Vilka kriterier utgår bibliotekarierna från i urvalet av böcker?

Samtliga bibliotekarier redogör för att de till största del utgår från förskolans önskemål när det kommer till urvalet av böcker. Detta motiverar de genom att betona att det är förskolepersonalen som känner barnen bäst och vet vilka böcker som passar dem, eftersom de arbetar med barnen varje dag. De är alla av åsikten att det är viktigt att förskolan lämnar information om barngruppen, detta för att de skall kunna fullfölja sitt arbete med att hitta passande böcker. Exempel på sådan information kan vara barnens ålder, språk, intressen och eventuella temaarbeten på förskolan. B2 understryker detta med följande citat:

För det är ju hos dom böckerna ska vara, det är ju viktigt att dom är nöjda med det som kommer dit. (Bibliotekarie 2, 2020)

Ingen av bibliotekarierna talar om att de fått några skriftliga kriterier från projektledningen att utgå från i urvalet av böcker, vilket även samordnaren bekräftar. Hon nämner dock överenskommelsen som bibliotekarierna skrivit under, vilken betonar att biblioteket i arbetet med kapprumsbiblioteket skall erbjuda förskolan “tips på böcker under olika teman, på andra

33

språk eller för olika funktionsförutsättningar eller andra behov”. De skall även erbjuda “tips på böcker utifrån genus- och mångfaldsperspektiv m.m.” (se bilaga 5). Dessutom poängterar hon att man som bibliotekarie alltid tänker på aspekter som ålder, intressen och språk.

När det kommer till att göra urvalet av böcker, berättar bibliotekarierna att de istället lutar sig mot den egna yrkeslivserfarenheten. I arbetet med att hitta böcker som passar barngruppen utifrån ålder, betonar B1 att det inte bara räcker att välja ut böcker på en och samma svårighetsgrad, eftersom hennes uppfattning är att barn tillgodogör sig böcker olika även om de är lika gamla. Hon menar även att det är viktigt att förskolan lämnar information om vilka olika språk som finns representerade i barngruppen, så att hon i största möjliga mån kan tillgodose de olika behoven. Både B1, B4 och samordnaren poängterar dock svårigheten med att det är svårt att få tag på böcker på vissa språk eftersom utgivningen är begränsad.

Här framhåller dock B4 att det är viktigt att bibliotekarien trots detta anstränger sig för att hitta böcker på alla de språk som finns representerade i den barngrupp som ska använda kapprumsbiblioteket:

[…] men vi försöker så långt det går, men vi har ju bibliotekslagen då som säger att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt människor med annat modersmål än svenska. Det är vi ju då skyldiga att tillhandahålla då. Och sen språklagen som säger att man ska ha möjlighet att utveckla sitt modersmål, utveckla svenskan och sitt modersmål, ska man ha rätt till. Så att det är viktigt att det finns några böcker på det språk som är aktuella på förskolan. (Bibliotekarie 4)

Utifrån bristen på böcker på olika språk, talar både B3, B4 och samordnaren om att det blivit vanligare med textlösa böcker, så kallade silent books, vilket de alla ser som positivt. B3 belyser även det faktum att det kan finnas lässvårigheter bland vårdnadshavare, och att kapprumsbiblioteket därför behöver anpassas så att det finns böcker som passar även dem.

Genom att inkludera textlösa böcker i utbudet, menar de att kapprumsbiblioteket blir tillgängligt för alla barn och vårdnadshavare, oavsett språk.

I arbetet med urvalet av böcker talar samtliga respondenter även om vikten av att de böcker som väljs ut speglar en mångfald av individer. B2 förtydligar resonemanget med följande citat:

Det ska inte bara vara böcker med killar som huvudperson, eller så, utan det ska finnas, gärna, alla kön, och gärna olika etnicitet och så. Alltså så brett det går att få det inom ett så litet urval som man gör. (Bibliotekarie 2, 2020)

B3 berättar att hon alltid försöker få med så mycket olikheter som möjligt, detta för att alla ska kunna hitta någonting att fastna för. Även B4 resonerar på ett liknande sätt, då hon menar att det är viktigt att barnen upplever att de kan identifiera sig med innehållet i böckerna, att de känner att det handlar om dem:

Biblioteken i sig tänker ju alltid mångfald när vi köper in böcker, det ska ju finnas olika teman, människor som ser olika ut har olika bakgrunder i böckerna så långt, så mycket det finns. Sen

34

är vi ju beroende av vad som ges ut också såklart, så är det ju, vi kan ju bara köpa dom böcker som finns, men vi tänker ju alltid så att det ska vara brett, och det ska vara för alla liksom.

(Bibliotekarie 4, 2020)

Precis som med böcker på olika språk, understryker både B3, B4 och samordnaren att det finns begräsningar och brister i utgivningen av böcker för små barn även när det kommer till mångfald. De menar att det är en utmaning i arbetet med att få till en bredd i urvalet. B4 påpekar även att det inte är så vanligt förekommande med vissa teman, t.ex. genus, när det kommer till böcker för barn i åldern 0 till 3 år, vilket hon menar ställer högre krav på bibliotekariens arbete med att få till ett urval där t.ex. genusaspekten är representerad.

Genom följande citat beskriver B4 hur hon själv resonerar när det kommer till att få med ett genusperspektiv i urvalet:

[…] utan då får man ju ta om det är genus, att man då kanske man tar en bok om ett barn som är som, som ser ut som en flicka som gör saker som kanske är manligt arbete eller ja, lite sådär.

Försöker tänka så, för det kanske inte riktigt finns tema i boken, på det viset, för så små barn.

(Bibliotekarie 4, 2020)

Utifrån resultatet kan man se att samtliga bibliotekarier menar att förskolans önskemål väger tyngst i arbetet med att välja ut litteratur till biblioteken. Genom att förskolorna kommunicerar information om barngruppens ålder, intressen, språk och eventuella temaarbeten på förskolan, kan bibliotekarierna ta hänsyn till dessa när de gör ett urval av böcker. Samtliga bibliotekarier menar att denna information är viktig för att de skall kunna välja böcker som passar barngruppen. Denna åsikt delas även av Flaa m.fl. som betonar att det är viktigt att kommunikationen fungerar i samarbetet, detta för att den som är beslutsfattare ska få tillräcklig information för att kunna ta ett bra beslut (Flaa m.fl., 1998, s.

132).

Både B1 och B4 understryker vikten av att anpassa urvalet utifrån de språk som finns representerade i barngruppen. I detta refererar B4 till både bibliotekslagen och språklagen, där hon förklarar att bibliotekslagen markerar att biblioteken är skyldiga att ägna särskild uppmärksamhet åt människor med annat modersmål än svenska. Hon förklarar även att biblioteken måste förhålla sig till språklagen som föreskriver att alla människor ska ges möjlighet att både utveckla modersmålet och svenska språket. Med utgångspunkt i dessa menar B4 att det är viktigt att det finns böcker på alla de språk som är aktuella på förskolan.

Detta resonemang styrks även av forskningen gjord av Yazıcı, İlter och Glover, vilka belyser modersmålets betydelse i utvecklingen av andraspråket (Yazıcı, İlter & Glover, 2010, s.

265). B1 och B4 betonar dock att det pga. en begränsad utgivning inte alltid är lätt att hitta böcker på alla språk. En möjlig lösning på detta ser de dock i att addera så kallade silent books, dvs. textlösa böcker, till förskolornas kapprumsbibliotek.

Samtliga bibliotekarier betonar att de till stor del använder sig av den egna yrkeslivserfarenheten när de gör urvalet av böcker till kapprumsbiblioteken. Både i arbetet med Bokstart och i övrigt biblioteksarbete berättar alla respondenter att de alltid arbetar för att böckerna ska innehålla en mångfald av individer. De aspekter av mångfaldsbegreppet

35

som är mest framträdande i respondenternas uttalanden är genus och etnicitet. Ingen respondent nämner under intervjuerna begreppet funktionsvariation. De nämner inte heller någon av de andra mångfaldsaspekterna, dvs. könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Både B3 och B4 anser dock att det är viktigt att få med en bredd av individer i urvalet, så att det inkluderar så många olikheter som möjligt. De menar att detta är viktigt för att alla barn ska ha möjlighet att finna identifikation i böckerna. Denna åsikt delar de även med De León samt Hefflin och Barksdale-Ladd, vilka menar att möjligheten till igenkänning är viktigt eftersom det kan öka barnets intresse för böcker (De León, 2002, s. 49-51; Hefflin & Barksdale-Ladd, 2001, s.

810).

Liksom i fråga om språk, talar B3, B4 och samordnaren om att det finns begränsningar i barnboksutgivningen vad det gäller mångfald. Denna uppfattning stödjs även av studier utförda av Koss samt Lynch, vilka bland annat visar på att kvinnor är underrepresenterade i barnböcker, samt att de inte speglar samhällets multietniska mångfald (Koss, 2015, s. 36-37;

Lynch, 2016, s. 428-429). B4 betonar dock att det trots detta är viktigt att man som bibliotekarie tänker kreativt för att komma på lösningar för att ändå få med vissa perspektiv.

Resultat och analys av delstudie 1 har i sin helhet gett en bild av betydelsen av att det sker ett väl fungerande samarbete mellan biblioteken och förskolorna, detta för att bibliotekarierna skall kunna anpassa urvalet av böcker efter varje enskild barngrupp.

Resultatet har även gett en inblick i bibliotekariernas personliga resonemang och åsikter kring vilka aspekter som bör tas i beaktande vid urvalet av böcker.

36

7.2 Delstudie 2: Vårdnadshavarnas upplevelser av projektet