I barnens samvaro skapas ett gemensamt handlingsutrymme som innebär en sär-skild gemenskap där olika slags personliga initiativ tas tillvara under vissa förut-sättningar. Då barnen, både flickor och pojkar, initierar en dansaktivitet genom att smågrupper bildas, utvecklas leken i samförstånd mellan barnen samtidigt som de leker bredvid varandra i dessa smågrupper. De visar på olika sätt att de tar ansvar för att leka tillsammans i en helhet som består av dessa smågrupper. De personliga preferenserna är värdefulla för barnens meningsskapande och en tillåtande atmosfär är en förutsättning för att lekgemenskapen skall utvecklas ge-nom barnens egna val. Gege-nom att det finns möjligheter för barnen att på olika sätt ge uttryck för sina intressen på sitt eget sätt bidrar detta med meningserbju-danden till gemenskapen. Personliga intressen kan på så vis ge en ”ringar-på-vattnet-effekt” där barnen på olika sätt bidrar till ett lekinnehåll. I en sådan situa-tion gör sig både ansvar och respekt gällande då det kan innebära att efter eget personligt intresse göra val som fungerar i den gemensamma aktivitet som pågår. Det visar sig vara viktigt att personliga intressen ges möjlighet att komma till ut-tryck då de är väsentliga för barnens meningsskapande och alltså kan, som i föl-jande exempel, ge upphov till att en spontant initierad aktivitet skapar gemen-skap.
Att ta ansvar för att leka tillsammans kan som i exemplet nedan handla om att använda sitt eget personliga intresse och att välja musik som kommer alla till del i leken. Barnen i de båda exemplen nedan är alla mellan 4-5 år gamla.
Musikapparaten, en kombinerad bärbar radio-kassett-cd-spelare som musiken kom-mer ifrån, är placerad högt på en hylla ovanför soffans hörnbord. Alex står på sof-fans armstöd och Adam står mittemot honom på en liten avsats mellan två pelare som finns i den gamla interiören. Från skivan som är på, hörs en aktuell Magnus Uggla-låt om ”den värsta grymma tjejen”, och barnen på golvet dansar och sjunger engagerat till musiken. Maximilian, Alex, Johan och Robin lyssnar, dansar och sjung-er, både var och en för sig, eller genom att ta efter vad någon av de andra gör. Robin sjunger och spelar luftgitarr intensivt, han är engagerad i texten och anstränger sig för att få till det på rätt sätt. Adam skuttar och hoppar omkring i rummet samtidigt som han sjunger med i texten. Joanna och Jasmine dansar omkring tillsammans, de håller varandra i händerna av och till. Valerie som har en utklädningskjol, en gul kjol som är sydd i ett styvt tyg, som en kort krinolin, dansar omkring för sig själv men ändå i samspel med de två andra flickorna på golvet intill henne. Maximilian som har tagit plats mellan pelarna där Adam tidigare stod, står kvar trots att Anita [lärare] säger åt honom att går ned därifrån. Han vill att skivan byts ut mot en skiva som han vill lyssna på. Han går ned då skivan har blivit bytt mot den som han vill lyssna på. Edvin och Verner leker tillsammans, de har inte engagerat sig i musiken, utan de leker med djuren som finns i backar i hyllan i rummet. Simon sitter med ryggen mot rummet och bygger ensam med lego. (05-01-26)
Barnen respekterar varandras olika sätt att delta på inom ramen för gemenskapen och de ger uttryck för att de väljer på grundval av det som intresserar dem. Bar-nens personliga intressen är viktiga byggstenar för det gemensamma menings-skapandet. Det innebär att då barnen tar ansvar för att ge uttryck för sitt person-liga intresse bidrar olika perspektiv till lekens gemenskap. Det fysiska utrymmet är en förutsättning för att meningsskapande skall kunna åskådliggöras med de medel barnen själva väljer och som här innebär att kunna agera på ett utåtriktat och livfullt sätt.
Barnens val av aktiviteter visar att flexibilitet i miljön är en förutsättning för att olika personliga intressen skall kunna samsas inom gemenskapen. Detta visar sig i exemplet ovan genom att flera av barnen väljer att ta fasta på det meningser-bjudande som utvecklas genom musiken, medan andra avstår från musikaktivite-ten för att istället välja andra sysselsättningar som pågår parallellt, och som de kan välja att gå emellan. De egna valen och samtidigheten med de parallella akti-viteterna ger ett utrymme av meningsskapande på grundval av olika intressen i en gemenskap. Inom denna gemenskap sker också delningar i olika slags grupper. Barnen väljer att delta i aktiviteten i könsåtskilda gruppindelningar inom vilka de tar ansvar för hur de skall uttrycka sig till musiken så som nedanstående exempel visar.
Joanna och Jasmine dansar och pratar om den ”arabiska dans” som de dansar. Alex och Johan dansar engagerat tillsammans. Adam ansluter till dem, han går efter dem och säger: ”Han vill inte.” Johan säger: ”Vi går bara runt.” Istället för att dansa börjar de nu snurra runt samtidigt som de förflyttar sig runt i en ring. Adam deltar tillsam-mans med Johan och Alex när nu dansen övergick till en snurrlek. (05-01-26)
Barnens egna intressen bidrar till meningserbjudanden samtidigt som den fysiska miljöns flexibilitet är väsentlig. Aktiviteten bygger på pojkarnas val då de har ini-tierat musiken och Maximilian är tydlig med sitt intresse att lyssna på en speciell skiva och tar ansvar för sitt personliga val och utmanar på så vis lärarens formel-la makt. Från de deltagande barnen syns inga invändningar utan det val som Maximilian gör respekteras och tyder på att personliga intressen får ta plats utan att explicita samförståndslösningar görs. På så vis visar barnen respekt för var-andras olika intressen samtidigt som de tar ansvar för att använda sina personliga intressen som verktyg för att utveckla den gemensamma aktiviteten. Även om ansvar och respekt samverkar i leken så är barnens sätt att ta ansvar pådrivande för att leken skall utvecklas.
Sammanfattning
I detta avsnitt har jag visat hur barnen på olika sätt tar ansvar för lekens innehåll och också visat att lek utvecklas i olika grupper och mot bakgrund av både bar-nens individuella och gemensamma intressen. Leksituationer avlöser varandra och nya lekar initieras snabbt och kontinuerligt och barnen har kontroll på vilka som har varit med från början i en specifik lek och vilka som inte har det. Bar-nens personliga intressen skapar en ”ringar-på-vattnet-effekt” som bidrar till hela gruppens gemenskap så att ett lekinnehåll utvecklas som flera barn tar ansvar för på sitt sätt. På så vis kan ett specifikt intresse lägga grunden för en lekgemenskap där flera olika intressegemenskaper sedan tar ansvar för den lekgemenskap som uppstår.
Barnen tar ansvar för sin gemenskap och för leköverenskommelser samt för det
specifika lekinnehåll som initialt har påbörjats såsom exemplet med en bygg-
och konstruktionslek visar. De som har initierat leken tar ansvar för att byggkon-struktionen och dess syfte att rymma ett specifikt lekinnehåll benämns och för-svaras. De som har kommit överens om ett lekinnehåll tar också ansvar för det och de överenskommelser om lek som har gjorts, så att den specifika
Med stöd av det intresse och engagemang barnen visar lekens innehåll växer maktpositioner fram. Det handlar om att visa respekt för de leköverenskommel-ser som är gjorda och att ta ansvar för att detta respekteras av andra som vill vara med. Vidare kan det innebära att det specifika lekinnehållet kräver vissa speciella rollfigurer som inte går att förhandla om. Då barnen ger uttryck för att lekinne-hållet är viktigt att försvara kan det också innebära att ensam ta ansvar för ett annat lekinnehåll, och i vissa situationer kan det innebära att det för en stund leder till ensamlek.
Flickorna utmanar lärarens formella maktposition med stöd av att de tar ansvar
för lekens innehåll och visar motstånd mot lärarens formella makt och
posi-tion. De ställer krav på allas rätt att delta då de som leker tillsammans gemen-samt tar ansvar för lekens innehåll gemen-samtidigt som Marit tar ansvar för sitt lekin-nehåll. Pojkarna utmanar lärarens formella maktposition med stöd av att ta
an-svar för sitt personliga intresse och kan på så vis skapa specifika motiveringar
för vad som är värdefullt i deras meningsskapande.