Flickor och pojkar leker på olika sätt med olika slags lekinnehåll. Leken tar form på olika sätt och lekens karaktär har betydelse för vilka som kan delta. Flickor visar intresse för lek där rollfigurer och annan rekvisita har en verklighetsförank-ring, så som hundar, katter, skola, mamma-pappa-barn-lek, medan pojkar ofta visar intresse för fysiskt aktiv lek med olika slags rollfigurer som har ’fantasy-karaktär’, så som Tarzan, dinosaurier, Turtles och Bionicles. Könstillhörighet sätter ofta gränser för lekdeltagande där barnen positionerar sig i förhållande till varandra med hjälp av det lekinnehåll som de finner intressant och som de för-svarar. Pojkar utvecklar lekinnehåll på ett sådant sätt att flickor inte uppfattar vad leken går ut på. Det innebär att flickor och pojkar gestaltar lek av olika karaktär där lekinnehållet tar form på olika sätt, och det har betydelse för vilka slags mö-ten som uppstår och hur meningsskapande sker. Barnen redogör på ett explicit sätt för varandra vilka lekar som är aktuella och deras motiveringar bidrar till att de visar respekt för varandras olika sätt att leka på. Alla är mellan 4-5 år gamla förutom Egon som är tre år gammal.
I lekrummet leker Daniel, Adrian, Joar, Agate, Lovisa och Egon. Rollfördelning på-går. Det är Daniel som fördelar roller och regisserar leken. Barnen leker på den stora blå madrassen, den har en sammanhållande funktion. De sitter allihop, utom Egon, på den stora blåa madrassen eller står invid den då leken pågår, eller springer runt den. Så länge leken pågår så återvänder de till madrassen. Agate som sitter på mad-rassen tillsammans med Lovisa uppfattar inte lekregisserandet som Daniel håller på med, hon säger att hon skall säga till fröken. Daniel tittar på henne och förklarar att: ”Det är bara leken.” Daniel fortsätter att regissera och pekar på Joar och Adrian och säger att de är dinosaurier. Pojkarna börjar agera som dinosaurier. Agate och Lovisa får inga roller, de står vid sidan av madrassen där pojkarna håller till, och går efter en liten stund ut ur rummet, för ett ögonblick och återvänder snabbt. De står och tittar
på pojkarnas lek. Agate säger till Lovisa: ”Kom vi leker mamma-pappa-barn!” De går in i dockvrån. Egon följer efter dem in där. Agate säger till honom: ”Du är inte med i våran lek!” Egon tar ingen direkt notis om det Agate säger, han och flickorna företar sig inte något särskilt i dockvrån, de går lite planlöst omkring och stannar till och tit-tar på pojkarnas lek som breder ut sig i lekrummet, även om madrassen är i fokus för aktiviteten. Pojkarna använder den för att hoppa på och knuffa omkull varandra på och lekbrottas på. Agate stannar till vid madrassen där pojkarna just då håller till. Daniel frågar henne om hon skall säga till fröken då hon går iväg mot matrummet. Agate svarar: ”Nej, jag skall bara ta av mig min tröja.”(06-02-03)
Exemplet visar att det sker en tydlig delning mellan flickor och pojkar då de väl-jer lekinnehåll, och de visar att de inte avser att tilldela det motsatta könet roller då lekens karaktär bär prägel av den egna könskategorin. Agate visar att hon tar ansvar för hur pojkarnas lek utvecklar sig. Hon uppfattar inte lekinnehållet utan ser istället att det kan finnas oegentligheter i det som pågår och menar att det kan krävas vuxenansvar. Daniel förklarar att det är lekens innehåll men Agates kon-trollerande position inger Daniel osäkerhet och han förklarar att de sysslar med lek, vilket betyder att så länge sysselsättningen kan motiveras som lek så är den tillåten. Flickorna visar både intresse för, och tar avstånd från, det sätt som leken tar form. De blir inte inbjudna att delta och de gör inte själva några större an-strängningar att komma med utan respekterar det sätt som pojkarna tar ansvar för sin gemenskap och utvecklar sitt lekinnehåll på.
Även om flickor och pojkar inte alltid inbjuds i varandras lekar så visar de ofta att de respekterar varandras olika sätt att leka på och de visar också intresse för att delta i lekar som förefaller vara annorlunda jämfört med dem som de är be-kanta med. Det innebär att flickors och pojkars lekar har olika karaktär och att det också innebär olika förståelser och handlingsmönster. I exemplet är några av pojkarna sysselsatta med bygglek och de förstärker sitt agerande med verbala uttryck. Valerie är sysselsatt med en lekberättelse som Edvin visar intresse för att bli delaktig i, alla barnen i exemplet är mellan 4-5 år gamla.
Byggmaterialet består av plaststavar med tillhörande sammanfogningsdelar som ser ut som bollar med fyrkantiga hål där stavarna passar. Harry deltar i leken med bygg-materialet. Johan och Harry bygger samtidigt som de rör sig runt omkring i rummet då det ingår i leken. Deras lek är ganska högljudd av och till. De bygger samtidigt som de fäller lekkommentarer. Edvin tar med sig en av de större hästarna då han vänder sig mot Valerie. Hästen är vit och han sätter sig med den intill Valerie och den lek som hon är engagerad i. Valerie lekpratar, springer iväg med en häst som fly-ger, då Edvin vänder sig om och mot henne. Edvin säger: ”Hästar kan inte flyga!”
Valerie som låter sin häst ”sväva” omkring i rummet svarar: ”Den har magisk kraft.” Edvin vänder tillbaka till hästarna som han satt vid tidigare. Han tar en häst som har en sele på sig, studerar den och tar av selen och försöker sedan sätta på den igen. Han lämnar försöket därhän då Valerie återvänder till sin lekplats med sin flygande häst. Valerie säger: ”Alla är döda. Alla, alla är döda.” Edvin gör ett nytt försök att del-ta i Valeries lek och säger: ”Nu kommer jag med en pojke.” Valerie: ”Nu är han ock-så död.” Edvin beter sig lite avvaktande och säger: ”Jag vill inte leka med det här mer.” Han går därifrån samtidigt som han säger: ”Jag skall göra min robot färdig.” Valerie reagerar inte på att han går ifrån leken som han försökte delta i. (05-01-24)
Exemplet visar att variation och flexibilitet i miljön ger barnen möjligheter att intressera sig för olika sätt att leka på och i detta visa respekt. I samspelet mellan Valerie och Edvin finns positioneringar som faller tillbaka på deras skilda könstillhörigheter och den värdegemenskap inom vilken de har för vana att ut-veckla lek. Barnen visar respekt för varandras olika sätt att leka på samtidigt som det finns en nyfikenhet för ett annat sätt att leka. Edvin försöker att bli delaktig i Valeries lek men det fiktiva innehållet skapar osäkerhet. Han anser att Valerie borde hålla sig till hästars verkliga förmågor som innebär att hästar inte kan flyga, dessutom visar det sig att lekinnehåll om döden är skrämmande. I mötet mellan Edvin och Valerie har leken en berättande form som Edvin väljer att avstå från att göra sig delaktig i och istället väljer han att återgå till en konstruktionslek där han bygger en robot. Det verkar vara viktigt för Edvin att kunna återvända till en välkänd form för lek då intresset för det som är annorlunda inte bär ända fram till gemensamma lekhandlingar.
Sammanfattning
I denna del av kapitlet har visats hur respekt åskådliggörs i relationen mellan barn och vuxna på ett sätt som visar att det handlar om ömsesidigt bemötande med explicita motiveringar för att det som pågår skall beaktas. På så vis kommer lekinnehåll till uttryck samtidigt som en övergång mellan aktiviteter sker. Lekin-nehåll tar utgångspunkt i barnens olika intressen och de visar respekt genom
tur-tagande där barnen skapar en ömsesidig förståelse för varandras olika per-spektiv så som sker i exemplet där pojkarna förbereder sig för utevistelse.
I lekrummet där flera olika lekar pågår samtidigt ger barnen uttryck för att det är väsentligt att kunna prata sig samman om sitt intresse för ett lekinnehåll så att det kan utvecklas. Vidare att ett obekant lekinnehåll studeras med eftertanke och att barnen visar respekt för att leka på olika sätt. Barnen tar fasta på de val-möjligheter som finns i miljön och som lägger grunden för dem att kunna gå
mellan aktiviteter efter eget intresse. Exemplen visar att barnen använder sig av
flexibilitet i miljön för att tillsammans kunna finna en lekaktivitet. Barnens
sätt att uppmärksamma olika aktiviteter som ensamlek och lek i olika gruppkon-stellationer är avgörande för att flera lekaktiviteter skall kunna pågå
paral-lellt. De visar varandra tolerans som då de ignorerar ovidkommande händelser inom sitt lekutrymme. Det visar sig också vara väsentligt att få pröva på att delta för att sedan kunna göra överväganden om fortsatt deltagande.