utvecklingsmöjligheter
6.10 Sökfunktioner och rapportverktyget
Behov: Samtliga medverkande som sammanställer olika typer av data från Rovbase behöver ett verktyg för själva uttaget av data. Rapportverktyget för- utsätter dock god kunskap om data och det behövs vägledning i hur verktyget fungerar så att sökningarna blir korrekta.
Sökning från söksidorna är förhållandevis självinstruerande, då det bara finns ett begränsat antal parametrar att söka utifrån. Rapportverktyget är mer avancerat och ger fler möjligheter än söksidorna. Det går att få ut data i Excel-filer, som kan användas i utvidgade analyser. Verktyget förutsätter dock att användaren är bekant med vilken typ av data som behövs, samt hur olika variabler relaterar till varandra, för att rätt sökresultat, eller det förväntade
sökresultatet, ska erhållas. Det behövs en manual som beskriver hur rapport- verktyget fungerar och kanske även instruktioner för hur man tar fram de vanligast sökta resultaten.
6.11 Övrigt
Processen när förbättringsförslag inkommer
Behov: När användare lämnar in förbättringsförslag behöver de få återkopp- ling på om det är möjligt att genomföra förslaget. Detta skapar förtroende för systemet och användarna känner delaktighet och att de har möjlighet att påverka, vilket uppmuntrar dem att fortsätta att lämna in förslag. Vidare- utvecklingen av Rovbase behöver vara strukturerad och både Sverige och Norge behöver vara involverade, särskilt vid större förändringar.
Det finns behov av att tillsätta en permanent arbetsgrupp som strukture- rat arbetar med vidareutveckling av Rovbase och som tar hand om inkomna förbättringsförslag. Gruppen bör bestå av deltagare från båda länderna och uppdraget bör vara att utreda vilka förslag som är rimliga och/eller möjliga att genomföra.
Publikt eller inte
Behov: Ambitionen från Naturvårdsverket är att resultat från inventeringarna ska vara så transparenta som möjligt. Det behöver säkerställas att känslig information inte av misstag visas publikt.
För närvarande avgör den som registrerar en observation om observationen ska visas publikt eller ej. Det finns inget bra system för att säkerställa att sekre- tessbelagd information inte visas publikt. Det vore önskvärt att systemet kunde ge vägledning när känsliga data riskerar att registreras publikt. När en järv- observation ska göras publik kan till exempel en säkerhetsfråga ställas, för att fastställa om observationen gjorts vid en lyeplats.
Kartfunktionen
Behov: Länsstyrelserna och granskningsfunktionerna VSC och NRM behöver ha en väl fungerande kartvy som kan anpassas efter olika behov.
Det finns i nuläget begränsade möjligheter att skräddarsy en kartvy utifrån vad en användare vill se för tillfället. Detta resulterar i att många importerar data till GIS för att öka möjligheten till en samlad bild, vilket innebär mycket extraarbete.
7 Granskningsprocessen
Som en följd av den svensk-norska samordningen av rovdjursinventeringen och de nya inventeringsmetoderna har betydande förändringar skett i processen för granskning av data som ligger till grund för de resultat som fastställs av Naturvårdsverket. Granskning sker numera av en tredje part, vilket infördes i syfte att säkerställa kvaliteten på inventeringsresultaten. När den här rapporten färdigställdes hade VSC den granskande rollen.
Behov: Länsstyrelserna och VSC har ett behov av att kommunicera om granskning av inventeringsdata. Kommunikationen behöver vara öppen, så att fältpersonal och andra behöriga kan följa processen.
För närvarande granskas endast observationer som ska ingå i de data som Naturvårdsverket fastställer, nämligen observationer som styrker föryngringar av lodjur, järv och varg, samt observationer av revirmarkerande vargpar. I ren- skötselområdet granskas även alla förekomster av ensamma vargar. Utöver detta granskar länsstyrelsernas inventeringsansvariga tillfällig och regelbunden förekomst av järv och lodjur i samebyar, även när de inte berörs av någon föryngring.
Fastställandet av inventeringsresultat sker i fyra steg:
1. Data registreras och bedöms i fält av förordnad personal som har rätt att kvalitetssäkra.
2. Observationen granskas, grupperas och bedöms av länsstyrelsernas inventeringsansvariga.*
3. Observationen granskas av VSC.
4. Slutligt resultat fastställs av Naturvårdsverket.
*I följande text förutsätts att det är den inventeringsansvarige som granskar och grupperar.
Det går inte att se var observationer eller grupperingar befinner sig i gransk- ningsprocessen innan de blivit fastställda av Naturvårdsverket. Under arbe- tet med denna utvärdering har det framkommit att alla som är involverade i granskningsprocessen, fältpersonal såväl som inventeringsansvariga och VSC, önskar att detta vore möjligt. Det skulle effektivisera och framför allt tydlig- göra processen för alla parter. Fältpersonal vill veta om inventeringsansvarig har granskat och skickat vidare till VSC för deras granskning och invente- ringsansvarig behöver veta när VSC har granskat. Likaså behövs ett förtyd- ligande av processen när granskningar visat att kriterierna inte är uppfyllda och posten i fråga behöver kompletteras. VSC behöver veta när dessa kom- pletteringar har gjorts så att en ny granskning kan göras.
Det vore därför lämpligt att utveckla en logg- och kommunikationsfunk- tion kopplad till granskningen, så att resultatet från respektive granskning kan bokföras och kommuniceras, exempelvis avseende vilka kompletteringar som behöver göras och när de har gjorts.
Något som försvårar granskningsprocessen är att i princip vem som helst med behörighet i systemet kan registrera vad som helst utan att det på ett enkelt sätt går att spåra vem som gjort registreringen. Till exempel är det oklart om SVA har registrerat en ålder på ett dött djur eller om någon annan gjort det. Det går att se vem som har senast sparat posten, men inte vad som hänt dessförinnan.
Vissa fält bör därför vara låsta för vissa medverkande, antingen på verk- samhetsnivå eller på personnivå.
Konstatera art och föryngring
Behov: Samtliga som arbetar med inventering av stora rovdjur ska veta vilken klassificering som ska användas i alla situationer.
Det har visat sig att en förhållandevis stor del av de medverkande (25 procent) känner sig osäkra om hur de olika klassificeringarna,
Dokumenterad, Bedömd som säker, osv., ska användas vid bedömning av observationer. VSC anger också att klassificeringssystemet kan vara oklart, framför allt för varg och järv. Kritiken gäller framför allt instruktionernas tydlighet, men problemet påverkar även kvaliteten på inventeringsdata.
Inom Naturvårdsverkets program Smartare Miljöinformation finns ett initiativ till att ta fram ett förslag till enhetlig hantering av bedömning av artobservationer, tillämpligt i alla sammanhang där artobservationer hante- ras. En ändring i Rovbase bör följa en sådan kommande gemensam standard.
Fotoreferensgruppernas expertutlåtanden
Behov: Fotoreferensgruppernas utlåtanden påverkar den slutliga bedöm- ningen av en föryngring eller förekomst. De behöver finnas tillgängliga i Rovbase för att möjliggöra framtida efterprövbarhet.
Ibland behövs expertutlåtanden från fotoreferensgrupper som en del av granskningen. Sådana finns för lo, varg och järv. I webbenkäten framgår att endast ett fåtal av respondenterna visste vilka personer som ingick i dessa grupper och vilken bakgrund de hade. För att skapa ett större förtroende för gruppernas utlåtanden bör deras respektive samlade kompetens tydliggö- ras. Utlåtandena i varje enskilt fall bör fortsatt vara anonyma. VSC bör vara ansvariga för att föra in alla kommentarer från gruppen och därefter sam- manfatta dem till en bedömning.
När en fotoreferensgrupp involveras i en granskning går det inte att se deras bedömning i Rovbase, utan arbetet sker oftast i dialog med VSC. Ibland lägger VSC in gruppens kommentar i ett kommentarsfält i Rovbase, men vem som helst med skrivbehörighet för ifrågavarande post kan radera eller ändra kommentarerna.
Möjligheten till efterprövbarhet blir mindre om inte den samlade bedöm- ningen finns i Rovbase, varför en särskild funktion behöver utvecklas för denna expertbedömning.