Följande kapitel inleds med en kortfattad redogörelse för vad läroplanen säger om förskolans arbete med barns språkutveckling samt hur böcker kan användas i det språkfrämjande arbetet. Därefter presenteras bakgrunden till Bokstart samt projektets syfte både internationellt, nationellt och lokalt. Slutligen presenteras några av de förordningar och lagar som förskolorna och biblioteken har att förhålla sig till i sina respektive arbeten.
2.1 Böcker som språkfrämjande redskap
I läroplanen för den svenska förskolan fastslås att det är förskolans ansvar att varje barn ges de rätta förutsättningarna för att kunna utveckla ett “intresse för berättelser, bilder och texter (…).” (Lpfö18, 2018, s. 13). Förskolan ska även arbeta för att främja barnens talspråk, ordförråd samt intresse för skriftspråk och symboler (Lpfö18, 2018, s. 13). Med utgångspunkt i detta blir det tydligt att ett av förskolans strävansmål är att stödja barnens språkliga utveckling. Ett sätt att arbeta språkfrämjande med barn är genom att läsa böcker.
Edwards menar att betydelsen för språkutvecklingen är ett av de starkaste nyttoargumenten för boken (Edwards, 2008, s. 16). Trots att vi i Sverige generellt sett har god tillgång till böcker och bibliotek ser dock graden av läsning olika ut bland landets barn. Detta innebär i sin tur att barnen kliver in i skolans värld med skiftande förutsättningar, vilket kan få stor betydelse för den framtida utbildningsgången (Edwards, 2008, s. 16). I Sverige har Regeringen tilldelat Kulturrådet ansvaret för att bedriva ett läsfrämjande arbete. Utifrån detta uppdrag har Kulturrådet startat projektet Bokstart, vilket är en satsning i samarbete mellan barnhälsovård, förskolor och bibliotek (Statens kulturråd, 2020a). Projektet fokuserar på family literacy, dvs. riktade insatser till hela familjen med fokus på främjande av läsning (Statens kulturråd, 2020b, s. 4). Mer specifikt riktar sig dessa insatser till vårdnadshavare med barn i åldern 0 till 3 år (Statens kulturråd, 2020a).
2.2 Bokstart i världen
Projektet Bokstart etablerades i Storbritannien i början av 1990-talet, då den läsfrämjande organisationen BookTrust startade ett samarbete med barnhälsovården och biblioteket i Birmingham med syfte att främja läsning med små barn. Konceptet gick då ut på att sjuksköterskan under barnhälsokontrollen lämnade över böcker till familjen med en uppmaning om att läsa tillsammans med barnen. Projektet har idag vuxit avsevärt och är i dagsläget ett omfattande program som bland annat går ut på att ge ut bokgåvor till samtliga barn i England och Wales. De genomför även mer riktade lokala insatser, t.ex. till familjer med socioekonomisk problematik. Bokstart har även spridit sig utanför Storbritannien och motsvarande projekt finns idag i cirka 30 länder runt om i världen. Syftet med projektet är dock desamma i alla länder, det vill säga riktade insatser för att få vårdnadshavare att läsa mer med sina barn (Statens kulturråd, 2020b, s. 8).
5
2.3 Bokstart i Sverige
I Sverige startade projektet Bokstart år 2014 när Kulturrådet finansierade piloter i tre svenska kommuner: Södertälje, Göteborg och Landskrona. I början arbetade man med inspiration från Danmark, där man satsat på bokgåvor genom hembesök av bibliotekarier. Målgruppen i Danmark var barn från 0 till 3 år bosatta i utsatta bostadsområden (Statens kulturråd, 2020b, s. 8). Även i Sverige valde man denna riktning, eftersom de tre kommunerna valdes utifrån faktorer som socioekonomiskt utsatta områden. I Sverige satsade man dock både på mer generella insatser genom samverkan mellan folkbiblioteken och barnhälsovården, samt mer riktade insatser genom hembesök hos familjer (ibid.). Sedan 2017 har Kulturrådet, på uppdrag av Regeringen, arbetat aktivt för att sprida Bokstart till fler kommuner och regioner runt om i Sverige (Regeringen, 2017). Satsningen har gjort det möjligt för regioner och kommuner att få ersättning för sin projektverksamhet, och Kulturrådet har även bistått dem med stöd i detta arbete, t.ex. genom informationsmaterial och en webbplats (Statens kulturråd, 2020a). År 2018 fick Kulturrådet i uppdrag att göra en satsning på läsfrämjande insatser i förskolan. Syftet med satsningen var att stärka förskolornas läsfrämjande arbete, samt väcka intresse för läsning hos vårdnadshavare och barn. Projektet Bokstart var även en del av de insatser som beslutet innefattade (Regeringen, 2018, s. 1-2).
För att kommunernas och regionernas satsningar ska räknas som bokstartsinitiativ måste de dock svara upp mot vissa kriterier. Satsningen på att stimulera språk-och läsutvecklingen måste vara långsiktig. Den måste rikta sig till barn i åldern 0 till 3 år, samt de vuxna i deras närhet. Satsningen måste utgå från de enskilda barnens och familjernas behov, samt stötta vårdnadshavare i arbetet med att stödja sitt barns språk- och läsutveckling. Det sista kriteriet är att projektet även ska utveckla en hållbar samverkan mellan barnhälsovård, förskola och folkbibliotek (Statens kulturråd, 2020b, s. 9). Vilka metoder som kommuner och regioner bör använda eller om målgruppen skall definieras ytterligare, är dock upp till dem själva att avgöra. Utifrån de individuella behov och förutsättningar som finns i området är förskolor som är en del av projektet, har det upprättats så kallade kapprumsbibliotek, där budskapet om läsning och språkutveckling kan föras vidare. Syftet med kapprumsbiblioteken är att de ska fungera som en länk mellan den information som vårdnadshavarna får ta del av vid hembesöken, och det de ser vid hämtning och lämning på förskolan. Varje förskola ansvarar för att utforma sitt eget kapprumsbibliotek, men till sin hjälp har de en kontaktperson vid biblioteken. Dessa personer kan stötta förskolepersonalen i val av böcker, samt även ge råd kring arbete med litteratur i förskolan (Statens kulturråd, 2020b, s. 25).
6
Vid uppstarten av ett kapprumsbibliotek skriver även bibliotekschefen, ansvarig bibliotekspersonal, rektor samt ansvarig förskolepersonal under en överenskommelse genom vilken de förbinder sig att arbeta utifrån de riktlinjer som överenskommelsen omfattar.
Överenskommelsen preciserar även vilka insatser som förväntas av biblioteket respektive förskolan i arbetet med kapprumsbiblioteken. Där står bland annat att bibliotekets insats innefattar att de “erbjuder tips på böcker under olika teman, på andra språk eller för olika funktionsförutsättningar eller andra behov”, samt “erbjuder tips på böcker utifrån genus- och mångfaldsperspektiv m.m.”. Förskolan insats innebär till exempel att de “delger ungefärlig användning och efterfrågan på olika böcker till bibliotekspersonalen vid byten” samt
“informerar föräldrarna kontinuerligt om kapprumsbiblioteken på ev. hemsida, i veckobrev, på föräldramöten eller liknande.” (se bilaga 5). Respektive kontaktperson får även ta del av en blankett vilken förtydligar vilka rutiner som ska gälla i arbetet med kapprumsbiblioteket.
Där står bland annat att byte av böckerna i kapprumsbiblioteken skall ske 2-4 gånger per år, men att det är upp till förskolan och bibliotekarien att tillsammans komma överens om hur ofta de vill byta böcker. Rutinblanketten förtydligar även att det är förskolans kontaktperson som har ansvaret för att ta kontakt med sin respektive bibliotekarie inför byten av böcker, och då även meddela förskolans önskemål på böcker utifrån eventuella teman och språk (se bilaga 6).
2.5 Läroplanen, bibliotekslagen och språklagen
I sina respektive arbeten har både förskolorna och biblioteken vissa förordningar och lagar att förhålla sig till. Läroplanen för förskolan framhåller bland annat att verksamheten ska ta sin utgångspunkt i barnens intressen, erfarenheter och behov (Lpfö18, 2018, s. 13).
Tvåspråkiga barn ska även ges möjlighet att utveckla både modersmålet och andraspråket (Lpfö18, 2018, s. 9). Dessutom skall förskolan arbeta för att främja barns förståelse för värdet av mångfald (Lpfö18, 2018, s. 5-6). Med utgångspunkt i det jämställdhets- och likabehandlingsarbete som är en del av förskolans uppdrag, är det enligt Andersson Tengnér och Heikkilä av stor vikt att de böcker och sagor som finns i förskolan synliggör berättelser och människor utifrån aspekter som kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, familj och social bakgrund (Andersson Tengnér & Heikkilä, 2017, s. 93-95).
Bibliotekens arbete regleras av bibliotekslagen, där det står att biblioteken inom det allmänna biblioteksväsendet skall ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper. En av dessa grupper är personer med någon form av funktionsnedsättning, vilka ska erbjudas litteratur som passar deras behov och förutsättningar. Därtill ska personer med annat modersmål än svenska prioriteras genom att biblioteken bland annat erbjuder litteratur på olika språk (SFS 2013:801). Även språklagen fastslår att alla som är bosatta i Sverige och har ett annat modersmål än svenska, ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda både det svenska språket och modersmålet (SFS 2009:600).
7
Som tidigare påpekats (se avsnitt 2.3) bedriver Kulturrådet på uppdrag av Regeringen en satsning för att stärka förskolors läsfrämjande arbete. Beslutet slår fast att Kulturrådet skall
“erbjuda ett brett urval av lämpliga titlar som tagits fram av sakkunniga.” (Regeringen, 2018, s. 1). Urvalet ska även innehålla olika genrer, språk och beakta barns olika förutsättningar (ibid.). Eftersom Bokstart är en del av Kulturrådets insatser, gäller beslutet även böckerna i kapprumsbiblioteken. Utifrån att kapprumsbiblioteken även är ett samarbete mellan förskolorna och biblioteken, är det av betydelse att urvalet av böcker görs med utgångspunkt i de lagar och förordningar som de olika aktörerna har skyldighet att förhålla sig till.
8