I ett försök att återgå till en gemensam lek använder barnen ett nonsensspråk. Det finns inte ett gemensamt lekinnehåll som inkluderar barnen i en gemenskap utan istället leder deras olika positioner till olika förståelser för hur leken skall utvecklas. Under lekens gång försätter sig barnen i olika positioner i förhållande till varandra. I nedanstående exempel får Ottilia träda tillbaka från sin ledarposi-tion då Joel utmanande sätter henne i en besvärlig posiledarposi-tion.
Nonsensspråket tar vid igen. Ottilia är med i leken och säger: ”Gada… kan inte komma upp.” Hon upprepar: ”Gada… kan inte komma upp.” Nonsensspråket tilltar, Joel är mest aktiv. Pojkarna klättrar upp och ned i klätterställningen samtidigt som de är mycket högljudda med sitt nonsensspråk. Ottilia skrattar till. Nu låter Joel mycket retlig i tonen Ää ää ä ää äää [du kan inte ta mig…; fast på nonsensspråk och outtalat] ga ga ga ga ga ga….Joel säger :”Gaga… skall köra båt.” Daniel upprepar frågande: ”Köra båt?” Joel stannar till uppe i klätterställningen och stannar intill Ottilia som står på marken och håller i räcket, han tittar trotsigt på Ottilia och säger: ”Ptrrrr…Bajskorv!” Ottilia säger lite förläget: ”Bajskorv, själv.” Daniel kommer upp i rutschkanan och sitter intill Joel som i en något spelad barnslig ton säger: ”Dumma hon!” Han tittar trotsigt på Ottilia. Ottilia går ifrån klätterställningen utan att säga
nå-got, och går till sandlådan intill där hon hukar sig ned och gräver i snön. Hon fyller en hink med snö och går in under klätterhuset. (06-02-03)
Barnen arbetar aktivt på att utveckla ett gemensamt lekinnehåll. De visar respekt för varandras olika synsätt samtidigt som de utmanar varandras positioner. Det betyder att de tar ansvar för sitt eget synsätt för att utmana ett annat. Barnen ut-vecklar och utmanar lekens karaktär och dess innehåll med stöd av kännedom om varandras könstillhörighet, vilket innebär att de visar varandras respektive grupptillhörighet respekt samtidigt som de visar omsorg om sin egen. Detta be-tyder att olika positioner kan utmana den andra könstillhörigheten på ett sådant sätt att en maktordning mellan barnen visar sig. Joel är verbal och Ottilia är av-vaktande och avstår en stund från delaktighet i leken.
I de samspelsmönster som framträder blir det tydligt att barnen ofta växlar mel-lan fiktion och realitet, sådant som hör till det som händer i fantasin och sådant som hör till det som händer på riktigt. Genom att växla mellan dessa båda di-mensioner skapas en dynamik i barnens samspel som ibland bidrar till lekens innehåll och ibland hindrar lekens innehåll att utvecklas.
Ja, när ni är hungriga
Barnens samspel fortsätter och exemplet visar hur språkbruket bidrar till att för-tydliga lekinnehållet, vilket också gör att Ottilia återgår till den gemensamma le-ken. Barnen tar ansvar för att kommunicera med varandra på ett sådant sätt att deras olika förståelser för lekens innehåll blir synliggjorda. De visar respekt för varandra genom det turtagande som sker.
Flickorna fortsätter att laga mat. Ottilia ropar högljutt: ”Tacos! Tacos!” och förklarar för Joel: ”Det är Daniels och det är din.” Hon pekar på det som hon har lagt fram. Joel säger förklarande till Daniel ”Daniel, det där är din mat. Den där stora högen är din.” Sedan riktar sig Joel till Ottilia och säger: ”Ottilia jag brukar sova här uppe.” Då Ottilia inte svarar upprepar han ”Ottilia jag brukar sova här uppe.” Ottilia svarar konstaterande: ”Ja, här brukar jag ligga med.” och fortsätter sedan samtidigt som hon bankar och gräver i den hårda snön ”Jag brukar göra mat innan jag lägger mig.” Joel svarar ”Ibland går vi upp på natten och äter.” och Ottilia svarar ”Ja.” Joel frågar: ”Är det där min mat?” Ottilia: ”Ja, när ni är hungriga.” Joel frågar en gång till: ”Är det där min mat? ”Ottilia svarar med ett ”Hm.” Nadine säger lekförklarande: ”Så, nu gick ni upp och så hade ni gått nå´nstans.” Ottilia går runt med hink och spade och säger: ”Och häller lite mat.” Flickorna går tillsammans runt och strör ut ’mat’ med sina spadar och springer ifrån området där leken pågick, en av dem sjungande ”Nana
nana nanana…” Leken är avslutad och städning påbörjas. Nadine och Ottilia spring-er runt på gården och uppmanar alla att städa. De ropar: ”Städa! Städa!...” (06-02-03)
Flickorna och pojkarna agerar på ett sådant sätt att de tar stöd av sin könstillhö-righet för att få leken att fungera. Flickorna är återigen explicita med att betrakta pojkarna som ”de andra”. Pojkarna har intagit passiva rollkaraktärer, de sover. Flickorna har aktiva rollkaraktärer, de lagar mat och serverar pojkarna. Joel för-söker att åstadkomma en gemenskap med Ottilia som svarar utifrån sin lekge-menskap med Nadine. De båda flickorna håller sig till gemensamma sysslor. Poj-karna involveras inte i flickornas göromål utan de förhåller sig enbart till flickor-nas styrning av lekens innehåll. De fyra barnen, två flickor och två pojkar, lyckas till slut att åstadkomma att leka tillsammans om ett gemensamt innehåll dock i två gruppkonstellationer som i lekens form vävs samman. Barnen samtalar alla om lekens innehåll, Joel riktar sig direkt till Ottilia för att få hennes respons. Ot-tilia ger signaler om att det finns en avgränsning dem emellan och hon får stöd av Nadine. Flickorna poängterar att pojkarna i leken skall göra annat än vad de som flickor gör. Även om flickorna och pojkarna möts i lekens form visar ex-emplen att barnens gemensamma lek har två skilda spår som är märkta av deras olika könstillhörigheter. Mötet i lekens form sker genom barnens kommunika-tion om lekinnehållet och visar att flickor och pojkar leker könsåtskilt inom en lekgemenskap. Respekt för varandras olika perspektiv grundlägger att turtagan-det fungerar så att kommunikationen utvecklar lekinnehållets två skilda spår.
Sammanfattning
Spontana gruppindelningar i flick- och pojkgrupper visar sig i barnens gemen-samma lekaktiviteter och visar att flickor och pojkar utvecklar lek som har olika karaktär. Flickors sätt att utveckla lekinnehåll har en turtagande och berättande karaktär medan pojkarna använder utrop som relaterar till lekinnehållet samtidigt som de agerar, pojkar försöker aktivt att könsöverbrygga i lek. De tar ansvar
för att göra sig delaktiga i den gemenskap som flickorna delar. Även då flickor
och pojkar leker tillsammans har leken inslag av deras olika sätt att leka på och det uppstår delningar mellan barnen så att de leker tillsammans i könsåtskilda grupper inom en könsheterogen gruppgemenskap. Barnen intresserar sig för var-andras olika sätt att leka på och de respekterar varvar-andras olika perspektiv men att det inte är självklart för dem vad lekens innehåll är eller hur de skulle kunna delta i leken. De tar ansvar för att tillsammans utveckla lekinnehållet genom att växelverka mellan fiktion och realitet och genom att utmana varandras olika
perspektiv. Under barnens gemensamma lek innebär deras växelverkan mellan fiktion och realitet att de kan ta ledarpositioner för att utveckla lekinnehållet.
Jag har här visat att ömsesidighet barnen emellan är viktigt och att de värdesätter sin gemenskap och anstränger sig för att leken skall fungera. Sanningsanspråk som får leken att fungera skapas under den pågående leken. Med barnens sätt att samspela på bildas två skilda grupper där de tillsammans alla medverkar till att utveckla ett gemensamt lekinnehåll. Dock utvecklas under lekens gång en inbör-des relation som pekar ut den motsatta könstillhörigheten som ”de andra”.
Bar-nen tar ansvar för sin könstillhörighet och deras lek utvecklas inom en
gemen-sam form där olikheten att vara flicka och att vara pojke bär upp lekens innehåll, och leder till att i mötet mellan flickorna och pojkarna utvecklas lekens innehåll som två skilda spår.
K
APITEL12
D
EMOKRATISKA VÄRDENS GESTALTNING
–
AVSLUTANDE DISKUSSION
I detta avslutande kapitel kommer jag att diskutera studiens resultat med stöd av tidigare forskning samt de teoretiska redskap som har använts. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur demokratiska värden som ansvar, omsorg och respekt kommer till uttryck i barnens relationer i förskolans vardag. Delsyftet har varit att söka besvara hur individens frihet och integritet samt jämställdhet mel-lan könen gestaltas. I avhandlingen har resultatet presenterats i fyra kapitel: Att ta ansvar – för regler, lekinnehåll, egna handlingar och allas delaktighet, Att visa omsorg – om andras välbefinnande, allas tillhörighet till gruppen och andras del-aktighet i lek, Att visa respekt – för gällande regler, lärares position och andras intressen samt könsåtskillnadens gestaltning av demokratiska värden.