• Bedömning av status för föryngring: Osäker, Kan inte bedömas och Ingen föryngring har inte använts på ett konsekvent sätt.
• Preliminär status för föryngringslokaler, som ska anges vid varje besök, är ofta bedömd för själva besöket och inte för lokalen som helhet. • Det finns data om föryngringslokaler sedan mitten av 1970-talet hos
länsstyrelserna och det svenska järvprojektet, vilket kan vara användbar information i dagens inventering (om tidigare känd eller ny föryngrings- lokal).
• 443 årsposter i föryngringslokaler har status Dokumenterad men det framgår inte tydligt varför. I de allra flesta av dessa finns underla- gen för bedömningen i kommentarsfält eller i rovdjursobservationer. Årsposterna kan kompletteras för att tydliggöra underlagen.
4.7 DNA
Det finns 60 220 DNA-prover registrerade i Rovbase till och med den 30 september 2018. Majoriteten av proverna är från björn, varg och järv (se tabell 21).
48 871 prover har analyserats medan 11 349 prover inte är analyserade. Orsakerna till att prover inte analyserats är främst följande:
• Rovbase skapar automatiskt en post med vävnadsprov när ett dött rovdjur registreras. Ett fysiskt prov analyseras endast när behov finns. Ambitionsnivån för analyser av vävnadsprover har varierat genom åren, vilket innebär att det finns många vävnadsprover i Rovbase som saknar analysresultat.
• Antalet prover som samlats in överstiger behovet av prover för att syftet med analyserna ska uppnås. Exempel är prover från björnspillningsin- venteringen 2006 och extrainsamlade prover, alltså prover som samlats in i reserv om inte det första provet fungerar. Det senare är vanligt före- kommande för varg och järv. Många extra prover samlades till exempel in från järvinventeringen i Norrbotten under 2016 och 2017.
• Prover som bara registrerats i Rovbase men aldrig inkommit till laboratoriet.
• Prover från fjällräv som samlats in för forskningsprojekt (kan vara analyserade hos Stockholms universitet) eller för att kunna analyseras när resurser finns.
DNA-prover registreras på två sätt, antingen via en rovdjursobservation eller via DNA provregistrering. En post med DNA-prov skapas också automatiskt vid registrering av döda rovdjur. Prover registreras via en rovdjursobservation om de samlas in längs en spårning, ett så kallat autogenererat DNA-prov, vilket då får en koppling till observationens Rovbase-ID. Kopplingar mellan spårningar och DNA- prover är särskilt viktiga i varginventeringen, om DNA-analysen visar från vilken individ provet togs. I rovdjursobservationen finns information om markeringsbeteende, vilket ligger till grund för bedöm- ning av om det är ett revirhävdande djur eller inte.
Om ett prov samlas in utanför en spårning registreras det som ett DNA- prov och får endast ett DNA-ID. Detta kan till exempel vara prover som samlas in på barmark. Om analysen resulterar i artbestämning av ett rovdjur skapas automatiskt en rovdjursobservationspost med ett Rovbase-ID.
Tabell 21. Antal registrerade DNA-prover per art och antal som artanalyserats till och med den 30 september 2018.
Art (prov) Antal registrerade
prover Antal prover som analyserades till art
Björn 31 718 20 100 Fjällräv 344 102 Grävling 2 1 Hund 7 229 Hönsfågel 1 Järv 10 171 7 762 Kungsörn 7 Lodjur 2 484 878 Mårdhund 1 Rödräv 54 642 Varg 15 432 9 995 Okänd 9 161 Totalt 60 220 48 871
Prover från rödräv har inte aktivt samlas in. De som analyserats till arten räv är sannolikt vargprover som kontaminerats av räv vid urinmarkeringar på vargspillning; alternativt har räv ingått i vargens föda.
DNA finns i en mängd olika material, exempelvis blod, hår, saliv, sekret, spillning och urin. Tabell 22 visar antalet analyserade prover fördelade på typ av prov.
Tabell 22. Registrerade och analyserade DNA-prover fördelade på provtyp. Typ av prov Antal registrerade Antal analyserade
Blod (ej löpblod) 125 113
Hår 746 687 Löpblod 326 260 Saliv 53 37 Sekret från järv 1 285 1 269 Spillning 44 496 39 807 Urin 4 442 3 621 Valpspillning varg 162 105 Vävnad 8 565 2 958 Inget angivet 20 14 Totalt 60 220 48 871
48 871 DNA-prover har analyserats, av vilka 39 710 prover gav resultat vid analysen, medan 8 902 prover inte gav resultat. Av alla prover som analy- serats till art har samtliga, förutom några järvprover, också analyserats till kön (se tabell 23). Även för prover där art inte kunnat bestämmas, har kön bestämts i nästan samtliga fall (se art ”Okänd”).
Tabell 23. DNA-prover analyserade till art och som även gett information om djurets kön. Antal analyserade
till art Antal analyserade till kön Antal analyserade till individ
Björn 20 100 20 100 17 964 Fjällräv 102 102 Grävling 1 1 Hund 229 229 Hönsfågel 1 1 Järv 7 762 7 757 7 272 Lodjur 878 878 819 Okänd 9 161 9 158 2 Rödräv 642 642 Varg 9 995 9 995 8 662 Tom Totalt 48 871 48 863 34 727
Det är främst björn, järv och varg som analyseras på individnivå och det har hittills inte funnits någon ambition eller något behov av att analysera övriga arter. De flesta icke individbestämda proverna representerar prover från spill- ningsinventeringar av björn, där ambitionen inte funnits att analysera dem alls.
Det finns också dubblettprover från DNA-insamlingen från järv i Norrbotten 2017 och 2018, som fungerade som extraprover om det skulle behövas.
Sammanfattning av DNA-prover och möjligheter att komplettera data
• Många DNA-prover som registrerats i Rovbase har inte analyserats,vilket beror på att det redan från början inte funnits någon ambition att analysera dem. Det kan röra sig om reservprover och prov som hör till vävnadsprover som kan analyseras om behov finns.
4.8 Slinga
När en slinga registreras i Rovbase sparas först grundläggande information om den: vilken metod som använts, vilka arter som letats, vilket färdsätt som använts samt hur många spårdygn det rörde sig om i skyddad och öppen terräng. Därefter ska sträckan man färdats ritas in i den så kallade GPS- dialogen. Sträckan kan loggas med hjälp av en app i telefonen (fältappen), hämtas från en GPS eller ritas för hand. Slingan ska endast bestå av sträckan där spårförhållanden gjort det möjligt att upptäcka djur eller spår av djur. Transportsträckor och liknande ska klippas bort.
Det finns 53 457 slingor i Sverige som registrerats i Rovbase till och med den 30 september 2018. Det går inte söka slingor i rapportverktyget utan det måste göras via söksidan. Det är därför svårt att få en bild av vilka typer av slingor som är registrerade, det vill säga vilka arter som sökts och vilka färd- sätt som använts.
Flera färdsätt används ofta under en slinga och flera arter kan sökas. I tabell 24 visas det antal slingor där respektive färdsätt har registrerats.
Många slingor innehåller transportsträckor och en hel del innehåller också partier med raka streck, vilka uppstår när slingan inte avslutats ute i fält utan snarare efter hemfärd. Detta gör det svårt att använda slingor som ett mått på inventeringsinsats.
Tabell 24. Antal slingor där använt färdsätt har registrerats. Skoter och bil är de vanligaste färdsätten. Färdsätt Antal slingor Båt 6 Helikopter 1 172 Annat 59 Till fots/skidor 5 869 Bil 22 559 Skoter 29 092 Totalt 53 457