Metod och material - Alla ska kunna hitta någonting att fastna för

I detta kapitel redogör vi för studiens metoder. I undersökningen av bibliotekariers arbete med att välja ut böcker till kapprumsbiblioteken och vårdnadshavarnas upplevelse av bokutbudet, har vi använt två olika metoder för datainsamling. I vår studie har vi intervjuat 4 bibliotekarier samt en samordnare vilka alla arbetar inom projektet Bokstart på Gotland, detta för att få en inblick i hur det går till när de väljer ut böcker till förskolornas kapprumsbibliotek. Vi har även genomfört en kvantitativ studie där enkäter delats ut till vårdnadshavare på 5 bokstartsförskolor, detta eftersom vi ville ta del av deras upplevelse av bokutbudet i kapprumsbiblioteken. Kapitlet inleds med en presentation av de metoder vi valt att tillämpa för att söka svar på frågeställningarna. Vidare följer en redogörelse för urvalet av undersökningsdeltagare, följt av en beskrivning av genomförandet av undersökningen.

Därefter redovisas hur databearbetning och analys har genomförts, samt de etiska ställningstaganden som tagits hänsyn till i studien. Slutligen presenteras hur arbetsfördelningen inom studien har sett ut.

6.1 Metod för datainsamling

Syftet med studien är att undersöka processen med att välja ut vilka böcker som skickas ut till förskolornas kapprumsbibliotek, samt hur vårdnadshavare ser på detta utbud. För att få svar på frågeställningarna gjordes två undersökningar med hjälp av separata metoder. Dels gjordes en kvalitativ studie där ansvariga bibliotekarier blev intervjuade kring deras arbete med urval av böcker. Dels gjordes även kvantitativ undersökning där vårdnadshavare vid bokstartsförskolorna fick svara på en enkät med frågor kring deras upplevelse av kapprumsbiblioteken. I detta avsnitt presenteras de två metoderna närmare.

6.1.1 Intervjuer med bibliotekarier

Eftersom vi ville urskilja bibliotekariernas personliga åsikter, uppfattningar och handlingar i arbetet med att välja ut böcker till kapprumsbiblioteken, valde vi att använda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra två första frågeställningar. Enligt Trost är intervjuer en lämplig metod att använda när man vill försöka förstå eller urskilja varierande handlingsmönster (Trost, 2010, s. 32). Syftet med en kvalitativ intervju är oftast att förklara något, och denna metod har visat sig vara en av de mest använda när det kommer till att samla in information och få mer utförliga svar (Cristoffersen & Johannessen, 2015, s. 83).

En intervju kan vara lämplig när man behöver ge respondenter utrymme att få uttrycka sig, berätta mer utförligt och vara med och bestämma vad som är relevant att ta upp (Cristoffersen & Johannessen, 2015, s. 84). Genom att man har möjlighet att anpassa sig till respondentens språkbruk, låta denne styra ordningsföljden på frågorna genom att ta dem i den ordning de passar i samtalet samt ställa olika följdfrågor utifrån svaren, får man även stora möjligheter till variation (Trost, 2010, s. 39). Detta kan leda till att man får mer innehållsrika och komplexa svar som kan skildra intressanta mönster och åsikter (Trost, 2010, s. 25).

6.1.2 Enkät till vårdnadshavare

Enligt Trost och Hultåker är en enkät rätt metod att använda om man vill kunna säga hur många procent som tycker på det ena eller andra sättet (Trost & Hultåker, 2016, s. 22).

Eftersom vi även ville få en generell överblick av vårdnadshavarnas upplevelse av förskolornas kapprumsbibliotek valde vi att göra en kvantitativ enkätstudie. Enkäten utformades tillsammans med två andra studentpar, vilka också skriver sina examensarbeten inom projektet Bokstart. Christoffersen och Johannessen menar att det vid utformandet av en enkät är viktigt att inte ha med för många frågor, eftersom risken finns att respondenterna inte orkar fylla i enkäten och att svar därför uteblir (Christoffersen & Johannessen, 2015, s.

159). Fördelen med enkäter med färdiga svar är dock att det underlättar för respondenterna som endast behöver kryssa i det alternativ som passar dem, och det blir även enklare för forskaren att sammanställa svaren (Christoffersen & Johannessen, 2015, s. 152). Utifrån att studien skrivs inom en begränsad tid, var detta ytterligare en anledning till att vi valde kvantitativa enkäter som metod för en av delstudierna. Vi såg även till att få ett godkännande från vår handledare innan enkäten delades ut, vilket enligt Bell är ett krav för att enkäten skall få användas (Bell, 2016, s. 182).

6.2 Urval

Urvalet av bokstartsförskolor gjordes i samråd med de två andra studentparen. I urvalet önskade vi få en geografisk spridning, och vi valde därför att kontakta förskolor både i stan och ute på landsbygden. Genom vår handledare fick vi ett kontaktformulär med uppgifter om vilka förskolor på Gotland som har ett kapprumsbibliotek. Då dessa förskolor bara är 11 till antalet, fick vi utgå från dem och kunde alltså inte välja fritt bland öns förskolor. I samråd med de andra grupperna kontaktades 6 förskolor, varav 3 i stan och 3 på landsbygden. En av förskolorna valde dock att tacka nej till att delta pga. den rådande situationen med Covid-19. Eftersom vi genom varje förskola kunde nå ut till ett relativt stort antal vårdnadshavare, valde vi av tidsskäl att bara involvera cirka hälften av förskolorna i våra studier.

När vi till denna studie sedan skulle göra ett urval av bibliotekarier att intervjua, utgick vi från de förskolor som valts ut och kontaktats. Via det kontaktformulär som vi fått av vår handledare, kunde vi se vilken bibliotekarie som arbetar som kontaktperson åt respektive förskola. Då flera av bibliotekarierna i projektet arbetar som kontaktperson för mer än en förskola, kom vi genom detta urval bara upp i 3 bibliotekarier att intervjua. Vi valde därför att även kontakta 3 andra bibliotekarier, vilka arbetar mot bokstartsförskolor som inte är med i studien. En av dessa bibliotekarier var villig att delta i en intervju, men vi fick dock inte möjlighet att lämna ut enkäter på de bokstartsförskolor som hon är kontaktperson åt.

Några bibliotekarier har även varit väldigt hjälpsamma och föreslagit andra namn på människor som arbetar inom Bokstart på Gotland, vilka vi sedan kunnat ta kontakt med.

Detta fenomen kallar Christoffersen och Johannessen för snöbollsmetoden. Den innebär att respondenter som valts ut i undersökningen i sin tur kan hänvisa till nya respondenter, vilka kan tänkas ha ännu mer information (Christoffersen & Johannessen, 2015, s. 55). Genom

snöbollsmetoden nådde vi fram till en person som arbetar som samordnare för kapprumsbiblioteken, vilket gjorde det möjligt för oss att få se arbetet med projektet ur ett annat perspektiv än bibliotekariernas. När urvalet var färdigt landade vi i sammanlagt 5 respondenter, vilka alla arbetar inom projektet Bokstart på Gotland. Trost menar att man kan finna variation även inom en mindre grupp, om den valts ut på ett strategiskt sätt (Trost, 2010, s. 140). Enligt Trost är det även att föredra att man begränsar sig till ett ganska litet antal intervjuer, cirka 4 till 5 stycken, eftersom det ger ett hanterligt material där man lätt kan få överblick och på så sätt få syn på detaljer som skiljer eller förenar intervjuerna (Trost, 2010, s. 143). Eftersom detta var vår avsikt, valde vi att inte kontakta fler personer i det initiala skedet utan bara om vi efter genomförda intervjuer upplevde ett behov av mer

De utvalda respondenterna kontaktades via mail, i vilket de blev tillfrågade om att ställa upp på en intervju. I mailet presenterade vi oss själva och vår anknytning, studiens syfte och innehåll samt respondentens roll i studien. Att börja med att göra en kort presentation av sig själv och studien, är enligt både Trost och Bell grundläggande i första kontakten med en respondent (Trost, 2010, s. 81–82; Bell, 2016, s. 190–191). Bell menar även att det oberoende studiens omfattning är viktigt att som intervjuare redan vid den första kontakten med respondenten berätta vad undersökningen handlar om, varför man önskar intervjua just dem samt vad informationen skall användas till. De menar att det inte räcker att göra detta muntligt i anslutning till intervjun utan att det bör ske skriftligt i god tid innan intervjutillfället, detta för att respondenterna ska få en chans att fundera över vad de ger sig in i när de tackar ja (Bell, 2016, s. 190–191). Med tanke på de rådande omständigheterna med Covid-19, informerades respondenterna redan i första mailet om möjligheten att ta intervjun digitalt via videolänk. Detta gjorde vi eftersom vi ville minimera risken för bortfall av den anledningen. Respondenterna fick alltså själva ta ställning till om de ville träffas fysiskt eller inte. Två av fem respondenter önskade genomföra en digital intervju, vilket vi tillmötesgick.

När vi fick svar om att respondenten var positiv till att ställa upp, kom vi överens om tid och plats för intervjun, och respondenten fick även information om den sannolika tidsåtgången för intervjun. Enligt Trost samt Bell är det viktigt man redan initialt anger hur lång tid man uppskattar att intervjun kommer ta och stämmer av att detta fungerar för respondenten (Trost, 2010, s. 81-82; Bell, 2016, s. 201). Trost påpekar att intervjun bör ske på en ostörd plats där det inte finns några åhörare och där respondenten känner sig trygg i miljön (Trost, 2010, s. 65). De fysiska intervjuerna genomfördes därför på respondenternas respektive arbetsplatser, men i avskilda och ostörda rum. De som intervjuades digitalt fick själva avgöra

var de ville befinna sig under intervjun. Båda valde dock att befinna sig på sina arbetsrum.

De respondenter som intervjuades fysiskt fick i samband med intervjun underteckna en medgivandeblankett samt ta del av ett informationsblad om studiens innehåll (se bilaga 3 och 4). De som intervjuades digitalt, fick både medgivandeblanketten och informationsbladet skickat till sig via mail, vilket de sedan signerade, scannade in och skickade tillbaka. Enligt Bell är respondenternas medgivande en viktig etisk riktlinje att ta hänsyn till (Bell, 2016, s. 190).

Utifrån de två första frågeställningarna formulerade vi ett antal övergripande frågor vilka vi önskade få svar på. Trost menar att man bör göra en guide som är lämplig för en själv utifrån att den har en logisk ordning och en passande struktur. Han menar dock att den bör vara strukturerad, dvs. att den bör handla om en och samma sak (Trost, 2010, s. 72). Detta resonemang tog vi hänsyn till i utformandet av intervjuguiden, då samtliga frågor på något sätt knöt an till respondenternas arbete med kapprumsbiblioteken och urvalet av dess bokbestånd (se bilaga 1). Som tidigare påpekats är en av fördelarna med en intervju att man kan låta respondenten styra ordningsföljden på frågorna samt anpassa följdfrågor utifrån de aktuella svaren (Trost, 2010, s. 39). Även om vi utgick från de frågor som formulerats i intervjuguiden, ändrades ordningen på dessa från intervju till intervju eftersom respondenterna ibland svarade på två frågor i en eller självmant gick vidare till en annan fråga. Då inget svar heller var likt det andra, ställde vi följdfrågor som passade det aktuella svaret och det vi önskade få veta mer om. Eftersom vi under intervjuerna anpassade oss efter respondenternas språkbruk, tog frågorna i en för intervjun passande ordning och formulerade olika följdfrågor utifrån de skilda svar vi fick, kan man enligt Trost säga att intervjuerna hade låg grad av standardisering (Trost, 2010, s. 39).

Samtliga intervjuer spelades in genom ljudupptagning med mobiltelefon. Trost menar att det finns både för- och nackdelar med att använda sig av ljudinspelningar (Trost, 2010, s. 74–

75). En av fördelarna är att man slipper göra anteckningar, och kan därför ägna full koncentration åt frågorna och svaren. Man kan även transkribera inspelningen och läsa vad som sagts rent ordagrant. En nackdel är dock att det är en tidskrävande teknik (ibid.).

Ytterligare en aspekt är att ljudinspelningen är ett sätt att visa upp att resultatet existerar på riktigt, eftersom intervjuaren annars kan påstå i princip vad som helst (Bell, 2016, s. 197).

6.3.2 Enkätundersökningen

Som tidigare påpekats sammanställdes frågorna från samtliga studentpar i en gemensam enkät. Detta gjordes delvis utifrån att öka chansen att få in fler svar, eftersom vi såg en risk med att lämna ut flera enkäter vilket hade inneburit en större ansträngning för vårdnadshavarna att fylla i. Ytterligare en anledning till att vi valde att sammanställa allt i samma enkät var att de övriga grupperna redan skulle ut till förskolorna för att intervjua personalen. På så sätt kunde de även lämna ut enkäterna i samband med intervjuerna, och vi slapp besöka förskolorna vilket var bra utifrån den rådande situationen med Covid-19 och behovet av att begränsa antalet besökare på förskolorna. Under en veckas tid fick pedagogerna dela ut enkäten till vårdnadshavarna, innan de hämtades av oss studenter.

Deltagandet i enkätundersökningen var frivilligt och vårdnadshavarna gavs möjligheten att kryssa i en ruta där det stod “vill ej delta”. Enkäten var även helt anonym.

Eftersom enkäten var gemensam är det bara fyra av frågorna som tillhör denna studie. Dessa frågor är nummer 1, 2, 3 och 9. Vi valde även att ha med bakgrundsfrågor som rör vårdnadshavarna och barnet, vilka var gemensamma för alla grupper (se bilaga 2). När det kommer till fråga nummer 3, vill vi dock göra ett förtydligande av begreppet individer, då vi med det avser även djur och andra levande ting.

6.4 Databearbetning och analysmetod

I analysen av intervjuerna användes det som Esaiasson benämner som en kvalitativ textanalys (Esaiasson, 2007, s. 237). I denna studie var det transkriberingarna av intervjuerna som utgjorde textmaterialet. Enligt Esaiasson går textanalysen ut på att forskaren genom noggrann läsning av textens helhet, delar och kontext, tar fram den mest väsentliga informationen (Esaiasson, 2007, s. 237). Esaiasson skiljer dock på två typer textanalytiska frågeställningar, en som handlar om att systematisera innehållet, och en som handlar om att kritiskt granska det (Esaiasson, 2007, s. 237). För denna studie föll valet på det förstnämnda, dvs. den systematiska undersökningen. Även här delas metoden i olika grenar, varav den ena syftar till att logiskt ordna innehållet i texterna så att det kan delas in i överblickbara kategorier (ibid.). Det är även denna metod som tillämpats vid analysen av intervjuerna. När datainsamlingen var färdig transkriberades ljudupptagningen från varje intervju. Här är det dock av vikt att notera att alltför talspråkliga formuleringar skrevs om till ett huvudsakligen fungerande skriftspråk, dock utan att på något sätt förändra innebörden i respondentens uttalande. Nästa steg var att texterna lästes noggrant, och svaren ordnades i logiska kategorier utifrån de två frågeställningarna. Trost poängterar att det vid kvalitativa studier saknas definierade tekniker för bearbetning av material, vilket ställer större krav på forskarens analytiska förmåga (Trost, 2010, s. 147).

Databearbetningen av enkätformulären gjordes manuellt. Enligt Trost och Hultåker finns inget behov av att använda sig av någon teknik för sammanställning av data om det rör sig om mindre än cirka 50 enheter eller formulär. I dessa fall menar de att man utan problem kan bläddra i de befintliga frågeformulären eller sortera dem i högar (Trost & Hultåker, 2016, s. 127). Eftersom vårt datamaterial endast rörde sig om 35 frågeformulär, fanns inte heller något behov av att hitta något avancerat program. När enkäterna samlats in sammanställdes svaren i de olika formulären med hjälp av miniräknare. Först sammanställdes svaren från varje enskild förskola för sig. Därefter gjordes även en sammanställning av samtliga svar från alla förskolor. Svarsfrekvenserna på de olika frågorna räknades sedan om till procent, och kunde därefter analyseras.

6.5 Reliabilitet och validitet

Oavsett vilken metod för datainsamling som används, menar Bell att det är av stor vikt att undersöka resultatets tillförlitlighet och giltighet, dvs. dess reliabilitet och validitet (Bell, 2016 s.133). Kortfattat kan man säga att reliabilitet handlar om i vilken grad en undersökning är stabil och tillförlitlig (Trost, 2010, s. 131). Enligt Trost är det dock svårt att tala om reliabilitet och tillförlitlighet vid kvalitativa studier, eftersom reliabilitet bygger på standardisering, och den kvalitativa intervjun förutsätter en låg grad av detta (Trost, 2010, s. 132). Utifrån idén om att reliabilitet även förutsätter ett konstant och statiskt förhållande där man får samma svar på en fråga då den ställs vid olika tillfällen, framhåller Trost att det inte går att se på intervjuer på det sättet (Trost, 2010, s. 131–132). Han menar att det bygger på en föreställning om att människor är statiska i sina beteenden och åsikter, vilket inte kongruerar med verkligheten eftersom människor inte alls är statiska och svaren inte heller skall bli samma varje gång man ställer frågan (Trost, 2010, s. 132).

Validitet å andra sidan, handlar om huruvida frågorna mäter det de är avsedda att mäta eller ej. Det anger graden av giltighet i undersökningen (Trost, 2010, s. 133). Bell menar dock att validitet är betydligt svårare än reliabilitet att mäta, då det finns många sätta att göra det på.

De betonar även att det vid kortare projekt inte är nödvändigt att fördjupa sig alltför mycket i de tekniska aspekterna av validitet, men att det ändå är av vikt att granska sina frågor kritiskt. Enligt Bell kan detta exempelvis innebära att man frågar människor i sin omgivning om de tror att frågorna fungerar utifrån det man vill mäta. Bell påpekar dock att detta är en grovhuggen metod, men att det kan ge en fingervisning om frågornas validitet (Bell, 2016, s. 134-135).

Eftersom båda studierna genomfördes inom en begränsad tid, är det svårt för oss att bevisa i fall de skulle visa samma resultat vid ett annat tillfälle. Trost framhåller att människor över tid ställs inför nya situationer och får nya erfarenheter, vilket påverkar ens föreställningsvärld (Trost, 2010, s. 132-133). I vårt fall innebär detta att det inte är säkert att vare sig bibliotekarierna eller vårdnadshavarna skulle ha svarat samma sak vid ett annat tillfälle, eftersom deras åsikter eller handlingsmönster kan ha förändrats under den gångna tiden. Även om samtliga intervjuer genomfördes med samma intervjuguide som underlag, anpassades följdfrågorna utifrån de aktuella svaren vilket innebär att alla bibliotekarier fick olika följdfrågor. Detta medför att studien hade en låg grad av standardisering, vilket enligt Trost påverkar reliabiliteten (Trost, 2010, s. 132).

I arbetet med att utforma intervjuguiden och enkätfrågorna såg vi dock till att få handledarens kritiska synpunkter och åsikter på frågornas relevans för studien, vilket enligt Bell är ett sätt att öka frågornas validitet (Bell, 2016, s. 134-135). Trots detta kan vi i efterhand se att det i enkäten uppstod en otydlighet i formuleringen av fråga nummer 2, dvs. “upplever du att det finns böcker som passar ditt barns språkliga förmåga?” (se bilaga 2). Vår intention var att undersöka hur vårdnadshavarna upplevde bokutbudet utifrån deras barns språkliga förutsättningar, t.ex. modersmålet. Formuleringen blev dock lite missvisande, då det kan ha tolkats som att vi snarare syftade på barnets språkliga nivå. Det finns därmed en risk att

vårdnadshavarna kan ha tolkat frågan fel och att den därför inte mätte det den var avsedd att mäta, vilket i sin tur kan ha påverkat enkätundersökningens validitet (Trost, 2010, s. 133).

Överlag kan vi dock se att undersökningarnas resultat svarar väl mot våra frågeställningar, vilket indikerar att vi huvudsakligen ställde passande frågor utifrån studiens syfte.

I enkätundersökningen var det även svårt att få svar från vårdnadshavarna på förskolorna.

Trots att vi lämnade ut enkäter till totalt 5 förskolor, fick vi bara in 35 besvarade enkäter.

Värt att notera är dock att kapprumsbiblioteken bara vänder sig till barn i åldern 0 till 3 år, och att enkäter därför bara delades ut på avdelningar för de lägre åldrarna och inte på hela förskolan. Eftersom tyngdpunkten i denna studie dock ligger på att undersöka bibliotekariernas arbete, är bortfallet inte avgörande för möjligheterna till intressanta och givande resultat.

6.6 Reflektion över metoden

Vid reflektion över den kvalitativa metoden kom vi fram till att den möjliggjorde för oss att få innehållsrika och komplexa svar genom vilka vi kunde få insikt i respondenternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter. Enligt Dalen är det även just detta som den kvalitativa intervjun är lämpad för (Dalen, 2011, s. 14). Svaren synliggjorde även intressanta mönster och åsikter hos respondenterna (Trost, 2010, s. 39). I efterhand kan vi dock se att vi borde ha hållit oss ännu närmare frågeguiden under intervjuerna, detta eftersom vi fick svar som var intressanta men som saknade relevans för studien. Exempelvis talade flera respondenter om ett annat läsfrämjande projekt vilket fanns på Gotland innan Bokstart. Visserligen gav detta oss en djupare inblick i respondenternas arbete som bibliotekarier, men det gjorde även

In document Alla ska kunna hitta någonting att fastna för (Page 22-31)