7. Resultat och analys
7.2 Delstudie 2: Vårdnadshavarnas upplevelser av projektet Bokstart
I delstudie 2 presenteras resultat och analys från föräldraenkäterna som lämnades ut på förskolorna. Dessa innehöll frågor från alla tre studentpar som skriver om bokstartsprojektet, varav fyra av frågorna var våra. Det vi ville ta reda på i enkäten var hur vårdnadshavarna upplever utbudet av böcker som finns i kapprumsbiblioteken utifrån aspekterna barns intresse, språk och mångfald. Totalt har vi fått in 35 besvarade enkäter som redovisas i form av cirkeldiagram med svarsalternativen instämmer helt, instämmer till stor del, instämmer till viss del, instämmer inte alls och vet ej. Dessa redovisas här både i antal och procent.
7.2.1 Böcker utifrån barns intressen
I diagram 1 visas hur många procent av vårdnadshavarna som valt vardera svarsalternativ i fråga 1.
Diagram1: Upplever du att det finns böcker som passar ditt barn utifrån barnets intresse?
Av totalt 35 inkomna enkätsvar visar resultatet på fråga 1 att 52 procent det vill säga 18 vårdnadshavare har svarat att de instämmer helt vad gäller om de tycker att det finns böcker som passar deras barn utifrån intressen. Vidare har 23 procent, alltså 8 av vårdnadshavarna svarat att de instämmer till stor del, medan 11 procent, vilket motsvarar 4 vårdnadshavare har svarat att de instämmer till viss del. Slutligen visar diagrammet att ingen svarade instämmer inte alls, medan 14 procent motsvarande 5 vårdnadshavare svarade vet ej på denna fråga.
I dessa svar kan vi avläsa att större delen av vårdnadshavarna anser att det finns böcker i kapprumsbiblioteken som tillfredsställer barnens behov utifrån intressen. Chen och Browne menar att barnböcker från olika kulturer även kan få barn att identifiera och känna igen sig i böckerna vilket i sin tur ger ett ökat intresse för läs och skrivinlärningen (Chen & Browne, 2015, s. 16). Hela 52 procent, vilket motsvarar lite drygt hälften av de svar vi fått in har svarat att de instämmer helt i detta. Vidare visar resultatet att 23 procent av vårdnadshavarna
37
instämmer till stor del att det finns böcker som passar sitt barns intressen. Dessa två svar tillsammans utgör hela 75 procent av vårdnadshavarna vilket man kan se som ett bekräftande svar på att de böcker som finns i kapprumsbiblioteket passar deras barn utifrån intressen.
Det är av stor vikt att det finns möjligheter för barnen att känna igen sig själva i de böcker som finns. Detta kan då öka dess intresse och läsglädje samt deras kommande läs och skrivutveckling (De León, 2002, s. 49-51; Barksdale-Ladd, 2001, s. 810; Caroll m.fl., 2018, s. 157-158). Detta styrks även av läroplanen där det står att “utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt i läroplanen samt barnens behov, erfarenheter och det de visar intresse för”
(Lpfö18, 2018, s. 13).
Paralleller kan här även dras till Caroll m.fl. som betonar att även de små barnen är aktiva agenter när det kommer till sitt eget lärande och därför är det av stor vikt att förskolorna ser till att det finns miljöer som bidrar till barnens läs- och skrivfärdigheter. Hon menar vidare att det dock finns områden där mer forskning behövs huruvida det finns fler faktorer som kan spela in för att få ett ökat intresse för läsningen (Caroll m.fl., 2018, s. 158). En mindre andel vårdnadshavare på 11 procent har svarat att de instämmer till viss del medan några få vårdnadshavare på 14 procent svarat att de ej vet.
7.2.2 Böcker utifrån barns språkliga förmåga
I diagram 2 visas hur vårdnadshavarna svarat på frågan om barnets språkliga förmåga.
Diagram 2: Upplever du att det finns böcker som passar ditt barns språkliga förmåga?
Med denna fråga ville vi undersöka vad vårdnadshavarna tycker om utbudet av böcker utifrån deras barns språkliga förmåga. Resultatet visar att 51 procent, det vill säga 18 av vårdnadshavarna svarade att de instämmer helt medan 29 procent, motsvarande 10 av dessa anser att det finns böcker som passar till stor del. Vidare har 3 procent svarat instämmer till viss del, vilket här motsvarar 1 vårdnadshavare medan 17 procent, motsvarande 6 vårdnadshavare svarade vet ej. Här kan vi även se att ingen vårdnadshavare svarade instämmer inte alls.
38
Här ville vi ta reda på om det finns böcker i förskolans kapprumsbibliotek som passar barnens språkliga förmåga utifrån modersmål. Denna fråga blev nog dock lite missvisande och felformulerad och kan ha förståtts som att vi menade att det fanns böcker med text som passade barnets språkliga nivå. I och med detta kan det finnas en risk att svarsresultaten i enkäten blivit felaktiga då vårdnadshavarna kan ha tolkat frågan fel.
När vi analyserat detta kan vi se att ungefär hälften av vårdnadshavarna svarat att de instämmer helt på frågan om de upplever att de finns böcker som passar deras barn språkliga förmåga och 29 procent svarade att de instämmer till stor del. Detta tillsammans utgör lite drygt tre fjärdedelar av vårdnadshavarna vilket är ett positivt resultat. Detta styrks av Yazıcı, İlter och Glover som menar att det är av stor vikt att även modersmålet får spela en stor roll i barnets utveckling då detta kan komma att hjälpa barnet i dess fortsatta skolgång (Yazıcı, İlter & Glover, 2010, s. 259). Resterande vårdnadshavare som svarat att de instämmer till viss del och vet ej utgör nästan en fjärdedel i denna fråga.
7.2.3 Mångfalden i kapprumsbibliotekets böcker
I diagram 3 kan vi se hur vårdnadshavarna valt att svara i vardera svarsalternativ i fråga 3.
Diagram 3: Upplever du att det finns en mångfald av individer bland de böcker som finns i kapprumsbiblioteket?
Resultaten på denna fråga visar här att 20 procent, vilket motsvarar 7 av vårdnadshavarna svarade att de instämmer till stor del på frågan om det finns en mångfald i förskolans kapprumsbibliotek. 14 procent, motsvarande 5 vårdnadshavare har svarat att de instämmer till stor del medan 26 procent det vill säga 9 vårdnadshavare tycker att detta stämmer till viss del. Vidare har högsta andelen på 37 procent, vilket här är 13 av vårdnadshavarna svarat vet ej, medan slutligen 3 procent motsvarande 1 vårdnadshavare har svarat att de inte instämmer alls på detta.
39
Även på denna fråga fick vi in varierade svar. Av vårdnadshavarna i enkäten har 20 procent svarat att de instämmer helt i att det finns en mångfald i kapprumsbibliotekens böcker medan 14 procent svarade att de instämmer till stor del. Detta utgör ungefär en tredjedel av vårdnadshavarna vilket ändå är ett relativt positivt resultat. Paralleller kan dras till Chen och Brownes studie som visar att barn kan inspireras genom att de tidigt i livet får exponeras för mångkulturell barnlitteratur (Chen & Browne, 2015, s. 24). Vidare har ungefär en tredjedel på 26 procent svarat att de endast håller med till en viss del medan 1 vårdnadshavare som här utgör 3 procent inte alls instämmer i att det finns någon mångfald i böckerna i kapprumsbiblioteket. Detta kan kopplas till Koss där hon i sin studie fann att de vita tydligt framträder i barnlitteraturen och att man får en vilseledande bild av den multietniska verklighet som vi lever i (Koss, 2015, s. 36-37). Slutligen kan vi se att största andelen vårdnadshavare svarade vet ej på denna fråga.
7.2.4 Intresset för böcker och läsning
I diagram 4 visas hur andelen svar är fördelade för fråga 4.
Diagram 4: Upplever du att kapprumsbiblioteket har ökat ditt barns intresse för böcker och läsning?
I enkäten ställde vi även frågan om vårdnadshavarna upplever att kapprumsbiblioteket har ökat deras barns intresse för böcker och läsning och resultaten på denna fråga visar även här lite mer blandade svar. 29 procent, motsvarande 10 vårdnadshavare har svarat att de instämmer helt på detta medan 17 procent, alltså 6 av dem instämmer till stor del. Vidare har här 14 procent, vilket motsvarar 5 av vårdnadshavarna svarat att de instämmer till viss del.
Slutligen kan vi av resultatet utläsa att 9 procent, motsvarande 3 vårdnadshavare svarade instämmer inte alls medan majoriteten på 31 procent eller 11 vårdnadshavare svarade vet ej.
Sammanfattningsvis kan vi se en stor spridning i vårdnadshavarnas svar där lite mindre än en tredjedel (29 procent) har svarat att de instämmer helt med detta och 17 procent svarade att de instämmer till stor del. Detta tillsammans motsvarar nästan hälften av vårdnadshavarna vilket här kan ses som positivt. Barns eget intresse för böcker och läsning är betydelsefullt
40
för deras inlärning och forskning visar även att barn som är uppvuxna med detta i hemmet i större utsträckning kommer fortsätta utveckla sitt intresse för läsning (Caroll m.fl., 2018, s.
150-152). Chen och Browne menar dock att det är viktigt att man är medveten om vad litteraturen förmedlar till läsaren när man väljer ut böcker till barnen (Chen & Browne, 2015, s. 16). Vidare menar 14 procent av vårdnadshavarna att kapprumsbiblioteket ökat deras barns intresse för läsning och böcker till viss del medan 9 procent anser att de inte instämmer alls i detta. Slutligen har 11 procent av vårdnadshavarna svarat vet ej. Caroll m.fl. menar dock att mer forskning behövs inom området vad gäller miljö och barns intresse för böcker (Caroll m.fl., 2018, s. 158).
7.2.5 Bakgrundsfaktorer
I enkäten till delstudie 2 skickades även en bilaga med som innehöll några bakgrundsfrågor.
Med denna ville vi ta reda på barnets kön, ålder och modersmål samt vårdnadshavarnas utbildningsnivå och om de läser hemma med sina barn. Detta för att kunna se om vi fann några samband mellan de olika faktorerna som till exempel vårdnadshavarnas utbildningsnivå och läsningen hemma. Men då vi endast fått in 35 besvarade enkäter och 33 svar på bakgrundsfrågorna så har det inom ramen för denna studie inte varit möjligt att matcha bakgrundsfaktorerna mot de andra frågorna. I bilaga 7 redovisas resultaten av bakgrundsfrågorna i fem tabeller där varje förskola är namngiven från A-E.
Analysen av bakgrundsfrågorna visar dock att bland de som svarat så har högst antal vårdnadshavare 3-åringar där antalet pojkar och flickor är relativt jämnt fördelade på denna ålder. Även på frågan om någon av vårdnadshavarna har en högskoleutbildning ser vi ett jämnt resultat där svaren fördelas på ungefär hälften vardera. Vidare visar resultatet att det finns flest barn som har svenska som modersmål och att endast ungefär en femtedel har barn med annat modersmål. Avslutningsvis kan vi i resultatet se att de flesta vårdnadshavare läser hemma med sina barn och att endast några få svarat att de läser hemma ibland. Detta kan ses som positivt då ingen svarat att de inte läser alls.
41