• Det är oklart vilket syfte informationen om minsta antal djur i en gruppering har.
• Det finns möjlighet att komplettera data med information från kommentarer, framförallt om antal djur.
Varg
Till och med inventeringssäsongen 2017–2018 har 834 grupperingar av varg registrerats i Rovbase (se tabell 27).
Tabell 27. Till och med inventeringssäsongen 2017–2018 har 834 grupperingar av varg registrerats i Rovbase.
Reproduktionscykel Antal registrerade grupperingar
2002 1 2003 12 2004 27 2005 38 2006 40 2007 41 2008 47 2009 54 2010 57 2011 60 2012 68 2013 80 2014 78 2015 75 2016 75 2017 81 Totalt 834
Majoriteten av grupperingarna bestod av familjegrupper och revirmarkerande par (se tabell 28).
Tabell 28. Antal varggrupperingar fördelade på typer av social status. Den vanligaste är Familjegrupp.
Social status Antal grupperingar Familjegrupp 716
Revirmarkerande par 401 Övrig stationär varg 138
Övrig varg 61
Tom 9
Totalt 834
Av 716 familjegrupper har föryngring angivits i 677 fall. I de övriga fallen har inga nya valpar registrerats för det året, utan familjegruppen består av vuxna och äldre valpar. Om bara en av föräldrarna finns kvar räknas det ändå som en familjegrupp.
5 Enkäten och intervjuerna
Två webbenkäter och ett antal intervjuer genomfördes för att ta reda på hur svenska användare uppfattar Rovbase i dag, bland annat med avseende på hur användarvänlig den är vid registrering, hur granskningsprocessen fungerar och hur väl Rovbase fungerar som informationskälla. Syftet var också att ta reda på hur användarna upplever möjligheten att påverka Rovbases anpass- ning till svenska behov samt hur den publika delen av Rovbase fungerar.
Rovbase används av ett stort antal personer, anställda hos eller på annat sätt knutna till organisationer eller inrättningar som på olika sätt medverkar i rovdjursinventeringen:
• Länsstyrelserna är den största gruppen, där alla inventeringsansvariga
och all fältpersonal ingår. För dem fungerar Rovbase som en databas där alla inventeringsdata registreras och lagras.
• Viltskadecenter (VSC), vid Sveriges lantbruksuniversitet i Grimsö, har en
granskande roll och avgör om länsstyrelsernas observationer och bedöm- ningar uppfyller de inventeringskriterier som finns för de olika arterna.
• Samebyarna har också tillgång till Rovbase, i första hand genom de
same bymedlemmar som är involverade i inventeringen och har en uppgift som inventeringssamordnare.
• Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), registrerar döda djur som
kommer till dem för obduktion och kompletterar senare med uppgifter om djurens ålder från tandanalyser.
• Naturhistoriska riksmuseet (NRM), ansvarar för omhändertagandet
av statens vilt. Hos NRM sparas olika prover från djuren, exempel- vis skinn, skelett, miljöprover eller fyndförekomster. NRM uppdaterar Rovbase med referenskopplingar mellan olika medverkandes nummer- serier samt kontrollerar fynduppgifter. De analyserar också biologiska prover från björn och fjällräv, samt koordinerar björnspillningsinvente- ringar, kungsörnsinventeringar och fjällrävsinventeringar.
• Sametinget använder Rovbase för rovdjursersättningsfrågor.
• DNA-laboratorierna vid SLU Grimsö och Uppsala universitet analyserar
prover från varg och järv och lägger in sina analysresultat i Rovbase.
• Naturvårdsverket använder Rovbase främst för olika typer av samman-
ställningar.
Alla medverkande har olika nivåer av behörighet i Rovbase, baserat på upp- drag och behov. Allmänheten, däribland jägarkåren, har tillgång till den publika delen av Rovbase.
För att fånga upp hur övergången från Rovdjursforum till Rovbase har fungerat samt hur Rovbase fungerar att arbeta i och söka information från, har representanter för samtliga grupper intervjuats, via telefon eller genom en webb-enkät. Frågornas innehåll, liksom antalet frågor, varierade utifrån grupptillhörighet. Länsstyrelsernas inventeringsansvariga och fältpersonal
fick flest frågor, då de har flest arbetsuppgifter inom inventeringssystemet. Svenska Jägareförbundets regionalt ansvariga fick frågor rörande publika Rovbase, eftersom jägarkåren endast använder den delen. Webb-enkätens frågor och svar samt information om vilka grupper som fått vilka frågor finns i bilaga 1.
De flesta frågeställningarna var formulerade som påståenden, där svars- skalan gick från 1 = Stämmer inte till 6 = Stämmer helt. Det fanns också möjlighet att ange Vet ej/Ingen åsikt. Ett antal frågeställningar hade valbara alternativ och några frågor krävde fritext som svar.
5.1 Genomförande
Urvalsprocessen för den personliga webb-enkäten
En webb-enkät skickades ut till de fyra största användargrupperna: • Samtliga 19 länsstyrelsers inventeringsansvariga (ej Gotland och
Västerbotten2)
• 60 fältpersonal från länsstyrelserna, bestående av ett urval av de totalt 173 personer som var registrerade som fältpersonal och som hade inloggning i Rovbase i april 2018 (se tabell 29). Urvalet gjordes med hjälp av slumpningsfunktionen i Excel på ett sådant sätt att varje län representerades av minst en person och enkäterna fördelades mellan rovdjursförvaltningsområdena i förhållande till totala antalet fält- personal i området.
• Samtliga samebyars förordnade inventeringssamordnare, som vid utskickets tidpunkt hade inloggning i Rovbase och som hade en e-post- adress att skicka enkäten till. Det innebar att 34 inventeringssamordnare i 31 av Sveriges 51 samebyar fick enkäten. Samebysamordnare som var förordnade av Sametinget och som tidigare haft behörighet till Rovbase, men som inte hade använt Rovbase på länge, hade enligt gällande praxis avregistrerats i systemet.
• Samtliga 18 regionala rovdjurssamordnare från Svenska Jägareförbundet (SJF).
Tabell 29. Fördelning per förvaltningsområde av länsstyrelsernas fältpersonal som deltog i webb-undersökningen.
Förvaltningsområde Antal fältpersonal
totalt Andel fältpersonal (%) Antal fältpersonal som fick enkäten
Norra 65 37 22
Mellersta 74 43 26
Södra 34 20 12
Totalt 173 100 60
Enkäten skickades ut den 11 juni 2018 och svarstiden löpte ut den 31 augusti 2018. Det var tekniskt möjligt för respondenten att påbörja enkäten, spara och avsluta vid ett senare tillfälle, men allt skulle vara klart den 31 augusti.
Kompletterande öppen webb-enkät
För att fånga upp fler synpunkter gavs resterande 113 fältpersonal, som inte ingått i det slumpade urvalet vid första tillfället, en möjlighet att besvara enkäten. Av dessa hade nio ogiltig e-postadress och en var tjänstledig under aktuell svarsperiod, vilket innebär att enkäten nådde ytterligare 103 respondenter.
Intervjugruppen
Hos vissa av de medverkande organisationerna är endast ett fåtal personer involverade i inventeringarna. Här genomfördes telefonintervjuer, med varierande antal frågor baserade på hur de använder Rovbase. De som intervjuades var:
• Viltskadecenters personal (fyra personer) som ansvarar eller har ansvarat för granskningen av länsstyrelsernas registrerade observationer av järv, lodjur och varg
• Sametingets handläggare (en person) som har tillgång till Rovbase • Statens veterinärmedicinska anstalts anställda (två personer) som
registrerar döda rovdjur i databasen
• Naturvårdsverket (fem tillfrågade men endast en intervjuades)
5.2 Resultat från webbenkäten
och intervjugrupperna
Samtliga frågor och svar från webbenkäterna återfinns i bilaga 1. I denna rapport redovisas endast ett ur författarens perspektiv intressant urval av svaren. I rapporten benämns de som svarat på den ursprungliga webbenkä- ten respondenter. De som svarat på den utökade webbenkäten benämns fält-
respondenter. De som intervjuats benämns med sin tillhörighet, till exempel
anges personal på VSC endast som VSC.
Svarsfrekvens
Av de 131 respondenter som fick enkäten lämnade endast 47 stycken ett slut- ligt svar (se tabell 30). Svar från enkäter som endast påbörjats har inte tagits med i resultatsammanställningen.
Tabell 30. Svarsfrekvens för den personliga webb-enkäten. Cirka 36 procent fullföljde hela enkäten. Antal svar Andel (%)
Antal fullföljda 47 36
Antal påbörjade (ej avslutade) 14 11 Antal ej påbörjade 70 53
Av de 47 fullföljda enkäterna inlämnades 12 av inventeringsansvariga, 22 av fältpersonal, 3 av samebysamordnare och 10 av regionala samordnare från Svenska Jägareförbundet (se tabell 31). Med endast tre fullföljda enkäter från samebysamordnare går det inte att uttala sig om vad denna grupp anser om Rovbase. Gruppen kommer därför inte att redovisas i diskussionen utan intresserade läsare hänvisas till bilaga 1.
Tabell 31. Svarsfrekvens för den personliga webb-enkäten med avseende på grupptillhörighet. Grupptillhörighet Antal svar Andel av grupp (%)
Inventeringsansvarig 12 63
Fältpersonal 22 37
Samebysamordnare 3 9
Regionala samordnare SJF 10 55
33 procent av de genomförda enkäterna besvarades av respondenter från norra rovdjursförvaltningsområdet, 41 procent från mellersta och 24 procent från södra. Två procent, vilket motsvarar en person, svarade att den inte visste vilket förvaltningsområde den tillhörde. När frågor redovisas i ett förvalt- ningsområdesperspektiv har den personens svar uteslutits.
Den kompletterande webbenkäten genomfördes av 18 fältpersonal, vilket innebär 17 procent av de tillfrågade. Den geografiska spridningen mellan för- valtningsområdena var:
Norra 8 personer Mellersta 7 personer Södra 3 personer
Totalt har 40 av 164 fältpersonal (som hade giltig e-postadress) genomfört webbenkäten, vilket innebär 24 procent av gruppen fältpersonal.