Forskningsprocessens etiska överväganden handlar om förhållningssätt till barn, personal och föräldrar. Individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2006) innebär fyra huvudprinciper som är väsentliga för att skydda deltagarnas medverkan. Det handlar om att deltagarna har rätt till information om forskningsuppgiften och att medverkan är frivillig. Samtyckeskravet innebär att deltagarna skall tillfrågas om medverkan för att kunna ge sitt medgivande, och då deltagarna är under 15 år bör medgivande inhämtas från vårdnadshavare. Kravet på konfidentialitet handlar om att individens integritet och anonymitet skall skyddas.
Nyttjandekra-vet innebär att uppgifter inhämtade med deltagarnas medgivande endast får an-vändas till det avsedda forskningsändamålet. Individskyddskravet innebar att barnens föräldrar blev informerade via ett brev (bilaga 1) där de fick ge sitt med-givande till att barnen får observeras och att samtal med barnen får spelas in. Alla gav sitt medgivande förutom föräldrarna till ett av barnen som inte fick del-ta vid ljudinspelningar.
De som ingår i en studie skall ges möjligheter att överväga i vilken mån de vill medverka eller inte. Jag hade vissa etiska betänkligheter beträffande på vilket sätt barnen skulle tillfrågas om samtycke till medverkan och om det skulle vara möj-ligt att formulera ett brev där både barnen och föräldrarna informerades och till-frågades, men gjorde ställningstagandet att via brev informera vårdnadshavarna och överlåta åt dem och åt lärarna i förskolan att informera barnen.
Inför min studie hölls barnens medgivande på en juridisk nivå (Bartley, 1998), där föräldrarna hölls ansvariga för i vilken mån barnen skulle tillåtas att delta. Lärarna informerade barnen om den studie som jag skulle genomföra och jag introducerades för barnen vid ett samlingstillfälle. Alla barnen fick information om den studie som skulle genomföras och att min funktion skulle komma att vara att skriva om hur barnen har det i förskolan.
Även om barnen inte har blivit tillfrågade om sin medverkan så har jag gjort etis-ka överväganden om barnens medveretis-kan under studiens gång. Det har exempel-vis inneburit att jag inte har gjort observationer i utrymmen där jag har uppfattat att de vill vara ifred, som en stängd dörr eller olika slags kojor. Däremot har jag besvarat inbjudan att delta i olika aktiviteter som exempelvis att delta som publik vid en teaterföreställning barnen anordnade. Barnen har även bjudit in mig att delta vid samlingar för att jag skall kunna lämna mina synpunkter i olika avseen-den. Andra etiska överväganden som gjorts var att ta ställning till om jag skulle ingripa i olika situationer eller inte. För ett barn, Lovisa, var det inte alltid själv-klart att få tillträde till lekgemenskapen, vilket flera exempel ger uttryck för, men det innebar inte att hon hade en ständigt exkluderad position eftersom hon hade stöd i kamratgruppen, dessutom lekte hon gärna fysiskt aktivt och uppsluppet vilket gjorde att hon gjorde sig ett speciellt lekutrymme där hon tycktes trivas. Lovisa sa också ifrån då hon ansåg sig orättfärdigt bemött av kompisar och i vis-sa situationer uppfattade jag att min närvaro kunde ha inverkan på situationer som uppkom då hon försvarade sin rätt till leksaker eller till deltagande. Hon sökte inte mitt stöd däremot kunde jag uppfatta att de andra barnen vid sådana
tillfällen kunde ändra sitt beteende mot Lovisa och ge henne tillträde då de upp-märksammade min närvaro. Vid andra tillfällen då jag har övervägt ingripande har det handlat om lek som har urartat men uppfattat att barnen med stöd av min närvaro har rett ut situationerna själva.
I materialet finns situationer då barnen pratar om sådant som händer hemma hos dem. Detta innebar att jag måste göra överväganden om vad som är relevant att ta med av den information som materialet ger. En första tanke var att undvika att redogöra för exempel som innehöll samtal som berör barnens hemmiljö på något sätt, eftersom min studie berör förskolans verksamhet. Efter att ha reflek-terat över detta fann jag att det inte är möjligt att sortera bort barnens återkopp-ling till hemmet och vad de säger sig företa sig där eftersom de i sina utsagor vä-ver in olika slags erfaranden. Många gånger fanns hemmiljön med som reso-nansbotten i lek liksom innehållsligt i samtal om olika företeelser. Analysen av materialet fokuserar dock inte på vilken betydelse olika slags hemmiljöer har för vad som utvecklas i barnens relationer. Analysen fokuserar innehållet i handling-ar och utsagor med den betydelse de hhandling-ar för vad som utspelade sig i bhandling-arnens re-lationer i olika situationer i förskolan.
K
APITEL7
I
NTRODUKTION TILL RESULTATKAPITEL
Resultatet presenteras i fyra kapitel där kapitelrubrikerna är Ansvar, Omsorg, Respekt och Könsåtskillnadens gestaltning. De tre första kapitlen bygger på te-man där de empiriskt genererade värdena, ansvar, omsorg och respekt, är huvud-rubriker för de innehållsliga teman som presenteras i respektive kapitel. Det fjär-de kapitlet har en huvudrubrik som bygger på temat om könsåtskillnad och bely-ser könsåtskillnadens betydelse för hur ansvar, omsorg och respekt framträder.
Värdet av ansvar beskrivs i följande teman: Att följa institutionella regler,
Le-kens innehåll, Egna handlingar och Allas delaktighet. Värdet av omsorg
be-skrivs i teman som: Andras välbefinnande, Allas tillhörighet till gruppen och
Andras delaktighet i lek. Värdet av respekt beskrivs i följande teman: De regler som gäller, Lärarens pedagogiska position och Andras intressen.
Ansvar för Omsorg om Respekt för
Att följa institutionella
regler Andras välbefinnande De regler som gäller
Lekens innehåll Allas tillhörighet till gruppen Lärarens pedagogiska position Egna handlingar Andras delaktighet i lek Andras intressen
Allas delaktighet
Könsåtskillnadens gestaltning Figur 1. Översiktligt innehåll i resultatkapitlen.
Figuren visar en översiktlig bild av resultatkapitlens innehåll och preciserar vad barnen tar ansvar för, visar omsorg om och visar respekt för, samt att könsåt-skillnaden är ett genomgående tema som har betydelse för hur demokratiska värden kommer till uttryck. I de tre första kapitlen beskrivs respektive värdetema på ett systematiserat sätt med empiriska exempel där olika situationer beskriver
hur respektive värde gestaltas. Studien undersöker värden i sitt sociala
Weber, 1991; Colnerud och Thornberg, 2003) i den vardagliga komplexiteten och att händelseförlopp fortskrider med stöd av flera värden samtidigt, vissa ex-empel visar på flera värden. När överlappning sker finns en betoning på respek-tive värde, vilket har urskiljts genom jämförelser med hur de olika värdena visar sig i respektive situation. På så vis har värdet som driver skeendet i respektive situation kunnat urskiljas. De innehållsliga empiriska temana redogör för vardag-liga aspekter som är väsentvardag-liga i barnens relationer för att ta ansvar, visa omsorg och respekt. Det fjärde kapitlet handlar om på vilket sätt åtskillnad mellan könen kommer till uttryck och vad det innebär för flickor och pojkar och för deras ge-staltande av värden.