkäten: Förvaltningsområde: Svarsvärden, Norra (5)
Att man kan följa de olika inventeringarna även på andra sidan landsgränsen, eftersom man jobbar intill gränsen. För användandet egentligen ingen.
För framtagandet och drift, så är Norge en stark resurs. Dela på driftkostnader.
Populationerna är till stor del gemensamma.
Relevanta data läggs in i databasen, vilket gör det lätt att kommunicera över landgränserna. Svarsvärden, Mellersta (5)
Jämförbarhet avseende data kring gemensamma populationer av rovdjur. Att vi kan följa deras inventeringar och angrepp.
Att vi kan samförvalta.
Rovdjur som rör sig över gränser. Att se helheten av rovdjursförvaltningen. Svarsvärden, Södra (2)
Man kan jämföra, samarbete. Kan för lite om detta.