Representation av mångfald i barnböcker

Böcker kan ses som en spegel av samhället, och kan därför vara med och forma barns uppfattning och förståelse av omvärlden (Edwards, 2008, s. 134). I användandet av böcker tillsammans med barn är det därför essentiellt att de reflekterar och speglar den värld vi lever i och inkluderar en mångfald av livserfarenheter genom att skildra autentiska berättelser där karaktärer framställs på ett lämpligt sätt (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 563-564).

Willett påpekar att barn inte alltid förstår när det förekommer negativa stereotyper i böckerna de läser, och att detta ställer krav på yrkesverksamma eftersom de måste se till att barnen får möta bra litteratur (Willett, 1995, s. 175). Koss framhåller att böcker är pedagogiska verktyg som de flesta barn kommer i kontakt med. Med detta betonar även hon att innehållet i böckerna är betydelsefullt (Koss, 2015, s. 32).

I en studie undersökte Koss representationen av mångfald i 455 samtida bilderböcker publicerade av amerikanska bokförlag (Koss, 2015, s. 34). Genom innehållsanalys studerade hon sedan framställningen av karaktärerna i böckerna samt även skaparna av dem utifrån perspektiven kön, etnicitet och funktionsvariation (Koss, 2015, s. 34). Utifrån perspektivet Gender Schema Theory kom Koss fram till att kvinnliga huvudpersoner är underrepresenterade i litteraturen. Ur det perspektiv som Koss benämner som Critical Race Theory fann hon att barnlitteraturen ger en missvisande bild av den multietniska verkligheten genom att de vitas privilegium är tydligt framträdande i de studerade böckerna. Att det är övervägande vita ansikten som visas upp i barnlitteraturen, menar hon kan bidra till att de barn som är icke-vita kan känna sig mindre betydelsefulla, vilket i sin tur kan hämma utvecklingen av en positiv självidentitet (Koss, 2015, s. 36-37).

16

Med utgångspunkt i det tredje och sista perspektivet, Critical Disability Theory, visar resultatet av Koss studie att bilderböckerna förmedlar nedsättande attityder mot personer med funktionsnedsättning. Det visar även att funktionsnedsättningar framställs som något som behöver fixas eller döljas. Koss studie synliggör att karaktärerna i böckerna till övervägande del är icke-funktionshindrade, och utifrån detta menar hon att vi behöver litteratur för barn som framställer personer med funktionsnedsättning som deltagande medlemmar i vårt samhälle (Koss, 2015, s. 37-38). Enligt Koss bidrar studien med implikationer för pedagogik och forskning inom området barnlitteratur utifrån ett mångfaldsperspektiv. Hon menar att resultatet kan användas för att göra lärare mer medvetna om bristen på mångfald i samtida bilderböcker, samt uppmana dem till att kritiskt granska de böcker som de själva inkluderar i sin verksamhet utifrån vilka värden de förmedlar. Bristen på mångfald ställer även större krav på läraren, eftersom det fordrar en ansträngning att hitta böcker där samhällets mångfald är representerad (Koss, 2015, s. 38).

I en liknande studie har Lynch undersökt barnlitteratur ur ett genusperspektiv. I ett samarbete med 6 svenska förskolor kunde hon samla information om vilka böcker som användes i verksamheten (Lynch, 2016, s. 422). Under en sexmånadersperiod fick förskollärare vid dessa förskolor rapportera in de tillfällen som de läst för barnen på förskolan, vilket skedde via en plattform på internet. Informationen de fick uppge var titeln på boken som lästes, namnet på författaren, vem som valt ut boken (pojke, flicka eller pedagog) samt vilka ämnen som diskuterats utifrån litteraturen. Sammanlagt dokumenterades 618 lästillfällen utifrån 433 unika böcker. Efter avslutad datainsamling studerade Lynch könsfördelningen bland huvudkaraktärerna, titelkaraktärerna och även läsfrekvensen för de olika böckerna (Lynch, 2016, s. 426-427). Resultatet av studien visade att kvinnor är underrepresenterade som både huvudkaraktärer och titelkaraktärer i böcker som läses under sagostunder i de svenska förskolorna. Bland de böcker som lästes var det dubbelt så många som hade manliga huvudkaraktärer än de som hade kvinnliga. Samma mönster gällde även i antalet titelkaraktärer. Resultatet visade även att pedagogerna ofta favoriserade manliga huvud- och titelkaraktärer i valet av böcker. Enligt Lynch visar resultatet en brist på reflektion i fråga om jämställdhet mellan könen när det kommer till pedagogernas arbete med att välja böcker till sagostunderna. Hon menar dock att ett normkritiskt genusperspektiv från pedagogernas sida, kan motverka att det sker en könsförskjutning mot det manliga (Lynch, 2016, s. 428-429).

Chen och Browne har i en studie undersökt förskolebarns respons på mångkulturella bilderböcker i syfte att få en djupare förståelse för hur böckerna kan användas för att utveckla barnens kulturella medvetenhet. Enligt dem kan bilderböcker fungera som ett verktyg för att jämföra kulturella skillnader och skapa förståelse och empati för andra människor och omvärlden i stort. Mångkulturella bilderböcker kan även hjälpa barn från olika kulturer att finna identifikation och igenkänning i det de läser (Chen & Browne, 2015, s. 16). Chen och Browne betonar dock vikten av att vara medveten om vilka idéer och värden som böckerna förmedlar till betraktaren, och anpassa bokvalet efter detta (ibid.). I studien använde sig Chen och Browne av en kvalitativ forskningsmetod i rollen som både utövare och forskare.

Forskningsdeltagarna var 14 förskolebarn i åldern 3 till 5 år. Under den termin som studien

17

pågick, besökte de barnens förskola en gång i veckan och läste samt diskuterade mångkulturella bilderböcker med barnen. Efter den interaktiva högläsningen, fick barnen i uppdrag att genom teckning eller skrift försöka förmedla sin upplevelse av boken (Chen &

Browne, 2015, s. 19-20).

Utifrån studiens syfte och forskningsfrågor hade Chen och Browne valt ut fem kulturellt autentiska bilderböcker, vilka användes vid högläsningen. Böckerna valdes även ut för att spegla den etniska mångfalden i barngruppen, detta för att hjälpa barnen att utveckla en djupare förståelse för både sig själva och andra samt även uppskatta de kulturella skillnaderna mellan dem. Under besöken på förskolan turades de om att läsa med barnen och observera samt anteckna. Vid dessa tillfällen gjordes även ljudupptagningar vilka sedan transkriberades och analyserades i försök att finna mönster och teman i materialet (Chen &

Browne, 2015, s. 19-20). Studiens resultat visar att tidig exponering för kvalitativ mångkulturell barnlitteratur kan påverka barnens syn på världen och göra bestående avtryck hos dem (Chen & Browne, 2015, s. 24).

Price, Ostrosky och Mouzourou har i sin studie undersökt framställningen av personer med funktionsvariation i barnböcker (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 563). Med hjälp av sökorden funktionshinder, små barn och särskilda behov använde de olika sökmotorer för att göra ett urval av 205 barnböcker. Därefter gjordes en första granskning av böckerna för att undersöka deras relevans för studien. I detta urval användes vissa kriterier, t.ex. om böckerna var på lämpliga för förskolan till årskurs 1 i fråga om innehåll och språk, om de presenterade barn eller djur med funktionsvariationer, och i så fall vilka. Efter detta urval återstod 102 böcker vilka granskades kritiskt utifrån framställningen av karaktärerna i dem (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 565). Resultatet av studien visade att 95 procent av de 102 böckerna gav en verklig inblick i livet för karaktärer med funktionsvariation, men att de tenderade att framställa dessa karaktärer som observatörer eller i stödroller. I de fall som karaktärerna hade en aktiv roll, presenterades deras funktionsvariation som extraordinär eller som en superkraft (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 569).

Enligt Price, Ostrosky och Mouzourou visar denna framställning av individer med funktionsvariation på en brist på acceptans för dessa personer (Price, Ostrosky &

Mouzourou, 2016, s. 569). De menar även att detta resultat får vissa praktiska implikationer.

Bland annat betonar Price, Ostrosky och Mouzourou att det är av stor vikt att familjemedlemmar, pedagoger och andra yrkesverksamma noggrant granskar böcker som presenterar karaktärer med funktionsvariation utifrån hur de skildras och värderas i berättelsen och illustrationerna. Enligt dem är böcker kraftfulla verktyg, och de meddelanden som de innehåller kan påverka attityden och uppfattningen hos barn, både med och utan funktionsvariation. Utifrån detta betonar Price, Ostrosky och Mouzourou vikten av att yrkesverksamma förser barnen med material som främjar medvetenhet om skillnader och acceptans för andra (Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016, s. 570).

18