Detta kapitel inleds med en presentation av det teoretiska perspektiv som studien har sin utgångspunkt i, dvs. organisationsteorin, samt även några centrala begrepp inom teorin. De begrepp som valts ut till denna studie är samverkan, samarbete och samordning. Vidare ges även en presentation av ytterligare fyra begrepp vilka har relevans för studien, dvs. literacy, emergent literacy, family literacy samt mångfald. Slutligen görs en ytterligare fördjupning i begreppet mångfald och de tre aspekter av begreppet som vi valt att fokusera på i denna studie. Dessa aspekter är kön och genus, etnicitet och funktionsvariation.
3.1 Organisationsteoretiskt perspektiv
Flaa m.fl. beskriver organisationsteori som den teoretiska utgångspunkt från vilken man kan studera organisationer och de organisatoriska fenomenen på olika nivåer (Flaa m.fl., 1998, s. 9-10). Genom att studera individnivån i organisationen kan disciplinen användas som ett hjälpmedel för att analysera mellanmänskliga samhandlingar. Analyser på individnivå fokuserar bland annat på de enskilda aktörernas egenskaper, beteendemönster och attityder samt relationerna mellan dem (Flaa m.fl., 1998, s. 10). Då det finns olika definitioner av vad begreppet organisation egentligen innefattar, är det dock nödvändigt att försöka klargöra detta. Flaa m.fl. menar att ingen definition är sann eller falsk, utan bara mer eller mindre fruktbar beroende på vad man som forskare avser att undersöka (Flaa m.fl., 1998, s. 9). En vanlig definition av begreppet organisation är dock att det handlar om “ett målmedvetet, stabilt och målinriktat samarbete mellan människor.” (Flaa m.fl., 1998, s. 9). Det innebär även en strukturering av relationerna mellan människor utifrån aspekter som arbete och ansvar (ibid.).
Johansson, Dellgran och Höjer beskriver en typ av organisation, dvs. en människobehandlande organisation, vars huvudsakliga funktion bland annat är att bibehålla eller förbättra det personliga välbefinnandet hos människor. Kärnan i organisationen är att verksamheten bygger på interaktion mellan dess personal och samhällsmedborgaren (Johansson, Dellgran & Höjer, 2015, s. 29). De lyfter även att verksamheten är ställd under politisk eller demokratisk styrning, och behoven som organisationen har “förutsätter ofta samordning, samverkan och samarbete mellan olika huvudmän, organisationer och professioner” (Johansson, Dellgran & Höjer, 2015, s. 31).
Projektet Bokstart arbetar för att underlätta den framtida skolgången och därigenom även förbättra resten av livet för barn genom att främja deras språkutveckling. Det sker dessutom på uppdrag från Regeringen, och bygger på samverkan mellan olika professioner, dvs.
barnhälsovården, bibliotek och förskolor. Utifrån detta menar vi att projektet Bokstart skulle kunna liknas vid en människobehandlade organisation, och det är även därför vi har valt att applicera ett organisationsteoretiskt perspektiv på studien av bibliotekariernas arbete.
9
Ytterligare en anledning till att vi valt detta, är att vi undersöker interaktionen och kommunikationen mellan två av aktörerna inom Bokstart, dvs. biblioteket och förskolan.
3.1.1 Samverkan, samarbete och samordning
Som ovan nämnts är samordning, samverkan och samarbete centrala begrepp inom organisationsteorin. Axelsson och Bihari Axelsson samt Grape poängterar dock att begreppen är närliggande och inte alltid lätta att definiera då de ofta används synonymt med varandra (Axelsson & Bihari Axelsson, 2007, s. 13; Grape, 2015, s. 298). Grape menar att samverkan kan definieras som “ett behov eller yttre krav på att agera tillsammans för att lösa komplexa mänskliga problem” (Grape, 2015, s. 298). Han refererar även till ett annat verk av Axelsson och Bihari Axelsson, där de framhåller att begreppet innebär att människor överskrider gränser för professioner och discipliner för att kunna agera tillsammans (Grape, 2015, s. 298).
Dessa definitioner av begreppet samverkan stämmer även överens med den som presenteras vid en sökning i Socialstyrelsens termbank, dvs. att det är ett “övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte.” (Socialstyrelsen, 2011a). Danermark och Kullberg hänvisar till Westrin, som framhåller att det vid samverkan är viktigt att alla deltagare redan från start har gemensamma referensramar att förhålla sig till, och en gemensam utgångspunkt att utgå från (Danermark & Kullberg, 1999, s. 36). Stenberg framhåller att en viktig framgångsfaktor för samverkan är att det finns tydliga överenskommelser och avtal om vars och ens åtaganden. Hon menar även att det är betydelsefullt att rollförväntningarna på de aktörer som ska samverka är mycket tydliga (Stenberg, 2000, s. 258-259).
Nästa begrepp är samarbete, vilket kan definieras som ett gemensamt arbete kring en avgränsad uppgift både på ett organisatoriskt och mellanmänskligt plan (Socialstyrelsen, 2011b). Hatch refererar i sin bok till Burell och Morgan, vilka framhåller att forskare antagit ståndpunkten att samarbete är en önskvärd, om inte till och med nödvändig del av organisationer (Hatch, 2002, s. 330). Enligt Flaa m.fl. är samarbetet kopplat till kommunikationen och informationsöverföringen i en organisation. De beskriver det som att information i detta fall handlar om upplysningar om faktiska förhållanden, och att kommunikationen är processen där denna information överförs. Flaa m.fl. framhåller även att det är viktigt att dessa delar fungerar, detta för att de som är beslutsfattare ska få tillräcklig information för att kunna fatta rätt beslut (Flaa m.fl., 1998, s. 132).
Det tredje och sista begreppet är samordning, vilket Socialstyrelsens termbank definierar som “koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet” (Socialstyrelsen, 2011c). Grape menar att samordning innehåller en hög grad av vertikal styrning och att personalen inom organisationen därför förväntas följa det som beslutats högre upp i hierarkin (Grape, 2015, s. 299). Samtliga tre begrepp går att applicera på organisationen av projektet Bokstart, och kommer därför att användas i analysen och
10
diskussionen av resultatet. Trots att de som tidigare påpekats ofta används synonymt, har vi ändå valt att använda dem separat för att få en mer nyanserad analys.
3.2 Literacy
Begreppet literacy är inte helt oproblematiskt att definiera, och inte heller att översätta till svenska då det inte har någon exakt motsvarighet i det svenska språket (Fast, 2008, s. 40;
Säljö, 2005, s. 208). Det myntades under 1800-talet som ett motsatsord till begreppet illiteracy, vilket definierades som att inte kunna läsa och skriva. Literacy-begreppet kom därför att definieras som läs- och skrivkunnighet (Bergöö & Jönsson, 2012, s. 133). Traditionellt sett har det alltså syftat på den rent tekniska färdigheten att kunna läsa och skriva, men detta har dock kommit att förskjutas och vidgas på senare år (Bonci, 2011, s. 13; Fast, 2008, s. 39-41; Säljö, 2005, s. 208). I dag inbegriper begreppet även språkets muntliga sida, samt multimodala texter, dvs. kombinationen av tryckt text och bilder (Fast, 2008, s. 39). Även Säljö menar att literacy-begreppet sträcker sig länge än till bara den tekniska färdigheten. Säljö översätter literacy till skriftspråkliga aktiviteter, vilka han menar är komplexa och varierade. Han poängterar att det vid sidan om att kunna avkoda ord även handlar om att göra associationer, dra slutsatser och koppla det man läser till vad man redan kan och vet om omvärlden (Säljö, 2005, s. 208). Begreppet literacy är av relevans för vår studie eftersom både förskolan, biblioteket och hemmet är platser där barn får möta skriftspråkliga aktiviteter.
3.3 Emergent literacy
Ett underbegrepp till det överordnade literacy-begreppet är emergent literacy (Fast, 2008, s.
39). Begreppet syftar på att utvecklingen av barnets läs- och skrivförmåga börjar långt innan det får formell undervisning inom dessa områden, och att denna utveckling sker dagligen i barnets vardag. Genom samspel tillsammans med andra möter barnet olika texter, och det kan på så sätt gradvis utöka sitt språk. Barns inlärning sker överallt och är inte alltid sammankopplat med böcker eller ett speciellt område, utan kan ske på andra ställen där de möter texter och symboler. Detta kan till exempel vara i hemmet på tv:n eller datorn, på reklampelare i varuhuset eller i lekparken. På så sätt blir detta betydelsefullt för barnen, då det blir deras väg till att lära sig läsa och skriva (Fast, 2008, s. 38-39). Som tidigare påpekats (se avsnitt 2.1) riktar sig Bokstart till vårdnadshavare med barn i åldern 0 till 3 år, med syftet att få dem att läsa mer med sina barn och på sätt stödja barnens begynnande läsförmåga.
Denna studie behandlar aspekter som kan vara av betydelse för barns emergent literacy, vilket gör att begreppet är relevant att använda. I denna rapport kommer dock emergent literacy användas synonymt med begynnande läs-och skrivförmåga.
3.4 Family literacy
Hemmet, familjen och den miljö som barnet växer upp i är en viktig faktor för barnets läs- och skrivutveckling (Fast, 2008, s. 38; Bonci, 2011, s. 2). Begreppet family literacy riktar uppmärksamheten mot de sociala sammanhang där barn lär sig läsa och skriva, där familjen
11
och hemmet ses som ett av de mest betydelsefulla sammanhangen (Parry, Kirabo & Nakyato 2014, s. 2). Bonci beskriver det som att barnets första lärare är dess vårdnadshavare (Bonci, 2011, s. 2) Även andra familjemedlemmar, som mor och farföräldrar, är en viktig del och bidrar ofta till barnens skriv och läsutveckling då de ofta läser och sjunger med barnen samt kommer med böcker och spel vid födelsedagar eller andra högtider (Fast, 2008, s. 56).
Barns intresse och erfarenheter av litteratur och läsning grundar sig allt som oftast på vårdnadshavarnas och omgivningens intressen av böcker, och hemmiljön spelar stor roll och påverkar hur barnens literacykulturer ser ut (Fast, 2008, s. 190). Även om vissa bakgrundsvariabler som till exempel socioekonomisk status och utbildningsnivå spelar in, så är det särskilt vårdnadshavarnas attityder till och engagemang i skriftspråksaktiviteter som är avgörande för barnets begynnande läs- och skrivutveckling (Bonci, 2011, s. 2). Bonci menar därför att läsfrämjande insatser inte bara bör riktas mot förskola och skola, där barn trots allt spenderar en liten del av sin tid, utan även mot familjen i helhet och vårdnadshavarna i synnerhet (Bonci, 2011, s. 2). Projektet Bokstart kan ses som ett så kallat family literacy program, eftersom det riktar sig till just vårdnadshavarna, familjen och hemmet (Statens kulturråd, 2020b, s. 11). Utifrån detta är begreppet family literacy även relevant för denna studie.
3.5 Mångfald
Ett sätt att definiera mångfald är genom att använda engelskans motsvarighet till begreppet, dvs. diversity, vilket handlar om olikheter och skillnader mellan enheter (Roth, 2008, s. 11).
I den svenska lagstiftningen definieras mångfald utifrån att det inbegriper aspekterna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder (ibid.). Enligt Lahdenperä finns det dock två olika sätt att se på begreppet mångfald, det monokulturella tankesättet respektive det interkulturella. I det förstnämnda är syftet att skapa likhet genom assimilering av de som skiljer sig från mängden. Ett interkulturellt tankesätt däremot, utgår från idén att mångfalden ses som en tillgång och resurs som möjliggör utveckling (Lahdenperä, 2018, s. 14). I läroplanen för förskolan står det att förskolan skall vara en ”social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald.” (Lpfö18, 2018, s. 5-6). Utifrån detta menar Lahdenperä att det är ett interkulturellt tankesätt som bör ligga till grund för arbetet med mångfald i förskolan (Lahdenperä, 2018, s. 14). Eftersom denna studie görs inom en begränsad tidsram, har vi valt att fokusera på tre aspekter av begreppet mångfald, dvs. kön, etnicitet och funktionsvariation. Av de många aspekterna av begreppet, är det enligt vår uppfattning dessa tre som ofta diskuteras i förhållande till förskolans verksamhet. Vi anser därför att dessa aspekter är de mest relevanta att utgå från när vi studerar urvalet av böcker till kapprumsbiblioteken.
3.5.1 Kön och genus
Genusbegreppet är en svensk översättning av engelskans gender, och syftar ofta till att skilja mellan det biologiska könet (sex) och det socialt konstruerade könet (gender/genus) (Lif,
12
2008, s.19; Evertsson, 2016, s. 51). Genus kan ses som en social konstruktion vilken vi ibland använder för att sortera in människor i kategorier. Detta kan in sin tur hjälpa oss att förstå och organisera tillvaron (Lif, 2008, s. 20; Salmson & Ivarsson, 2015, s. 194). Kortfattat handlar det om hur vi är pojkar och flickor, och vilka förväntningar vi har på en person utifrån det biologiska könet (Salmson & Ivarsson, 2015, s. 194). Alla barn ska ha möjlighet till att få utvecklas, leka och lära utan att bli begränsade av könstillhörigheter. Vilken könstillhörighet vi har kan dock påverka hur vi blir bemötta i samhället (Wernersson, 2014, s. 452-453). Backman Prytz menar att genus kan ses från ett socialt sammanhang och blir på så sätt ett socialt skapat kön då det som kännetecknar flickor och pojkar är deras förutsättningar och relationer (Backman Prytz, 2011, s. 307).
3.5.2 Etnicitet
Etnicitet är ett begrepp som inte är helt lätt att definiera (Sernhede, 2016, s. 76). Kortfattat kan man beskriva det som en människas känsla av "att tillhöra en grupp som anser sig ha gemensamt ursprung. Det kan handla om att dela en viss fysisk egenskap, som till exempel hudfärg, eller att tala samma språk. Även kulturella drag som vi ärver genom sociala mönster, som jojk eller att fira midsommar, är en del av vår etnicitet.” (Salmson & Ivarsson, 2015, s. 176). Sernhede sammanfattar begreppet genom att säga att det innefattar aspekter som kultur, religion, språk och traditioner (Sernhede, 2016, s. 89). Utifrån dessa aspekter delar man sedan in människor i kategorier, vilka i sin tur kan användas för att tala om och förklara skillnader i egenskaper och beteenden hos de som tillhör kategorin. Trots att begreppet har en stark genomslagskraft i att tillskriva egenskaper och upprätta skillnad mellan människor, menar dock många att kategorin etnicitet är tom, dvs. att det är en social och kulturell konstruktion (Sernhede, 2016, s. 76-78).
3.5.3 Funktionsvariation
Till skillnad från begreppet funktionsnedsättning eller funktionshinder, vilket syftar på begränsningar i den fysiska, psykiska eller mentala funktionsförmågan (Skolverket, 2019), fokuserar begreppet funktionsvariation på att det istället handlar om variationer i människors funktion, snarare än nedsättningar eller hinder (Salmson & Ivarsson, 2015, s. 116;
Nationalencyklopedin). Till skillnad från funktionsnedsättning, är funktionsvariation ett mer värdeneutralt ord eftersom det motverkar den exkluderande idén om att det finns normala och onormala människor. “Tanken är att begreppet funktionsvariation ska uppfattas som mer neutralt och betona att alla människor fungerar på olika sätt och att ingen är bättre eller sämre.” (Nationalencyklopedin).
13