Rovdjursobservationer Grundläggande registrering av data

Behov: Samtliga användare av inventeringsdata har ett behov av att data i Rovbase är korrekta och konsekvent registrerade. Systemet bör i så stor utsträckning som möjligt vägleda och instruera rapportören under registreringen så att risken för felregistreringar och inkonsekvent användning av bedöm- nings/klassificeringsterminologi minimeras. Länsstyrelsernas inventeringsan- svariga har behov av att enkelt söka fram underlag till grupperingsarbetet.

Det finns en mängd olika data som kan registreras i Rovbase, såväl grundläggande observationer som grupperingar. Här nedan listas några exempel på hur registreringen av data kan förenklas, vilket bör leda till mer konsekvent användning av terminologi vid bedömning, samt säkerställa att grupperingsunderlag inte missas.

• Alla fält bör ha en informationsruta där det finns vägledning om vad som ska fyllas i, detta för att underlätta för nya användare. Vägledning om hur exempelvis kontrolltyper ska användas finns i instruktionerna för inventeringsmetodik men kan vara praktiskt att ha närmare till hands. Idag används till exempel både Fotodokumentation och Fältkontroll (med dess olika underavdelningar) som kontrolltyp. När Fotodokumentation används framgår inte om kameran tillhör läns styrelse eller allmänhet,

trots att svensk kameralagstiftning, på vissa villkor, numera tillåter viltkameror i områden dit allmänheten har tillträde, och distinktionen kunde vara av värde. Det är också ofta osäkert när kontrolltyperna Inte kontrollerad respektive Intervju/Brev ska användas.

• Det bör vara tydligt vilka observationer som har granskats av inventerings- ansvarig, vilka kriterier observationerna har jämförts mot, vilka kriterier de uppfyller och vilka slutsatser som dragits (exempelvis om de ska ingå som underlag till gruppering eller inte). Systemet bör kunna stödja denna process på något vis, automatiskt eller genom tvingande frågor till den som registrerar.

• När olika observationer blir kopplade till varandra bör de vara åtkomliga även från det kopplade elementet. Detta gäller framför allt vid granskning av observationer som ska vara underlag för grupperingar och järvför- yngringslokaler. I systemets nuvarande skick kan inventeringsansvariga och granskare behöva klicka många gånger för att se de olika relevanta observationerna.

Dokumentation av art/föryngring

Behov: Länsstyrelsen behöver bedöma spårningar på artnivå, inte bara på föryngringsnivå. Allmänhetens förtroende skadas när rapporter om föryngring bedöms som felaktiga, bara för att längden på spårningar inte uppfyller kriterierna.

När en rapport om föryngring inkommer kan observationen endast bedömas som Dokumenterad eller Bedömd som säker, när kriterierna för spårningen uppfylls. Om de inte uppfylls måste observationen bedömas som Osäker eller Felaktig. För att bekräfta art måste i så fall ytterligare en rov- djursobservation upprättas, vilket är onödigt extraarbete för fältpersonal. Det vore betydligt enklare om det gick att bedöma observationer om flera djur på artnivå och inte bara med avseende på föryngring, vilket oftast är möjligt att göra även vid kortare spårningar.

Låsta data

Behov: Länsstyrelsen och andra användare behöver vara säkra på att obser- vationer inte kan ändras i efterhand. Underlag som lett till bedömningar av rovdjursförekomster får inte riskera att ändras eftersom bedömningarna då kan ifrågasättas i efterhand.

Endast rovdjursobservationer och andra poster som är en del av Naturvårdsverkets fastställda inventeringsresultat blir idag låsta för vidare redigering. Alla andra poster kan när som helst raderas eller ändras av personer som har behörighet.

Någon slags låsningsnivå borde finnas även för data som inte granskats av VSC.

6.4 Döda rovdjur

Behov: SVA och Länsstyrelserna har behov av att göra olika typer av samman- ställningar över inkommen information om döda rovdjur. En grundläggande faktor är dödsorsak och SVA önskar att det vore lättare att kategorisera djuren i olika grupper efter dödsorsak, exempelvis jakt, trafik eller naturliga orsaker.

Dödsorsak skulle exempelvis kunna registreras på olika nivåer där den första nivån, mänsklig påverkan/naturlig orsak, är obligatorisk att ange. Där djur dött av mänsklig påverkan bör även rättslig grund, metod och utfall registreras. En sådan ordning kan underlätta sökning efter olika orsaker, särskilt för SVA.

Behov: Olika typer av referensinformation om ett dött djur, som CITES- intyg, mikrochip och länsstyrelsernas diarienummer kan vara viktiga, exem- pelvis för att enklare knyta ihop djur med olika ärenden och skyttar. Detta är något som länsstyrelserna, polisen, SVA och Jordbruksverket kan alla ha nytta av.

Det bör utredas om registrering av vissa typer av referenser i Rovbase kan göras obligatorisk.

Behov: Ur både inventerings- och kommunikationssynpunkt har länssty- relserna behov av att veta om och när ett dött djur har inkommit till SVA. Länsstyrelserna behöver också veta när en annan medverkande har registre- rat ett dött djur, exempelvis när döda djur inkommer direkt till SVA utan att länsstyrelserna har informerats. Bland annat utgör den kända dödligheten hos en art ett viktigt underlag inför jaktbeslut. Länsstyrelserna behöver sär- skilt få information om rovdjursungar som registrerats i Rovbase och även när SVA har bekräftat deras ålder, eftersom ungar kan ingå i inventeringsre- sultatet om de har dött under en viss tidsperiod. SVA vidare önskar få veta när en post i Rovbase har kompletterats med besiktningsprotokoll.

Det behöver skapas någon form av informations/notifieringssystem som uppdaterar länsstyrelserna och SVA med önskad information om döda rovdjur.

Behov: SVA behöver ha ensam behörighet att registrera ålder på döda djur från obduktion, tandsnitt och märkning. Även VSC bör ha behörighet för åldersbestämning från märkning. Länsstyrelsens fältpersonal kan registrera en åldersuppskattning från besiktningarna i fält.

Om endast SVA och VSC får behörighet att registrera åldersuppskatt- ningar baserade på obduktion, tandsnitt och märkning kan de bättre kontrol- lera när dessa har registrerats och med vilken metod. Idag framgår det inte med vilken metod en ålder har uppskattats och detta ger en osäkerhetsfaktor i uppgifterna. Länsstyrelsernas besiktningsmän kan också tydligare jämföra sina fältbedömningar av ålder med SVA:s åldersuppskattningar.